• Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Tjänstledig i klimatetstjänst (Del 2)

    Hej!

    Som jag tidigare berättat om har jag valt att ta tjänstledigt i 4 terminer i kombination med föräldraledigheten för att lära mig mer om miljö- och hållbarhetsfrågor i allmänhet och klimatkrisen i synnerhet. Nu har precis höstterminen 2019 startat igång (termin 3 av 4) och därför har jag nu sammanfattat förra terminen, termin 2. Min summering av termin 1 hittar ni här.

    Under våren 2019 läste jag 3 kurser som jag sammanfattat nedan. Det är ett långt inlägg, men jag saknade själv någon som delat med sig om tankar kring sina studier inom miljöområdet när jag själv skulle börja plugga.

    Kurs 1: Strategier för hållbar utveckling vid Göteborgs Universitet

    Denna kurs handlade om, precis som namnet avslöjar, om strategier för hållbar utveckling. Det vill säga olika sätt för att driva igenom förändring för att komma närmare ett hållbart samhälle eller ett hållbart ”nyttjande” eller fördelning av en gemensam resurs.

    En viktig del som genomsyrade hela kursen var att beslut kräver förankring hos den grupp som berörs för att kunna implementeras och genomföras i praktiken. Att exempel involvera lokalbefolkningen i beslutsprocesser är ett exempel som prövats i praktiken med lyckat resultat. Kursen tog också upp att korruption är ett stort hinder för lagefterlevnad. Kort sagt kan man säga att det inte spelar någon roll om man har världens bästa miljö- och klimatlagar om ingen följer dem.

    Teoretiska modeller som fångarnas dilemma och olika varianter av allmänningarnas dilemma (tradgedy of the commons) gicks också igenom som en del i kursen och några av de globala juridiska avtal som finns för att exempelvis skydda haven.

    Kursen bestod av en hemtenta och ett större grupparbete. Min grupp valde att skriva om havshöjningarna i Bangladesh. Med en befolkning på ca 160 miljoner människor som knappt gjort något för att bidra till uppvärmningen men som är några av de som kommer att drabbas hårdast. Havsinträgningen har redan gjort att många människor fått in saltvatten i dricksvattnet och att odlingsmark blivit försaltad vilket gör livsförhållanden svåra redan idag för många människor. Det sved att ta in. Vår uppgift var att ta fram ett förslag på en strategi för regeringen i landet att hantera problemet, vilket var lättare gjort än sagt.  

    Andra grupper gjorde rapporter och redovisningar om bla. antibiotikaanvändning, utsläpp av läkemedel i allmänhet (tänk er hanfiskar som blir honor i floder pga. utsläpp av hormoner från läkemedel), oljefyndigheter på arktiskt och ”hållbar” turism till det stora barriärrevet. Under redovisningen slogs jag återigen över hur många olika typer av miljöproblem det finns, att problemen är globala och att inte heller den akademiska världen tar klimatkrisen på allvar.

    Det blir ju nästan komiskt att diskutera hållbar turism vid barriärrevet i form av flygturism när 98% av reven kommer att slås ut vid en uppvärmning på 2 grader. Om det är så här det låter på utbildningen på en av Sveriges bästa skolor, hur ser de ut på andra ställen? Det är som om ingen vågar nämna elefanten i rummet… Det skrämmer mig.

    Tentans frågor röde bland annat strategier för hantering av övergödning i Östersjön och fördelar och nackdelar med olika styrmedel för fiske, som är en global och gemensam resurs.

    Kursen föreläsare kom från olika områden, så som humanekologi, juridik, nationalekonomi och kulturgeografi. Kursen var något för teoretisk för min smak, men absolut lärorik.

    Kurs 2: Miljöstyrning

    Denna kursen var som en våt dröm för mig. Den innehöll nämligen ALLT jag gillar. Miljö, system, målsättning, planering, implementering, uppföljning och utvärdering. Oh la la la! De miljösystem som gicks igenom på kursen var EMAS och ISO 14001.

    I kursen skulle alla studenter ta fram ett miljöledningssystem för ett företag eller organisation enligt EMAS-förordningen. Jag gjorde ett miljöledningssystem för vår bostadsrättsförening. Det blev totalt sex rapporter med bla. miljökonsekvensbeskrivning, miljömål, miljöpolicy och förslag på uppföljning. En del i miljöledningssystemet var bland annat lista alla lagar som berörde verksamheten, för att på så sätt göra det möjligt att få en översikt. Det var minst sagt ett stort jobb, men väldigt lärorikt!

    Jag tror aldrig att jag lagt ner så mycket jobb på en 7,5 poängs kurs tidigare! Varje rapport var på runt 20 sidor i snitt. Kursen hade lätt kunnat vara en 15 poängskurs… Från början så var min tanke att ta fram ett miljöledningssystem till en akutmottagning i Göteborg, men insåg efter att ha diskuterat med min handledare att det blev alldeles för stort, och det var tur! Det var svettigt som det var att få ihop det.

    Denna kurs läste jag på distans på Blekinges Tekniska Högskola. Jag har aldrig pluggat på distans tidigare, och trodde fördomsfullt att det skulle vara lite slappt, men tji fick jag. Det var verkligen tvärt om.  Vi hade en ständig dialog mellan studenter och föreläsare online och inlämningsuppgifter varje vecka.

    Jag kan verkligen rekommendera denna kurs till alla som är intresserade av att arbeta med miljöfrågor i en stor eller liten organisation.

    Kurs 3: Samhällsplanering och förvaltning

    Egentligen ville jag läsa miljörätt, men hittade denna kursen istället. Kursen är gjord för miljövetare vid Linnéuniversitet, så även om kursen hette Samhällsplanering och förvaltning så var det mest fokus på miljörätt.

    Beslut om markanvändning på lokal nivå gicks igenom (läs översiktsplan och detaljplaner) men också på nationell nivå. EU:s vattendirektiv och luftdirektiv dissekerades och olika sätt att skydda fysisk natur på. Som naturreservat, natura 2000, nationalpark och skillnaden mellan dessa. Även miljönormer och miljökvalitetsmål gicks igenom, uppföljning av dessa och EU:s miljömål gicks igenom, men även regler för offentlig upphandling. Det var mycket gott och blandat, men verkligen kunskap som alla i vårt samhälle borde få känna till och ta del av. Vet man inte på vilken nivå beslut fattas på och vilka regler och riktlinjer som gäller så blir det ju svårare att försöka påverka.

    Juridik kan verkligen vara en djungel och är ärligt talat inte mitt favoritämne efter en kurs jag läst i handelsrätt tidigare. Det blir lätt en tråkig upprapning av paragrafer, men i denna kursen måste jag verkligen ge en eloge till föreläsarna som var väldigt pedagogiska och metodiska både när det gällde föreläsningarna och kursens uppbyggnad!

