• Tankar & funderingar

    30 år från nu

    Nästa vecka är det 30 år sedan Berlinmuren föll. En händelse som då var overklig för många och som få trodde att de skulle få vara med om. En revolution som gick fredligt till och som förändrade världen. 

    Det är också ungefär 30 år kvar tills hela världen behöver bli fossilfri. År 2050 måste varenda kotte på jorden vara nere på under 1 ton CO2e per person. Vi måste också ha börjat binda och fånga in koldioxid från atmosfären i STOR skala, om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen och undvika en katastrof. Om 30 år! Samtidigt måste vi i de rika länderna ställa om betydligt mycket snabbare för att det hela ska vara möjligt.

    Det kan tyckas svindlande. Omställningen är så stor och tiden så knapp. Då kan det vara skönt att påminna sig om att det till synes omöjliga faktiskt har hänt förut, och kommer att ske igen när vi blir tillräckligt många som kräver förändring. Vår lilla blågröna planet som är hem till allt och alla vi älskar är värd att kämpa för! 💪🌍❤

    Printscreens från SVT Nyheters korta reportage om murens fall

  • Tankar & funderingar

    Är det kört?

    När det väl går upp för en att vi befinner oss mitt i en klimatkris, och att de flesta trots det väljer att fortsätta som vanligt och politikerna fortsätter vara passiva, är det lätt att få känslan av att det kört. Att det inte spelar någon roll vad man gör, när så mycket fortfarande går åt fel håll.

    Vi måste göra det som tycks vara omöjligt. Halvera utsläppen till 2030 och sedan nå negativa utsläpp. Men vet ni vad trösten är? Det har gjorts förut!

    Stora system, som till en början tycktes omöjliga att rubba, har förändrats förr. Slavhandeln, rösträtten, medborgarrättsrörelsen, är bara några exempel. Det är inte lätt att förändra världen, men det är inte heller omöjligt.

    För att citera Margret Mead: ”Never doubt that a small group of thoughtful, committed citizens can change the world; indeed, it’s the only thing that ever has.” Självklart kommer stora systemförändringar att ske igen.

    Överallt börjar nu människor att vakna upp. Tillsammans kämpar vi sida vid sida, världen över, för en morgondag vi ska våga längta efter. Det finns mycket som kommer bli annorlunda. Ingen vet hur det kommer att sluta och det kan såklart vara skrämmande.

    Ingen generation har tidigare haft möjligheten att påverka förutsättningarna för allt liv på planeten på samma sätt som vi har. Aldrig förr har mänskligheten stått inför så här stora utmaningar. Aldrig heller har vi stått inför så här stora möjligheter. Det är det som är tjusningen med den tiden vi lever i.

    Att vi inte vet hur det kommer sluta betyder inte att vi ska ge upp och sluta kämpa för en bättre framtid, tvärt om. Det är precis som med ens egna lilla liv på den här planeten. Ingen vet om man kommer bli påkörd av bussen och dö imorgon, men det hindrar oss inte från att försöka sträva framåt och göra det bästa möjliga vi kan av våra liv, trots ovissheten. Det är samma sak med klimatkrisen.

    FN:s 1,5 graders rapport från förra året visade att var enda gram som vi inte släpper ut har betydelse. Det är en enorm skillnad på 1,5 grad och 2 graders uppvärmning. Självklart spelar det roll vad vi gör! Kanske mer nu än någonsin tidigare.

    I en undersökning från 2017 när 400 klimatforskare och experter frågades om de tror att det går att lösa klimatkrisen svarade 95 procent ”ja, det blir svårt, men är möjligt”. (Källa: Solitaire Townsend, 2018)  Om de främsta experterna på ämnet tror att det går, varför ska vi då tvivla, bara för allt vi ser är svara rubriker?