    Denna terminen, höstterminen 2019 är jag antagen till följande kurser.

    Ser väldigt mycket fram emot denna kurs! Än så länge är detta den mest intressanta kurs jag läst! Varför agerar inte fler? Hur styrs våra normer? Hur förändrar vi vårt beteende? Varför förnekar man fortfarande klimatkrisen eller lever vidare som om den inte finns? Dessa och många andra frågor lyfts i kursen och jag är hungrig efter att lära mig mer om svaren.

    Har alltid varit intresserad av stadsplanering och har varit inne och nosat på ämnet när jag läst kurser i kulturgeografi tidigare. Känner en skräckblandad förtjusning inför megacities och förhållandet mellan stad och landsbygd. Dessutom blir denna kursen intressant att läsa efter att ha läst samhällsplaneringskursen.

    Dels är jag intresserad av politik och dels så är en av föreningens mål att kunna skapa opinion.

    I tidigare kurser som jag läst så har det varit en del nationalekonomi i, där man jämfört olika typer av subventioner och lagstiftnings effekter. Jag hoppas jag får lära mig nya saker i denna kursen!

    Dock så blir det 150% om jag läser alla kurser ovan… och det är tveksamt om jag hinner med det.  Om det känns som om någon kurs mest är upprepning av tidigare kurser eller om det blir för stressigt så hoppar jag nog av den. Vi håller just nu på att skola in vår son på förskolan och det beror lite på hur det går. Jag kan ju plugga på kvällarna när han somnat, men man ska ju orka i längden också. En annan del av mig känner att man vill köra all in, eftersom det här lär vara sista gången jag pluggar och vill passa på att lära mig så mycket som möjligt. Samtidigt vill jag ju även ha tid på att driva föreningen framåt… Vi får helt enkelt se hur det går! 🙂

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Sålt fossilbilen!

    Nu har det äntligen hänt. Vi har sålt vår fossilbil!

    När vi satte oss ner och granskade vårt egentliga transportbehov så insåg vi att vi skulle klara majoriteten av våra transporter som vi tidigare gjort med bilen med elcykel och cykelvagn. Så sagt och gjort – nu är bilen såld och utbytt mot ett cykelekipage!

    En cyketur till havet en kväll i maj

    Lite bakgrund

    Vi fick fossilbien tidigt förra sommaren av en generös äldre släktning som inte hade användning för den själv längre. Den har använts under en bilsemester förra året och under transporter till och från släktningar, släktens landställe och på andra sporadiska utflykter och ärenden. Innan vi fick barn så levde vi bilfritt i 5 år.

    Våra nuvarande förutsättningar ser ut som följande:

    • Vi är 4 stycken i familjen, två vuxna och ett barn på 1 år + katten Pipen
    • Vi bor i en kranskommun till Göteborg och har bra kollektivtrafikförbindelser till våra respektive arbetsplatser och det finns även möjligt att cykla eller jogga till och från jobbet (ca 6 km enkel väg)
    • Vi har möjlighet att ta oss till våra fritidsaktiviteter med cykel eller buss
    • Det går att åka kollektivt över allt vi ”måste” åka. Det finns såklart platser och ställen vi villhöver åka bil till, men inga vi behöver åka till för att få ihop vardagen
    • Flera matbutiker erbjuder hemleverans till vår adress och upp för våra 4 trappor som saknar hiss
    • Vi har gångavstånd till förskola och till en mindre matbutik med postservice
    • Vi har tillgång till tågstation för semestrar och jobbresor

    Vi har minst sagt bra förutsättningar för att leva bilfritt. Så om inte vi kan klara av att leva bilfritt, vem ska då klara det? Det fanns alltså helt enkelt inga fler anledningar kvar att behålla bilen förutom dåliga ursäkter.

    Än så länge går det hur bra som helst! Och det finns som vanligt flera fördelar med att ställa om:

    • Mer pengar över i plånboken när man inte behöver betala för service, besiktning, parkering, trängselavgift och bränsle
    • Frisk luft
    • Motion
    • Slipper trängas på bussen på morgonen
    • Känslan av att cyklar förbi köer (hur värderas det i pengar?)
    • Lättare att hitta parkering
    • Roligt – För hela familjen
    • Slipper bråka om vem som ska skrapa rutorna på vintern
    • Fossilfritt, vilket gör att man transporterar sig med ett gott samvete

    Det ska dock erkännas att det finns vissa transporter som hade varit både smidigare och enklare om vi haft kvar bilen. Det ska jag inte förneka. Som till exempel när vi ska hälsa på min mans föräldrar. De tar ca 2 timmar att åka dit med kollektivtrafik, kräver 3 byten och kostar 600 kr för två vuxna tur och retur. Bilen dit tar ca 50 minuter. Det är självklart att det hade varit bekvämare att åka bil. Men man får välja att fokusera på alla fördelarna med att leva bilfritt istället 😊

    En generationsfråga

    Jag upplever också att detta med att äga en bil är mycket av en generationsfråga. Få personer under 40 år tycker det är något konstigt att inte äga en bil eller till och med att sakna körkort. Många över 40 ser bilen som en självklarhet och inget man vare sig kan eller vill leva utan. Undra om det beror på att man helt enkelt blivit så van vid att alltid ha bil så man ser det som en självklarhet som man inte kan tänka sig ett liv utan?

    När man själv äger en bil är det så himla lätt att ta den av vana, även om det finns andra möjliga och rimliga transportalternativ. Bilen står ju ändå där och väntar på en? Man kanske inte ens har tänkt på att kollektivtrafik/cykel/gång är ett alternativ. Detta gäller även oss och har gjort att vi faktiskt tagit bilen på några korta turer på runt 5 km, där man mycket väl hade kunnat cykla eller åka buss istället, bara för att det varit bekvämt… Aj aj aj. Just därför känns det så skönt att göra sig av med den. För nu kommer det naturliga första hands valet alltid vara bilfritt!

    Jag är övertygad om att det var enklare för oss att göra oss av med bilen eftersom vi inte haft den så länge. Innan vi fick barn så levde vi bilfritt så omställningen har inte varit så stor. Eller bilfritt och bilfritt. Det är en sanning med modifikation. Vi har alltid haft vänner och familjemedlemmar som haft tillgång till bil och som vi åkt med då och då, tex. ut på landet och till tävlingar. Det är dock transporter som går att lösa på annat sätt än att äga en egen bil. Vi kan alltid hyra, låna, samåka eller ta taxi. Dessutom erbjuder många affärer som säljer större ting hemkörning för en helt okej summa. Så det ska nog lösa sig.

    Varför valde vi då att ersätta bilen med en elcykel+cykelvagn?  Eftersom det är ganska backigt omkring Göteborg och det inte alltid finns vare sig möjlighet eller tid och lust att duscha på morgonen innan jobbet så är elcykeln perfekt som pendlingsfordon. Man kan visserligen riskera att komma fram med en tokig hjälmfrisyr, men i övrigt så kommer man fram utan att behövs svettas nämnvärt.  Och den där hjälmfrissan tycker jag minsann man allt kan bära med stolthet i dessa tider! Elcykeln tankas hemma med el som är fossilfri och märkt med Bra Miljöval.

    Jag har haft min elcykel sedan våren 2017 och varit väldigt nöjd. Nu valde vi att skaffa ytterligare en så hela familjen kan susa fram tillsammans. Min man upplever flera fördelar med att cykla till jobbet, dels en större frihet att slippa vänta på bussen, dels friheten att kunna göra smidiga avstickare och utföra ärenden på vägen till och från jobbet, vilket är svårare att göra när man sitter på en buss. Jag kan ha sagt “vad var det jag sa” några gånger för mycket vi det här laget…

    Cykelvagnen gör att hela familjen kan åka med samtidig och så möjliggör den att vi kan transportera större saker, som vi tidigare hade använt bilen till. Cykelvagnen kan lasta upp till 45 kg. Så för oss så blev elcykel + cykelvagn den perfekta lösningen!

    Jag tror vårt bilfria liv kommer gå hur bra som helst! Ni får fråga mig igen en regnig dag i februari och se om ni får samma svar 😉 och om inte så får ni påminna mig om alla fördelar!

    Premiärtur med vagnen

    Ps. Våra förutsättningar kanske kommer ändra sig i framtiden, men just nu klarar vi oss utmärkt utan bil. Jag har full förståelse för att man inte har något annat val än att ha en fossilbil i vissa delar av landet, men för oss går det att leva ett bra liv utan.

  • Fakta, statistik & begrepp,  Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030,  Tankar & funderingar

    Tror du jorden är platt?

    Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?

    Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.

    ????

    Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.

    • Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
    • Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
    • Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
    • Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
    • Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.

    Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)

    Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.

    Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
    Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???

    Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.

    Min egen villhöver-konsumtion

    Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?

    Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:

    1. Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
    2. Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
    3. Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
    4. Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
    5. Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.

    Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.

    Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.

    Vad finns det för lösningar?

    Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.

    För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.

    Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.

    Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.

    Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?

    Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    När jag kraschade återträffen med kompisarna

    Prata om det

    Det är som om det befinner sig en osynlig elefant i rummet. Allt går bra och är trevligt, så länge man inte nämner elefanten. Många undviker ämnet, av förklarliga skäl. Jag pratar såklart inte om någon faktisk elefant, utan om klimatkrisen. När man väl satt sig in i forskningen så finns klimatkrisen alltid med i bakhuvudet. Irriterande, men nödvändigt. Men den går att prata om! Här är två tillfällen när jag snackat klimat, med vänner och bekanta, trots att jag var rädd att förstöra stämningen och vara en party pooper.

    Den första gången var i höstas när jag höll på att planera en återträff med ett gäng tjejer som jag var på språkresa med 2008 på Malta. Vi har hållit kontakten sedan dess, rest ihop och hälsat på varandra i varandras städer. En vänskap som blir så där nära som den bara kan bli när man delar åren mellan 14 till 24 sida vid sida och går igenom både första utlandsresan, sena festnätter, hjärtekross, första lägenheten, och de där vacklande åren efter stundeten tillsammans, för att sen stå tillsammans på varandras bröllop och skåla. Vi har alltid pratat om att 2018, tio år efter att vi träffades första gången, så skulle vi resa tillbaka till Malta.

    Jag hade sett framme länge mot återträffen, men nu gnagde det ändå inom mig. Jag räknande ut att bara resa till Göteborg-Malta skulle innebära 810 kg koldioxids utsläpp per person! Jag dividerade med mig själv. En del av sa mig att om det var någon gång jag skulle få göra ett undantag, skulle det vara nu, samtidigt som en annan del av mig inte tyckte det var moraliskt försvarbart. När jag i samma veva såg min son ta sina första krypsteg, visste jag att jag inte skulle kunna flyga med, och att jag skulle bli tvungen att berätta om det.

    Men hur skulle jag säga det? Jag tog mod till mig och tog upp det i vår gruppchatt. Jag sa att jag hade slutat flyga på semester för klimatets skull, och sa att jag inte kunde stå för en weekend till Malta. Jag frågade om vi istället kunde ta tåget någonstans istället, till Köpenhamn eller Berlin kanske?

    Efter lite diskussioner, och strul med att hitta datum, så var alla med på tåget. Resan till Malta ställdes in, och istället hade vi en rolig weekend i Köpenhamn. Det var inte så svårt! Och på en av kvällarna så pratade vi faktiskt om klimatet över en middag. Mina snälla kompisar frågade mig nyfiket, och jag berättade varför jag tagit tjänstledigt och slutat flyga på semester. Förklarade att det inte längre var försvarbart för mig att fortsätta, när jag visste om vad som höll på att hända, och att vi bara har 10 år på oss att vända utsläppskurvorna om vi ska klara Parisavtalet. Sen åkte vi hem. Två av oss flög men fyra av oss tog tåget. Tänk om jag hade varit tyst istället, och vi flugit upp nästan 5 ton CO2 tillsammans bara för en weekend. Det var värt att vara obekväm. Vi fick en jättetrevlig helg ändå, och det blev samtidigt en liten seger för klimatet och planeten.

    Ett annat exempel på när jag tog mod till mig och snackade klimat var när jag var på fest för några veckor sedan. Det var uppsluppen stämning och folk var utklädda. Några vänner fyllde 30 och hade slagit på stort och hyrt lokal och fixat massor av roliga lekar och karaoke efter middagen. Jag gick runt och fundera på hur min sons 30-årsdag skulle se ut. Hans 30-årsdag inträffar år 2048, två år innan hela världen måste vara nere på nollutsläpp och vi måste börjat suga ut koldioxid ur atmosfären, i stor skala. Jag kunde inte släppa blicken från folks kläder som var nyinköpta bara för den här kvällen. Tänkte på att vi i Sverige förbrukar som om vi har mer än fyra jordklot, fast vi alla vet att vi bara har ett. Så då gjorde jag det igen. Öppnade munnen och sa vad jag tänkte på, trots att jag var så in i bänken rädd för att förstöra stämningen.