    Maja Rosén sammanfattar det hela bra i Flygpratarguiden:

    ”Då och då stöter jag på människor som säger att de inte tycker att det är någon idé att försöka lösa klimatkrisen eftersom ”det ändå är kört”. Det här är en farlig inställning, eftersom det riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Om alla tror att det är kört kommer vi förstås inte att lyckas lösa klimatkrisen. Detsamma gäller lyckligtvis det motsatta – om alla tror att vi kan lösa klimatkrisen kommer vi att göra det. Det finns ju en väldigt enkel lösning, nämligen att minska utsläppen. Den största utmaningen är att få fler att inse att det är möjligt att rädda klimatet. Om man tror att det är möjligt att lösa klimatkrisen agerar man nämligen på ett sätt som faktiskt gör det. Det är viktigt att vi blir fler som tror och arbetar för att det går att lösa klimatkrisen, då vi tenderar att agera mer i linje med det vi tror på. Om vi tror att det går att lösa klimatkrisen så ökar också vårt beteende som för oss närmare en lösning.”

    Dessutom har vi nu chansen att bygga en bättre värld samtidigt som vi gör oss fria från fossilberoendet. Det är ju inte så att vår värld och det system vi lever i nu är perfekt? Det är fullt av brister och orättvisor som går att lösa eller lindra när vi ställer om, Att exempelvis satsa mer på solenergi är inte bara bra för klimatet, det är också bra för demokratin, då energin och produktionen kommer närmare den enskilda människan och bort från monopolstrukturer.

    Det finns forskning som visar att det finns svaga samband mellan välbefinnande och utsläppsnivåer. (Källa Andersson mfl., 2014) Det går alltså att leva ett gott liv och samtidigt minska sina utsläpp. Världen kommer att vara annorlunda, men det behöver inte betyda att den blir sämre.

    Nästa gång du hör att någon säger att det inte spelar någon roll, svara med att inget påstående kan vara mer fel. Aldrig förr har vad vi gör och inte gör spelat så stor roll som nu.

  • Tankar & funderingar

    Att göra-lista till våra poltiker

    Klimatstrejkerna den 20:e och 27:e september 2019 var rekordstora. Under den globala #weekforfuture deltog ofattbara 7 miljoner människor! Ett syfte var att få världens ledare att agera i enlighet med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet .

    Eftersom politikerna fortfarande är mer eller mindre oförmögna till handling så har vi roat oss med att sammanställa en liten to do-list åt dem, med åtgärder som de hade kunnat börja bocka av för att visa att de tar forskningen på allvar.

    1. Sluta med klimatskadliga subventioner, så som subventioner till fossila bränslen. Kommentarer överflödiga, detta är vansinne. Läs mer här.
    2. Divestera AP-fonderna. Sluta investera våra pensioner i fossila bolag och fonder. Det kommer inte finnas någon framtid för de fossila bolagen, så investeringarna är inte bara dåliga för klimatet, de är även dåliga för storleken på våra pensioner. Läs mer här.
    3. Inför en klimatbudget och se till att följa den, likt Järfälla kommun.
    4. Sätt ett stoppdatum för fossila bränslen till senast år 2030. Det skickar en skarp signal till företagen om att det är hög tid för dem att ställa om sina verksamheter och styra om investeringarna. Läs mer här.
    5. Subventionera förnybar energi och gör det enkelt för privatpersoner, föreningar och företag att sälja tillbaka elen de producerar tillbaka till elnätet. Vi behöver se en solcellsrevolution! Läs mer här.
    6. Höj koldioxidskatten. Rejält. Det ska kosta att smutsa ner! Det göder innovationskraften som finns runt om i samhället. Idag är det istället tvärt om, de som släpper ut mest i svensk industri betalar inte koldioxidskatt. Läs mer här. För att undvika att öka klyftorna mellan fattiga och rika, och stad och landsbygd så kan man likt Kanada ge tillbaka pengarna man tjänar in på skatten till medborgarna. Läs mer om det förslaget här.
    7. Mät landets välfärd i annat än bara BNP. Precis som Nya Zeeland har gjort. Att endast använda sig av BNP som mätvärde är förlegat, eftersom BNP inte tar hänsyn till människors hälsa, miljökonsekvenser/kostnader eller att vi bor på en planet med ändliga resurser.
    8. Skydda naturen! Skogen och haven är livsviktiga ekosystem som inte bara behövs för att hjälpa till att lindra uppvärmningen, utan dessutom innehåller flera hotade arter. Läs mer här. Lagstiftning för att skydda naturen måste instiftas, men framförallt efterlevas.
    9. Sätt stopp för utbyggnad av ny fossil infrastruktur så som en ny flygplats i Sälen, utbyggnaden av Arlanda och satsa på tåg och kollektivtrafik istället. Besluta om och inför bilfria städer, precis som Oslo och Amsterdam gjort.
    10. Byt ut maten i den offentliga sektorn till växtbaserade alternativ, i linje med 1,5-gradersmålet och gör det enklare att välja växtbaserat, eko och lokalproducerat. Låt den maten med högre utsläpp som kött och palmolja kosta mer och gör det busenkelt att välja rätt genom lagstiftning och skatter. Inför åtgärder för att få bukt på matsvinnet.