    Hur det gick? Över förväntan! Okej, någon blev skeptisk. Personen i fråga förstod inte alls min fråga när jag frågade om hen tänkt något på utsläppen kopplade sin planerade semesterresa. Hen tyckte det var helt i sin ordning att flyga på semester var tredje år, och tyckte istället att Blondinbella skulle flyga mindre. Jag frågade om hen använde samma argument när hen betalade skatt? Att ens egna lilla bidrag inte spelade någon roll, eftersom det alltid skulle finnas andra som betalade (släppte ut) mer? Personen blev tyst en stund och sa sen att Kina minsann borde sänka utsläppen, inte vi. Absolut, jag höll med. Kina måste sänka utsläppen, men det gör inte att vi i Sverige slipper. Jag sa att man alltid måste jämföra per capita, om det ska bli rättvist. Kina släpper ut ca 6 ton i territoriella utsläpp, vilket visserligen är mer än Sverige, men att vi Sverige släpper ut ca 11 ton om man räknar med det vi konsumerar. Jag frågade om personen möjligtvis hade något som var producerat i Kina hemma…?

    Tre andra personer jag pratade med under kvällen hade jag jättefina diskussioner med. En kille frågade mig om det var kört? Jag sa att det var extremt bråttom, men att det fortfarande finns en chans att klara 2-gradersmået, om vi blir många som bryr oss och börjar agerar. Han log och såg beslutsam ut, och berättade att han skulle hem och också väga in, och ta tåget till Sthlm på nästa affärsresa istället för flyget.

    Det behöver inte vara svårare än så att prata klimat! Många fler än man tror bryr sig och vill veta mer. Det gäller bara att ta mod till sig och ta upp ämnet. Elefanten i rummet kommer inte försvinna av sig själv. Vi måste våga uppmärksamma den oinbjudna gästen, så att vi sen kan schasa ut honom tillsammans.

    Bild från vår weekend i Köpenhamn


    Hur börjar man prata klimat?
    Ett sätt att inleda diskussion är att när någon berättar om sin flygresa, säga att man gjort ”en såndär klimatinvägning” och att det visade sig att man kunde flyga upp flera ton på bara några timmar. Alltså hela ens årsbudget! Och att man läst på om att utsläppen stannar i atmosfären i hundratals år och att det är framtida generationer som måste leva med konsekvenserna av det vi släpper ut nu. Fråga om personen framför dig visste om det? Och berätta att du själv blev förvånad när du såg sifforna och bestämde dig för att dra ner på fluget eller sluta helt. Sen brukar det flyta på av sig själv.

    Har du något tips för hur man kan snacka klimat, utan att få folk att stoppa in öronpropparna och vända på klacken? Dela gärna med dig!

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Vi har fått en fossilbil!

    I somras fick vi en 18 år gammal bil av snäll, äldre släkting som inte hade användning för den längre. Supersnällt såklart, men inte det bästa om man vill bli fossilfri ?

    Vi använder inte bilen till jobb/skola, men åker med ärenden som är bökiga att göra med kollektivtrafik eller med cykel (storhandling, ÅVC, större inköp, typ möbler) och har använt den på utflykter, semester och för besök till vänner och familj ??

    Även om jag tänker på utsläppen (ca 3 kg CO2 per tankad liter) VARJE gång jag sätter mig den, så tycker jag det är det bekvämt att ha den! ? Speciellt sedan familjen utökades med en bebis som kräver triljoner prylar ??

    Det blir så extremt tydligt att det krävs systemförändringar här. Det kan inte vara BÅDE billigare, bekvämare och smidigare att välja fel. För om inte ens jag, som tänker på klimatfrågan 24/7, orkar välja rätt, hur ska man då motivera andra att göra det? ??‍♀️

    För att ta ett exempel: Det tar ca 2 timmar för oss att åka till min mans föräldrar kollektivt enkel väg, och kostar totalt 600 kr för oss för tur å retur ? Det tar ca 50 minuter med bilen enkel väg, vi slipper 2 byten och kostnaden kommer nog inte ens upp i hälften. Så gissa hur många gånger vi tagit bussen sen vi fick bilen? Just det, 0 gånger! Noll! ?

    Mina tankar kring detta:

    1. Det är ohållbart och jag försöker aktivit minska antalet bilresor, genom att skriva upp alla bilresor familjen gör…

    2. Det går inte att att göra allt på en gång.

    Vi har använt bilen under vår svemester till Båstad och Österlen i sommras. Miljövänligt? Nej! Men ett bättre alternativ jämfört med att flyga utomlands på semester som var standard för oss tidigare.

    Jag tror det är en process att ställa om, och att man inte kan ändra allt samtidigt utan att bli knäpp på kuppen. Man får ta ett steg i taget på #resanmotettfossilfrittliv ??‍♀️

    3. Jag tror vi kan klara oss bra på en lådcykel och på en bilpool de gånger det behövs. Det känns knäppt att äga något som står stilla 98% av tiden. Det gäller bara att sälja in den idéen till övriga i familjen och att bygga om hela vår bostadsrättsförenings cykelrum så den får plats…?

    4. Jag tror elbilar kommer tagit över marknaden helt till 2030 och hade jag haft råd och möjligt att ladda hemma hade jag nog leasat en elbil direkt⚡?

    5. Jag vill med detta inlägg visa transparens och att det inte är så lätt att leva fossilfritt i ett fossilberoende samhälle där bilen är norm, speciellt för barnfamiljer ??

    Hur tänker du kring att åka bil? Klarar du dig utan? ? Vad tror du krävs för att få bort fossilåkandet? ?

    Bilder från vår bilsemester i somras.

    PS. Jag vet att jag inte kan äga en fossilbil 2030 när jag vill nå mitt mål – att bli fossilfri. Jag har inte tappat det, jag är fortfarande på väg mot slutdestination.

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Tjänstledig i klimatets tjänst (Del 1)

    I fredags så avslutade jag kursen Naturresurshållning vid Göteborgs universitet, och därmed är första terminen av mina miljöstudier klar. Hurra!

    I fredags hade vi slutdebatter, och det diskuterades allt från Preems utbyggnad i Lysekil, de föråldrade kraven på vattenkraften i Sverige, sällsynta jordartsmetaller och Ojnareskogen. Vi blev indelade i smågrupper och fick var sitt ämne man skulle vara för eller emot. Mycket intressant. Ju mer man lär sig, desto mer komplext blir det… Det är verkligen inte svart och vitt när olika intressen och aspekter ställs mot varandra, även om man kanske trodde det till en början.

    Under höstterminen 2018 så har jag läst följande kurser:

    Under vårterminen 2019 kommer jag att läsa dessa kurser:

    Jag läser Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram på Handelshögskolan i Göteborg, men eftersom jag redan har en kandidatexamen i företagsekonomi, så kommer jag kunna tillgodoräkna mig några kurser och läser därför inte exakt samma kurser som programmet.

    Jag är så glad att jag tog chansen och började börja plugga (igen), och lära mig mer om frågor som jag verkligen brinner för, och så in i bänken tacksam över att få bo i ett land med gemensamt finansierad utbildning. Detta hade inte varit möjligt annars! Under den här terminen har jag fördjupat mina kunskaper och lärt känna så många vettiga, smarta och trevliga personer.

    Några av dem ser ni här:

    Det är inte bara tjejer som pluggar miljöfrågor ?

    Även om det mesta har varit bra med utbildningen och jag är nöjd med mitt val av program, har jag varit besviken över några saker. Bland annat att lärarna fortfarande använder sig av det föråldrande uttrycket “I och U länder“, att vi inte lär oss mer kopplat till den senaste forskningen (blev hänvisade till artiklar från 2009, trots att det kommit uppdaterad forskning från samma forskare efter det…), om hur IPCC arbetar eller att det finns tre olika sätt att mäta ett lands koldioxidutsläpp på. Det kanske kommer i framtida kurser, men jag tycker ändå att det är basic kunskap som borde ingå i just en “Miljövetenskaplig baskurs”.

    Jag blev också besviken över att flera föreläsare under första terminen först berättade hur ruskigt dåligt det gick inom just deras forskningsområde (det kunde vara allt från geologi, miljökemi till biologi) för att sedan titta menade på oss studenter och säga “Nu är det upp till er att lösa detta!”. Jag förstår att syftet säkert är att försöka vara lite rolig, peppande och utmanande men jag tycker är det är helt fel att säga så av flera anledningar:

    1. Det är inte 90-talisternas uppgift att ensamma lösa det som tidigare generationer ställt till med
    2. Genom att slänga sig med såna uttryck så skapar man en distans mellan generationer. Vi måste försöka angripa dessa problemen gemensamt om vi ska ha en chans och vi kan inte dela upp oss i “vi” och “ni”. Vi sitter alla i samma båt och alla måste hjälpa till.
    3. Dessa forskare var mitt uppe i sina karriärer (40-50 år) och då får man bara inte ha tankesättet att man ska lämna över problemet till ett gäng studenter! Vad hade de tänkt göra resten av deras arbetsliv kan man fråga sig?!

    Sånt där kan göra mig riktigt upprörd, så för att lugna ner mig bjuder jag här på några bilder från min kanske absoluta favorit när det kommer till naturresurser – rent dricksvatten. Bilderna kommer från Delsjön som fungerar som råvattenmagasin till en halv miljon Göteborgare och används när vattnet i Göta Älv inte håller kvalitén. Hur coolt!?

    Dessutom så är det ju otroligt mysigt uppe vid Delsjöarna och ett perfekt ställe för friluftsliv, bara några hållplatser från innerstan. Själv älskar jag när området förvandlats till ett vattenhål (pun intended) för alla Göteborgs glada swimrunners på sommaren. Vi får bara hoppas att dom inte kissar allt för ofta i vattnet nu när vi vet vad vattnet ska användas till 😉

    Förövrigt så tänkte jag även berätta lite om hur det gått att kombinera heltidsstudier med att vara föräldraledig på 50%. Jag skulle ljuga om jag sa att det var lätt, men det går ändå bättre än väntat.

    Så här funkar det: Jag är hemma 50% av tiden och sen trycker jag in heltidsstudierna på resten av tiden och går på så många föreläsningar jag hinner. (Vi är 2 föräldrar, så min man tar hand om vår son resterande 50%, om någon föräldrapolis där ute blev orolig…)

    Det har såklart varit väldigt mycket att göra, och inte många lugna stunder, men det funkar. Jag har än så länge fått högsta betyg i alla kurser (även om mitt mål inte varit ett specifikt betyg, utan bara att lära mig så mycket som möjligt) och samtidigt kunna njuta av tiden hemma. Det ger en skön kontrast att gå från bebissim till en föreläsning om EU:s-kemikalielagstiftning. Jag har haft tur och hamnat i riktigt bra grupper när det kommer till grupparbeten, så får bara hoppas att jag har samma tur även denna terminen.

    Nu håller jag tummarna för att det fortsätter flyta på lika bra! Ett tag hade jag en svag tanke om att läsa dubbelt denna terminen, men den har jag släppt helt. Någon måtta får det vara. Dessutom kräver den lilla 9-månaders killen hemma allt mer uppmärksamhet och stimulans, och det ska den lilla guldklimpen självklart få! ❤

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Hur ska jag minska mina utsläpp 2019?

    Min utsläppskurva har äntligen vänt, men det en bra bit kvar till mitt mål  att bli fossilfri till 2030 ? Under 2019 vill jag självklart fortsätta sänka mina utsläpp och för att lyckas med det har jag satt upp följande plan.

    • Sluta flyga på semester. Detta är även denna punkt som jag kommer att lägga till på min lista över saker som jag förändrar varje år, för att försöka minska min påverkan på planeten. (Med reservation för att jag kanske kommer flyga på semester igen om 20 år, OM det finns fossilfria plan då.) Eftersom jag under 2019 kommer studera och vara föräldraledig så kommer jag inte heller att resa på några tjänsteresor. 2019 blir alltså mitt första helt flygfria år, hurra! ✌?

    Jag kommer även göra några mindre ändringar eller utmaningar om man så vill, som ännu inte platsar för att vara med på min lista över livsstilsändringar, men som ändå är steg i rätt riktning.

    • Minimera min konsumtion och lista allt familjen handlar utöver mat ✍? Det är ohållbart att shoppa för att man tror att man “behöver” något när man bor på en planet med ändliga resurser ?? Dessutom ska vi fortsätta att leta efter saker secondhand först, innan vi eventuellt köper nytt.
    • Undvika produkter med palmolja i ??
    • Skriva upp alla bilresor vi gör, för att motivera familjen att välja cykeln eller bussen, och för att få bättre koll på hur mycket eller lite bil jag faktiskt åker ?Jag har höftat ganska rejält när jag uppskattat hur mycket bil jag åkt, så det ska bli intressant att få en bättre siffra.
    • Minska min konsumtion av mejeriprodukter ? Mjölken och matlagningsgrädde är redan utbytta mot växtbaserade alternativ (imat, ärt- och havremjölk) och nu är det dags att säga hejdå till ostmackan ?? De där mackorna står för majoriteten av mitt matintag vissa dagar, så detta kommer bli något av en utmaning Däremot tror jag att både min och planeten hälsa kommer tjäna på att jag väljer andra alternativ. Win-win alltså!
    • Lära mig laga 10 smaskiga veganska maträtter ??‍? Vegansk kost är den mest miljövänliga och för att lära mig mer har jag satt upp denna utmaning under året.
    • Undvika inköp av engångsmuggar i plast.