    För att kunna genomför allt detta inom en rimlig tidshorisont, utan att möta allt för mycket motstånd, så behöver politikerna börja säga som det är och utlysa klimatnödläge. Vi befinner oss i en ekologisk och samhällsmässig kris som kommer få oöversiktliga konsekvenser om vi inte agerar nu. Klimatpolitiken måste genomsyra alla delar av politiken, precis som finanspolitiken gör idag. Detta tar Klimatrådet upp i sin senaste rapport som granskar regeringens klimatpolitik.

    Att försöka genomgå den här stora, och framförallt snabba samhällsförändringen, utan att vara öppen med att samhället befinner sig i en krissituation är dömt att misslyckas. Alla samhällskrafter måste mobiliseras och anstränga sig för att snabbt och kraftigt minska utsläppen, precis som man vid en stor brand går samman och anstränger sig för att släcka branden och hjälpa räddningstjänsten och de som drabbats. Om man inte förstår att vi befinner oss i en kris är det inte heller troligt att man gör de insatser som krävs. Om vi istället inser vad som står på spel och börjar agera kan en omställning gå snabbt. Läs mer om vad klimatnödläge innebär här.

    Det finns såklart mycket, mycket* mer som man kan göra för att underlätta för omställningen till ett fossilfritt samhälle än det som ryms i listan ovan, men listan innehåller åtminstone flera steg i rätt riktning.

    För att det fossilfria livet ska vara möjligt så måste hela samhället ställa om och då duger det inte att våra politiker fortsätter stoppa huvudet i sanden. Det går inte att fortsätta låtsas att forskningen inte finns. Tiden för passivitet är förbi.

    Som Greta säger: Det är dags att vi alla börjar agera och sluter upp bakom forskningen!

    Göteborg 27 september 2019 när 10 000 samlades för klimatstrejken

    *Jordbruket måste exempelvis ställas om så det blir en kolsänka och det måste bli billigare och enklare att laga och ta hand om de prylar vi redan har, för att nämna några av de andra förändringar som måste till.

  • Tankar & funderingar

    Stefan Löfven hånar oss

    Parisavtalet och målet att begränsa uppvärmningen till under 2 grader och att satsa på 1,5 grad är lite som att sätta upp målet att springa på 1:30 på Göteborgsvarvet. Ett högt mål, som inte går att klara utan träning, men som är fullt möjligt om man lägger ner år av dedikerat arbete.

    Vår statsminister Stefan Löfven säger ”Jag är inte rädd, vi kan göra något åt detta”. Problemet är bara att Löfven och de andra makthavarna har slutat träna. De har satt ett högt mål, men nu vägrar de att lägga ner jobbet som krävs. Samtidigt säger de åt oss att vara lunga. Att inte vara rädda.

    Det är ett hån. Människor dör redan idag och fler står på tur. Våra partiledare väljer att flyga på en festresa samtidigt som miljoner människor världen över går på gatorna och kräver klimaträttvisa. Våra ledare motarbetar aktivt målet genom att subventionera fossila bränslen och samtidigt har de mage att påstå att läget är under kontroll, eller någon annans ansvar.

    Våra politiker har inte bara slutat följa träningsplanen. De har slutat träna. De joggar inte ens runt kvarteret. Samtidigt ljuger de oss rakt upp i ansiktet och säger att de följer planen, när de i själva verket motarbetatar den. Utsläppen ökar. Både i Sverige och globalt.

    Vi kommer inte att nå målet utan att anstränga oss. Vi kommer framförallt inte nå det genom att ljuga om att vi tränar. Vi måste säga sanningen och ställa om. På alla plan.

    Vi som börjat ställa om våra liv, som säger ifrån, som orkar vara jobbiga blir kallade för ”inspirerande” av vår omgivning, samtidigt som de bokar ytterligare en semesterresa och beställer in mer kött och ger oss en like på fb. Dubbelmoralen saknar motstycke.

    Det räcker nu. Nu på fredag samlas vi för att visa att vi fått nog. Här drar vi gränsen, som Greta Thunberg sa inför FN.

    Vi tänker inte längre se på och sitta tysta när den enda planeten med liv förstörs framför våra ögon. Ni kan håna oss, ni kan förlöjliga oss, men ni kommer inte kunna stoppa oss.

    Printscreens från SVT Plays program Luuk & Hallberg, september 2019
  • Tankar & funderingar

    Behövs aktivism?

    Behövs aktivism på resan mot ett fossilfritt liv? Det är en intressant fråga, som vi tänkte luska lite i.

    För det första kan vi konstatera att vi just nu har vi politiker som slår sig för bröstet för att det har införts förbud mot engångsartiklar i plast, samtidigt som de subventionerar fossila bränslen med miljarder och investerar miljarder av våra pensionspengar i fossila företag.

    Det är såklart positivt att man minskar användningen av engångsprodukter, men det blir absurt när det framstår som att det är tillräckligt för att undvika en klimatkatastrof. Faktum är att vi inte ens kommer att nå Sveriges klimatmål med nuvarande politik.

    Utsläppen behöver halveras till 2030 om vi ska följa Parisavtalet och kunna begränsa uppvärmningen till under 2 grader. Utsläppen ökade förra året i Sverige, i en tid då de behöver minska med 5-8% per år. Ser man till klimaträttvisa, som genomsyrar hela Parisavtalet, så måste utsläppen minska ännu snabbare i Sverige som tillhör den rikare delen av världen.

    Det krävs en radikal omställning av politiken. Fossilfria alternativ behöver subventioneras och fossila beskattas ännu mer och reformer för att underlätta för ett fossilfritt samhälle behöver införas. Beslut behöver fattas under denna mandatperiod för att vi ska lyckas ställa om i tid.

    Så hur ska vi då kunna påverka? 

    Historiskt så har alla snabba samhällsförändringar krävt någon form av aktivism. Kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen i USA, apartheid, allmän rösträtt, 40 timmars arbetsvecka och lagstadgad semester är några exempel.

    Saker som förr ansågs radikala, ses idag som normala. Vi har de människor som orkade och vågade säga ifrån, att tacka för flera av de saker som vi idag ser som självklara.

    Det är att förenkla att säga att konsumenters makt inte spelar någon roll. Individers val är viktigt. Hade inte tusentals personer valt att ställa om sin kost, så hade vi inte sett en minskning av köttkonsumtionen i Sverige eller den explosion av växtbaserade alternativ som vi nu ser i butikshyllorna och på restaurangernas menyer. Just nu är det dock så bråttom att vi inte kan förlita oss på att det räcker. Vi behöver påverka både uppifrån och nerifrån.

    Vi har full förståelse för, och håller med om att steget från att börja äta mer vegetariskt eller handla second hand till att låsa fast sig i ett fordon kan vara enormt. Aktivism kan låta radikalt, men det finns en skala. Långt ifrån alla aktivister är beredda att bryta mot lagen.