    Vad är dina mål för att minska dina utsläpp?   ??‍♀️

    Ett intressant sak jag läste är att det tar energi för varje beslut man fattar (så kallad beslutströtthet), så det effektivaste är att fatta ett stort beslut och sedan hålla sig till det. Det kan exempelvis vara att skippa flyget, fossilbilen,  eller att se över sin kost och utesluta kött eller mejeriprodukter. Du kan läsa mer om det resonemangen hos Psykologfabriken. De tar också upp att det är bra att göra en objektiv mätning av sitt klimatavtryck (alltså att väga in) och att skaffa sig en klimatkompis. Har du ingen klimatkompis så ställer jag gärna upp 🙂

    Ett annat mål jag har 2019 är att inte be om ursäkt för mitt engagemang och att hela tiden må lite dåligt över att ständigt behöva vara den där jobbiga typen som bryr sig. Det är inte mig det är fel på, det är däremot mycket som är ohållbart i vårt samhälle ?

    2019 tänker jag vara lika stolt över mitt engagemang som färgen på min kalender är skrikig! ??♀️

     

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Stämmer uträkningen från Klimatkontot?

    Är de här klimatkonto-skyltarna som jag står och stoltserar med exakta? Nej.
    Spelar det någon roll? Nej, egentligen inte.

    Låt mig förklara.

    Det finns flera brister med Klimatkontot.se som jag använder för att räkna ut mitt klimatavtryck.

    • Man tar inte hänsyn till vilken typ av bil man använder om man åker med bilpool/hyrbil/samåker
    • Man tar inte hänsyn till hur många som sitter i bilen
    • Man kan inte använda decimaler för mejeriprodukter. Jag äter inte en liter yoghurt i veckan, men inte heller noll, så tvingas då ange 1 liter per vecka, eftersom det är det minsta möjliga talet.
    • Man räknar inte med konsumtion av textiler så som gardiner, handdukar och lakan
    • Man tar inte hänsyn till inköp av böcker, online-tjänster, porslin, bestick eller glas
    • Man tar inte hänsyn till om de produkter man konsumerar är koldioxidskompenserade eller miljömärkta och inte heller vad de är gjorda av för material eller i vilken storlek de införskaffas i (en liten tv kräver mindre resurser än en stor tv, etc.)
    • Man tar inte hänsyn till vilken typ av sportaktivitet man utför eller vilken kulturaktivitet (STCC ger då lika stora utsläpp som att se en enmanskonsert utomhus…)
    • Man räknar inte med renoveringar eller inköp av icke elektroniska verktyg
    • Man tar inte hänsyn till vad pengarna man lägger på husdjur går till (kostnader för animaliefoder, växtfoder, försäkringar eller hundkurser ger alla lika höga utsläpp)

    Så i teorin kan jag köpa ett ton lakan och gardiner utan att det syns ett smack på mina siffor. (Jag har två lankansett att växla mellan och kan räkna på en hand de gånger jag köpt gardiner i mitt 25-åriga liv så ni kan vara lugna 😉 ) Jag kan dessutom göra saker som är bra för miljön, utan att det syns i min koldioxidsdeklaration. Som exempel kommer jag ha som mål att undvika produkter med palmolja i 2019, utan att det kommer ge någon positiv effekt på min invägning nästa år. Surt! Men det är så det är.

    Det är såklart irriterande för en miljönörd som jag själv att allt inte räknas med i teorin, när allt räknas i praktiken. De på IVL (Svenska Miljöinstitutet) som tagit fram Klimatkontot.se vet med största sannolikhet om att tjänsten inte är exakt, och har säkert utformat den så medvetet. De flesta jag pratat med som vägt in för första gången tycker redan nu att det är snudd på för krångligt för att de ska orka väga in. Om det hade varit ännu (!) fler frågor hade troligtvis ännu färre orkat fullfölja hela testet, vilket hade motverkat syftet med tjänsten.

    Dessutom så skiljer sig de olika testarna för personliga utsläpp sig mycket åt. Vissa tester räknar inte med tjänsteresor, medan vissa räknar med antalet plagg man köper, medan vissa räknar in summan man konsumerat inom en viss kategori. Det finns ingen standard för hur man räknar ut sitt klimatavtryck och därför skiljer sig de olika tjänsterna sig markant. Jag hoppas att det snart ska bli lika naturligt för alla att klimatdeklarera som det är att göra en ekonomisk deklaration varje år. Men i väntan på att en allmän klimatdeklaration införs, så får vi helt enkelt hålla oss tillgodo med de tjänster som erbjuds idag.

    Mitt bästa tips är att välja den tjänst som räknar in de mesta av dina utsläpp. Testa några test, och se om frågorna som ställs stämmer relativt bra överens med din nuvarande livssituation. För mig var den tjänsten som stämde bäst in på min livsstil Klimatkontot.se när jag testade förra året, för dig kanske det är Svalna, ClimatHero, Klimatkalkylatorn eller någon annan tjänst. (Eller så orkar du inte testa dig fram och tar bara Klimatkontot.se för att kunna tävla med mig och min siffra, det är helt okej det också.)

    Man för att gå tillbaka till kärnan. Vad är det jag vill göra? Sänka mina utsläpp, och nå noll senast år 2030.

    Vad behöver jag för att göra det? Till att börja med: En referenssiffra för att kunna följa utvecklingen av de åtgärder jag genomför.

    Var mitt utsläpp 2018 exakt 5.9 ton 2018? Troligtvis inte. Det kan ha varit lite över eller lite under. Men eftersom jag använder mig av samma metod, kan jag jämföra mina siffror från två olika år, och på så sätt veta om jag är inne på rätt väg eller inte. Just nu så räcker det för mig.

    När jag blir mer slimmad i mina utsläpp finns det förhoppningsvisa bättre tjänster som kan göra jobbet. Dessutom så går det inte att nå noll ton i utsläpp som privatperson i Sverige idag, eftersom den offentliga sektor i Sverige släpper ut ca 2 ton per invånare. Så för att lyckas nå noll (eller minusutsläpp, vilket kommer krävas för att vi ska nå 1,5-graders målet) så måste det till förändringar på större skala än på individens nivå. Det vill säga samhällsförändringar.