    Så svaret på frågan är att vi tror att någon form av fredlig aktivism behövs för att kunna uppnå ett fossilfritt samhälle. Inte av alla, men av några. Om fredlig aktivism en möjlig väg för dig på din resa mot ett fossilfritt liv kan bara du svara på. Vem vet, vi ses kanske på gatorna? 😊

    Här är en lista med förslag på olika sätt du kan engagera dig:

    • Delta i en skolstrejk med Fridays for future. Den 20:e september är det global skolstrejk och den 27:e september är det global arbetarstrejk då även vuxna arbetare uppmuntras att delta.
    • Gå med i och/eller stötta Extinction rebellion. De anordnar löpande informationsträffar runt om i landet. Gilla deras sida på facebook för att hålla dig uppdaterad. Den 24: e augusti (nu på lördag alltså!) planerar de en aktion i Malmö och den 7:e oktober inleds en global aktionsvecka runt om i flera städer. 
    • Delta i Folk mot fossilgas den 6-7 september i Göteborg
    • Kampanja för Flygfritt 2020 med Vi håller oss på jorden. De har en facebook grupp för aktiva medlemmar med de som är aktiva som du hittar här. Kanske inte “aktivism” i den klassiska bemärkelsen, men det kan vara nog så utmanande och berikande att uppmuntra främlingar på gatan att ta ett flygfritt år för klimatets skull om 100 00 andra också gör det. Eller så börjar du lite mer lokalt och värvar dina vänner!

    Vill du själv inte engagera dig fysiskt så kan du fortfarande dela och gilla aktionen i sociala medier och berätta om den för din omgivning.

    På samma tema:

    • Ekosia (websökaren) planterar inte bara träd när du letar efter information på nätet, de låter även sina anställda utföra klimataktivism på arbetstid, ger dem juridisk stöd  och lön för eventuellt tid i häkte eller fängelse. Läs mer här.
    • Klimatpsykologen Kali Andersson skriver i en vass intervju i Veckans Affärer att hade det inte varit för aktivism så hade hon fortfarande varit hemmafru.
    • Cajsa Unbonn, småbarnsföräldern som åkte till Tyskland för att delta i klimataktioner för att stoppa kolgruvorna, om att det inte längre är tanken som räknas och varför hon valde att bli aktivist. Läs krönikan här.

    Källor:

    Naturskyddsföreningen – Klimatskadliga subventioner
    DI – AP-fonder
    DI – Rensa AP-fonderna på klimatbovar
    Klimatpolitiska rådets rapport 2019
    SVT – Larmet: Utsläppen måste halveras till 2030

  • Tankar & funderingar

    Att sluta längta bort

    Så länge jag kan minnas har flygresandet varit en del av mitt liv. Jag har så gott som alltid haft en längre resa inplanerad och de få gånger jag inte haft det, har livet känts grått.

    Jag har jobbat varje sommar sedan jag var 14 och sparat och räknat kronorna i just resor. Sorterat skruv och drömt om Europa. Flippat burgare och drömt om sena festnätter i Alanya. Sålt gud-vet-vad över telefon och drömt om Central Park och bargator på Grekiska öar. Sålt förlovningsringar och längtat efter kängurus.

    Haft en familj som alltid prioriterat resandet framför badrumsrenoveringar och världsvana vänner på jakt efter mer.

    Det här resandet har gjort att en del av mig alltid gått runt och längtat bort. Jag kan inte ens räkna timmarna som jag lagt på att planera och drömma mig bort, men vet ni vad? Igår insåg jag att känslan var borta. Jag längtar inte bort längre. Det finns ingen annan plats jag vill vara på än just här – just nu.

    Jag trodde att det skulle vara en kamp att “ge upp” flygandet. Det har ju alltid funnits där, som en guldkant i tillvaron, två klick bort. Men det var allt annat än en uppoffring att sluta, för när jag väl stängde en dörr så öppnades så många andra.

    Nu kollar jag in sjöar i grannkommunen jag inte sett ännu, dreglar över Svenska Turistföreningens filmer på Youtube och tänker tillbaka på förra årets äventyr på Koster och sköna dagar på Österlen, istället för att söka efter billiga flygbiljetter långt bort. Planerar frukostar på berget bakom huset och listar nationalparker.

    Och vet ni vad det bästa är? Nu när jag stängt vissa dörrar så frigör sig mer tid att upptäcka allt det där jag aldrig hann med innan, trots att det fanns så nära.

    Det är verkligen en magisk känsla att sluta gå runt och längta bort. Som att komma tillbaka efter sommarlovet och se sina gamla klasskompisar med helt nya ögon – Tack för det uppvaknadet klimatkrisen 😉

    Det gällde bara att ställa om och ta första steget. När man väl lyckats valla in hjärnan i nya tankebanor fortsätter den spinna av sig själv. Dessutom är jag ju redan ute på den mest spännande resan av alla: Resan mot ett fossilfritt liv! 🌸

    / Sally, inlägget publicerades på instagram 24 april 2019

    Körsbärsblommor i den lokala parken i maj
    Lugnet på Smögen en dag i november



  • Tankar & funderingar

    För oss

    Jag gör det för han som ska växa upp i det här rummet. För han som kommer fylla 32 år 2050, samma år som planeten Jorden ska vara fossilfri. Han som ännu inte vet om att besluten som fattas under de år när han ska lära sig att gå, prata, springa och cykla, kommer vara avgörande för resten av hans liv.
    ?
    Jag gör det här för dem som inte har möjligheten. Som saknar de demokratiska möjligheterna, de ekonomiska förutsättningarna eller både och.
    ?
    Jag gör det för alla de som redan drabbats, och för de som står näst på tur. För alla de som bidragit minst, men som får ta de hårdaste smällarna. Som människorna i Bangladesh, som släpper ut 0,46 ton per person och år, men som redan fått in saltvatten i dricksvattnet på grund av havshöjningen.
    ?
    Jag gör det för dem som medierna inte uppmärksammar, och för människorna som just nu balanserar på sina översvämmades hus tak och väntar på hjälp som aldrig kommer. Jag gör det för vildhästarna som dog i hettan vid det torkade vattenhålet i Australien, för haven och för regnskogen som huggs ner för att bli palmoljeplantag, trots att den förser oss med syre och är hem till så många.
    ?
    Jag gör det för dem som ännu inte vågar bryta normerna. För de som är fast i det fossila tankesättet och konsumtionsstressen. Som inte hinner. Jag gör det här för dem som inte vet om att det finns någon kris, och för dem som tror att allt är under kontroll.
    ?
    Jag gör det här för tjejerna i stallet som pärlar armband och säljer, för att ridskolan ska ha råd att köpa in mat till hästarna efter torkan i somras. Jag gör det här för bönderna som tvingades se skörden torka bort och nödslakta sina djur, i samma land där politiker föreslog subventioner på diesel som en del av lösningen.
    ?
    Jag gör det här för dem som ännu inte fötts. För dem som är helt oskyldiga, men som riskerar att födas in i en värld där temperaturökningen passerat två grader och inte går att stoppa.
    ?
    Jag gör det här för mig själv. För mitt framtida 80-åriga jag. Som också kommer behöva mat på bordet och ett samhälle som fortfarande kan ta hand om sina svagaste.

    Jag gör det här för oss ?

    Varför engagerar du dig i klimatfrågan?

    PS. Följ Resan mot ett fossilfritt liv på Instagram och Facebook för att inte missa några uppdateringar. Finns flera bilder från klimatstrejken 15 mars där, bland annat 🙂

  • Fakta, statistik & begrepp,  Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030,  Tankar & funderingar

    Tror du jorden är platt?

    Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?

    Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.

    ????

    Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.

    • Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
    • Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
    • Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
    • Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
    • Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.

    Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)

    Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.

    Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
    Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???

    Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.

    Min egen villhöver-konsumtion

    Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?

    Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:

    1. Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
    2. Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
    3. Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
    4. Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
    5. Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.

    Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.

    Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.

    Vad finns det för lösningar?

    Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.

    För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.

    Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.

    Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.

    Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?

    Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.

  • Tankar & funderingar

    Fokus på målet

    Det är lätt att drabbas av en förlamande skräck när man tänker på klimatförändringarna och vad de kommer att innebära, och redan innebär för så många. Havshöjning, torka, bränder, intensivare orkaner, missväxt, och så vidare.

    Men det finns hopp! Det finns ju SÅ mycket att vinna på att ställa om, utöver att man får mindre av alla otrevligheter nämnda ovan. Själv brukar hitta inspiration hos elitidrottare ? Det är osannolikt att bli bäst i världen på något, men trots det så finns det människor som lyckas med den bedriften!