    Samhällsförändringarna kommer inte bara att flyga på oss. Det kommer kräva år av arbete på bred front, som det alltid har gjort. Men i väntan på att hela samhället ställer om till fossiloberoende finns det inget som säger att man inte kan påbörja sin egen resa. Jag vet var jag ska, och jag vet var jag ska börja för att ta mig närmare målet. Jag kan inte låta okunskapen om jag släpper ut exakt 5,2 eller 6,7 ton stoppa mig. Det är inte det exakta talet som är det viktiga, det viktiga är att resan mot ett fossilfritt liv har börjat, och att jag gör mitt bästa för att inspirera andra att följa med på den resan.

    Hoppas ni haft en fin start på det nya året!
    / Sally

    Bild från promenad vid havet 1 januari 2019

    PS. I inlägget “Men Kina då?!” tar jag upp att det finns 3 olika sätt för länder att mäta sina utsläpp på. Det är därför som miljöfrågor snabbt blir så komplexa och samma person kan ha både rätt och fel samtidigt. Allt beror på vilka siffror som jämförs!

    Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa en kurs i miljöledningssystem i vår och lära mig mer om detta. Hur olika företag och organisationer mäter sina utsläpp, vilka system som finns för att mäta och kontrollera och vilka för och nackdelar det finns med respektive system. Jag kommer självklart dela med mig av det smaskigaste med er.

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Koldioxiddeklaration 2018

    JAG KLARADE DET!

    Jag vände min utsläppskurva från 7,3 ton 2017 till 5,9 ton 2018, ett år det inte borde varit möjligt.

    Under 2018

    • Flyttade vi till en dubbelt så stor lägenhet, vilket innebär att vi fått köpa möbler till 3 nya rum
    • Fick vi barn, vilket innebar att jag var ”tvungen” att köpa nya kläder pga post-preggo-kropp
    • Fick familjen sin första bil (!), som är 18 år gammal och drivs av fossila bränslen
    • Köpt en fritidsbåt under vinter 2017 som började användas under sommaren 2018

    Trots detta lyckades jag sänka mina utsläpp jämfört med 2017. Hur?
    Svaret är enkelt: Jag drog drastiskt ned på mitt flygande! Så trots att jag mer än fördubblade mina utsläpp från min konsumtion så lyckades jag ändå minska mina totala utsläpp!

    Flygresorna har SÅ stor betydelse för ens personliga utsläpp! Vill du också sänka dina utsläpp så är mitt bästa tips att haka på kampanjen Flygfritt 2019. Att drastiskt minska, eller ännu bättre sluta flyga helt, är för de flesta det mest klimateffektiva man kan göra.

    Om du är nyfiken på vad exakt mina utsläpp bestod av så ser ni svaren jag angav till Klimatkontot nedan.

    Nu är det bara resten mot resan kvar, med slutdestinationen att bli fossilfri till 2030. Ni hänger väl på?

    Hur mina utsläpp fördelade sig under 2018. Konsumtions-pajbiten ökade rejält, från 8% till 37%, medan resorna minskade från 73% till 41%

     

    Mina utsläppsstaplar minskade totalt, och fördelade sig mer jämt jämfört med förra året

     


    Några kommentarer om mitt 2018
    Sysselsättning: Arbetade heltid fram till början av april, var föräldraledig under sommaren och pluggade miljöfrågor på heltid från september och framåt.
    Speciella händelser: Blev föräldrar, flyttade till en mer än dubbelt så stor lägenhet och införskaffade en bil.
    Åtgärder: Drog drastiskt ner på mitt flygande, från 23 till 2 flygtimmar
    Övrigt: Jag har börjat handla mer second hand under året. Nästan alla saker till lägenheten är köpta second hand och alla kläder vi köpt till vår son är second hand. Till mig mig själv har det inte blivit så mycket second hand, endast 2 plagg. Det är en punkt jag vill ändra på!
    Tankar inför kommande år: Nästa år blir mitt första flygfria år. Jag har en några andra idéer på hur jag ska sänka mina utsläpp, bland annat se över de bilresor jag gör och minska min konsumtion av ost. Jag försöker att till största delen handla utifrån behov, och därför lär även min konsumtion minska rejält nästa år.

    Mina svar på Klimatkontot.se för 2018, med kommentarer och pilar beroende på om posten ökat –> eller minskat <– jämfört med föregående år.

     

    Bostad – 0.6 ton (Ingen förändring)
    • Flerbostadshus
    • 114 kvadratmeter –> (Flyttat från en 2:a till en 5:a)
    • 3 boende i bostaden –> (Fått tillökning av världens gulligaste bebis!)
    • Ursprungsmärkt eller miljömärkt el
    • Jag tänker på hur värmen används, men kan använda ännu mindre
    • Fjärrvärme är värmekällan
    • Temperatur inomhus 22-23 grader
    • Förbrukar ca 1790 kWh/år (Visste tidigare inte om vår energiförbrukning)
    • Duschar 6-10 minuter per dag
    • Har ej snålspolande kranar och duschmunstycken hemma
    • Jag tänker på hur vatten används, men skulle kunna använda ännu mindre

     

    Resor – 2,4 ton (Minskat med 2.9 ton!)
    • 2 flygtimmar <– (Minskat drastiskt, från 23! Gjorde endast en flygresa i år till Östersund, min sista semsterflygresa.)
    • 5 mil taxi/år <– (Halverat taxiåkandet. Inte varit ute på stan så mycket i år och bara åkt taxi 3 gånger, varav en gång var till BB…)
    • 300 mil/år i bil från bilpool eller hyrbil <– (Samåkt en del med vänner och familj)
    • Äger en bil –> (Vi har fått en bil! Mer om detta i ett kommande inlägg)
    • Kört den ca 500 mil/år –> (Använder den inte till vardags till skola/jobb, men en del ärenden och semesterresor har det ändå blivit.)
    • Bilden drivs av bensin, och drar mellan 0,7-1 liter/km
    • Stadsbuss 30 min / dag
    • Långdistansbuss 0 mil / år
    • Långdistanståg mil/år 62 (Göteborg-Köpenhamn tur och retur)
    • 2 h pendelfärga / år (Åkt ut till Koster)
    • 20 liter bränsle har använts av fritidsbåt –> (Delar båten med några vänner och har bara varit ute med den 2 gånger i år… Med nykläckt bebis, så åkte inte så långt)

     

    Konsumtion – 2.2 ton (Ökat med 1,6 ton)

    Kläder

    • 2-3 byxor (1 par byxor och 2 par shorts i ny storlek.)
    • 0 jackor och ytterplagg <–
    • 2-3 klänningar
    • 2-3 par lätta skor
    • 4-6 toppar och t-shirts
    • Fler än 10 övrigt, tex mössor, underkläder, sportkläder (Underkläder, halsduk, mössa, våtdräkt, pannband)
    • 0 % begagnat

     