    Inom idrottspsykologin så fokuserar man på den lilla chans man har att vinna, och ser till att låta den växa sig större ? Genom att sätta upp delmål, göra planer, träna stenhårt, skaffa ett team, utvärdera, träna smartare, peppa sig själv och inte ge upp, så höjer man hela tiden sina chanser att lyckas. Samma angreppssätt går att applicera även på klimatfrågan!

    Nu är det visserligen inte en enda persons prestation som är i fokus, utan en hel samhällsomvandling, men chanserna att lyckas är detsamma, relativt minimala – Men det är fortfarande fullt möjligt!

    Elitidrottare fokuserar inte på vad som kan gå fel och på vad man kan förlora om man misslyckas. De fokuserar på vinsten, visualiserar och ser till att omvandla den minimala chans man har till att bli verklighet och segrar.

    Så här kan man översätta omställningen till ett fossilfritt samhälle till vinster:

    Fossilfria transporter – Frisk luft, schysstare städer och bättre hälsa och färre dödsfall kopplade till luftföroreningar

    Mindre köp&släng-konsumtion – Mindre stress psykisk ohälsa och mer förnöjsamhet

    Klimatsmarta boenden – Giftfria miljöer, energieffektivisering och en demokratisering av energiproduktionen

    Mer närproducerad mat – En levande landsbygd och skydd vid kris och turbulens

    Mindre flyg – Möjlighet att upptäcka allt det som finns nära som man aldrig hade sett annars

    En friskare natur – Ökad biologisk mångfald och större möjligheter till rekreation (och överlevnad, vi är inte så kaxiga utan pollinatörer…)

    Genom att fokusera på vinsterna med att ställa om från fossilberoendet blir det lättare att både hantera klimatfrågan och att få med sig fler! Jag menar, vem vill inte ta del av vinsterna ovan?

    Syntokning: Målgång. Det var varmt och jobbigt, med vi satte upp delmål och fokuserade på målet (inte på att benen brände och att svetten rann) och klarade det! ✌

  • Tankar & funderingar

    Vad ska vi göra med skogen?

    Skogen är en fantastisk! Den är hem till mängder av djur, den binder kol, ger oss syre, naturupplevelser, rekreation och biomassa som det går att göra mängder av fantastiska saker av.

    Men vad ska vi använda skogen till?

    Det var en av frågorna som diskuterades under ett seminarium och under en tentafråga i kursen Naturresurshållning som jag läste i höstas.

    Sett till kolbalansen, så är det mycket smartare att göra mer långlivade produkter som CLT (korslimmat massivträ) och andra material så som tex. textiler, istället för att göra engångsartiklar eller att använda skogen till biobränslen.

    Men vänta lite nu… Biobränslen framställs ju som vår räddning? Vissa politiker säger ju att det bara är att fylla upp flygpanstanken med biobränsle och så kan vi fortsätta som vanligt? Stämmer inte det?

    Det finns forskning som visar sig att det ta över 20 år innan skogen bundit tillbaka kolet efter avverkning. Om vi då förbränner skogen (biobränsle), så släpps kolet ut i igen, men om man istället använder skogen till att tex. bygga hus eller göra andra mer långlivade material och produkter, så fortsätter kolet att vara bundet.

    Som ni säkert vet vid de har laget så måste de globala utsläppen halveras till 2030. Det är 11 år dit. Vi har helt enkelt inte tid att elda upp skogen, eftersom det tar så lång tid innan man gör en kolvinst! Denna insikten kom ärligt talat lite som en chock för mig, eftersom det är så vedertaget i media att biobränsle är något riktigt bra. Men vi måste se till att använda de naturresurser vi har så smart som möjligt.

    För den som vill veta mer har jag lagt upp en tentafråga jag hade om kolbalansen kopplat till avverkning och fördelar och nackdelar nedan, med referenser till vidare läsning.

    Det finns minst sagt mycket kvar att lära! Just nu tror jag på att en elektrifiering som ersättare till förbränningsmotorer är mycket smartare än att tanka bilen/bussen/planet med skogen, trots alla problem och risker som finns kopplade till batterierna, och att skogen ska användas till andra typer av produkter än bränsle. Vad tror du på?

    Dessutom kommer det inte vara möjligt för skogsägare att ställa om skogsbruket om det inte finns en efterfrågan efter långlivade produkter, men det är en annan fråga… ?


    Tentafrågan. Fick 4 av 4 poäng på svaret, som rättades av en forskare i biologi.

    Fråga:

    Redogör för kolbalansen (in- och utflöde samt lagring) över tid för dels en skog som brukas genom regelbunden kalavverkning, dels en skog som inte brukas. Redovisa grafiskt med x-axeln som tidsskala.

    Redovisa också kortfattat i punktform argument för och emot de två alternativen åtgärderna för att minska klimateffekterna: 1) låta skogen stå 2) hugga ned träden och använda som bränsle.

    Svar:

    I graferna ovan visas kolbindningen för skog som inte avverkas och för skog som avverkas regelbundet med kalavverkning som metod. Skogen växer exponentiellt efter plantering (jag ber om ursäkt för mina något skakiga linjer i grafen, ritverktyget var inte helt lätt att använda) och då ökar kollagringen i båda fallen. Skogen som inte avverkas uppnår en platå av kolbindning/kollagring, när skogen är fullväxt.

    Skogen som avverkas regelbundet avverkas något innan att skogen är fullväxt. Direkt efter att skogen har avverkats med kalavverkning binder skogen ingen kol, utan den släpper istället ut växthusgaser, vilket illustreras av den röda färgen och sträcken under X-linjen i den högra grafen.

    Den första tiden direkt efter avverkningen (man brukar tala om de första 15-20 åren, beror något på tillväxt och skogstyp) bidrar alltså skogen med ökade kolutsläpp istället för kollagring! När skog sedan återplanteras så ökar kolbindningen exponentiellt i takt med att skogen växer sig större. Sedan avverkas skogen igen (oftast efter ca 70 år i Sverige) och processen återupprepas.

    1) Fördelar/nackdelar med att låta skogen stå

    + Binder kol

    + Bra för biologisk mångfald och rekreation och andra värden.

    –  Skogen kan inte användas för att ersätta fossila bränslen

    – Skogen kan inte heller användas för att genom långlivade och förnybara produkter minska utsläppen, (tex. genom CLT ersätta cement i byggbranchen) om den står kvar

    2) Fördelar/nackdelar med att avverka träden för att använda som bränsle

    + Är en förnybar energikälla

    + Man kan använda hela trädet

    – Per energienhet så är inte bioenergi det effektivaste bränslet, det är bättre att använda GROT:en (grenar, rötter och toppar) till mer långlivade produkter som dessutom binder kolet längre tid. Viss forskning har visat att utsläppen till och med är lägre per energienhet för fossila bränslen, jämfört med biobränsle, så klimatnyttan med att bränna bioenergi är tveksamt, även om bioenergi tillskillnad från kol är en förnybar källa.

    – Sett till tidsaspekten för klimatet är det tveksamt om mer skog bör avverkas de närmsta åren med syfte att tillverka biobränslen, eftersom att avverkad skog/mark leder till ökade utsläpp av kol och andra växthusgaser de första åren (bla. metan). Om vi ska klara att nå 1,5-graders målet måste vi enligt IPCC:s senaste rapport sänka utsläppskurvorna innan år 2020. Att då avverka skog, vilket leder till ökade växthusgasutsläpp, är då tveksamt, eftersom det dröjer flera årtionden innan skogen binder kol netto och vi har så kort om tid på oss.

    Referenser:

    • Birdsey, et al. “Climate, economic, and environmental impacts of producing wood for bioenergy”, Environ. Res. Lett. 2018 050201
    • Josep G. Canadell, E. Detlef Schulze, “Global potential of biospheric carbon management for climate mitigation”, NATURE COMMUNICATIONS | DOI: 10.1038/ncomms6282

    Syntolkning: Jag och mina 159 centimeter som knappt syns framför en stor gran på julafton 2015.