    Hemelektronik

    • 2-3 övrig teknik (pulsklocka och en skärm)
    • 0 % begagnat
    • 2-3 Stoppade möbler (tex. soffa, säng, fåtölj) –> (Köpt 2 fåtöljer, soffa pre-loved och fått 2 sängar. Har delat inköpen på 2 eftersom jag och min man delat på inköpen och hälften ska räknas i hans utsläppsuträkning.)
    • Fler än 6 ostoppade möbler (tex. Bord och stolar a set om 4, hyllor) –>  (Köpt en skänk, matsalsbord med 8 stolar, skrivbord och ett mindre sminkbord/skrivbord second hand. Köpt 2 nya hyllor och fått en mindre hylla av min mormor som legat i hennes förråd.)
    • 75% begagnat

    Övrigt

    • 1-5 sminkartiklar
    • 6-10 schampo, balsam, lotion, tvål, rakgel, etc.
    • 1-5 tidningar (Får lokaltidningen hemskickad “gratis”)
    • 1-5 magasin (Är med i STF och Naturskyddsföreningen som skickar ut tidningar varannan månad)
    • Lagt 3000 kr/år på husdjur
    • 1 kulturbesök per månad (bio, konsert, sportevenemang) <– (Mest varit hemma, men gått på bio en gång, varit på en konsert, en hästtävling och en festival)
    • Träning (gym, sportaktivitet, yoga. etc) ca 1 gång per vecka <– (Simmat och tränat på lokala löpklubbens gym några gånger och gått några få tal gånger på yoga, minskat drastiskt jämfört med föregående år)
    • 0 kroppsvårdsbesök per månad (frisör, spa, massage) (Klippt mig hemma)
    • Källsorterar allt, alltid

     

    Mat – 0,7 ton (Ingen förändring)
    • Vegetarisk (inget nötkött, fläsk, lamm, fisk, fågel eller viltkött)
    • 6-10 portioner á 100 gram baljväxter (bönor, linser, ärtor, soja mm)
    • 1-2 portioner á 100 gram Quorn <– (I princip slutat äta quorn, åt det mest när jag åt lunch ute)
    • 3-5 portioner ägg (2 ägg motsvarar 1 portion)
    • Slänger upp till 0.5 kg mat per vecka
    • 1 liter mjölk, fil, yoghurt per vecka
    • 500 gram ost och smör per vecka à
    • 100 gram övriga mejeriprodukter
    • 100 gram matfett (olja, margarin) per vecka
    • Mindre än 0.5 kg frukt från Norden per vecka
    • 1-2 kg importerad frukt per vecka
    • Mindre än 0.5 kg grönsaker från norden per vecka
    • 0.5-1 kg importerade grönsaker per vecka
    • 0.5-1 kg juice per vecka
    • 0.5-1 kg rotfrukter per vecka
    • 200-400 gram godis, glass, chips och choklad per vecka
    • Upp till 1 liter öl, vin, sprit per vecka
    • 0.3-0.7 liter kaffe per dag
    • 2-5 brödskivor per dag
    • Äter mest kolhydrater från pasta och potatis

    Relaterade inlägg:

    –  Koldioxiddeklaration 2017 – Invägning

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Gör en lista – Förändra en sak per år

    2013 var jag 19 år och pluggade i Adelaide, Australien. Jag åt kött, drog mig för att källsortera, köpte nya kläder så fort jag hade råd (inte för att jag behövde nya), flög givetvis på semester, feströkte, hade ingen aning om vad elen jag använde hemma kom ifrån, hade aldrig cyklat till jobbet eller till skolan och köpte mina första aktier med målet att få avkastning så snabbt som möjligt.

    Under hösten 2013 så gick en vän bort i en tragisk olycka och jag började fundera på vad det är som viktigt på riktigt. Av allt det vi gör, vad är det som egentligen betyder något? Jag bestämde mig för att jag skulle försöka lämna jorden som en liten bättre plats, och ett första steg innebar att jag skulle minimera min negativa påverkan på den. Jag hade tidigare tänkt i förbifarten att vissa av sakerna jag gjorde var ohållbara, som att äta kött, men jag hade varit duktigt på att tränga undan de tankarna. Tillslut insåg jag att om jag skulle vara sann mot mig själv skulle jag vara tvungen att göra det som jag ansåg vara rätt. Motvilligt insåg jag att jag stod inför en livsstilsförändring.

    Men hur skulle jag börja? (Miljö)problemen på jorden kändes komplexa och svåra att ta in och koppla till mitt eget liv. Då kom jag på idéen att göra en lista och förändra en sak per år för att göra det mer greppbart. Jag insåg att jag inte skulle kunna förändra allt samtidigt, utan att jag skulle vara tvungen att dela upp det. Att göra någon form av extrem Biggest loser-bantning, hade antagligen lett till att jag gett upp och snabbt fallit tillbaka till mina gamla vanor. Om jag håller mig till mitt plan och gör en sak per år, och lever tills jag är 80, kommer jag hinna bocka av 60 saker som gör världen lite bättre! Det känns hoppfullt.

    Att själv göra något åt det man faktiskt kan påverka lindrar inte bara klimatångest, det ger också ringar på vattnet! Som exempel så väljer fler och fler i min egen familj idag vegetariskt istället för kött. Ju fler som hoppar på tåget och ställer om, desto fler miljövänliga alternativ kommer komma ut på marknaden.

    Mitt tips är därför att göra en egen lista. Det är en oerhörd skön känsla att veta att man är på väg mot något nytt, något bättre. Det är svårt att förändra allting på samma gång. Men en sak per år blir förändringen både konkret och hanterbar. Alla börjar någonstans, och du kan starta redan idag!

    Här är min lista, och som ni ser så har det vissa år faktiskt blivit mer än en förändring.


    År 1 – 2014
    1. Sluta feströka.
    Rökning är inte bara dåligt för miljön utan dessutom förfärligt för ens egna och andras hälsa! Bättre hälsa och mindre utsläpp, win-win!
    År 2 – 2015
    2. Äta vegetariskt.
    Kött är en av de största utsläppskällorna av koldioxid och det går även åt mycket vatten under “tillverkningen”. 2050 kan det finnas mer plast i havet än fisk och fisket är en av de största nedskräparna. Det är helt enkelt inte försvarbart att fortsätta äta kött och fisk. Jag äter inte bara mer hälsosam mat idag, jag mår dessutom betydligt mycket bättre och har minskat mitt avtryck. Win-win!
    År 3 – 2016
    3. Sluta färga håret.
    Det var ruskigt svårt att sluta färga håret efter 10 år och mängder av färgkombinationer, men jag sparar inte bara tid och mycket pengar, jag slipper dessutom släppa ut starka kemikalier helt i onödan. Win-win igen!
    4. Adoptera alla framtida husdjur.
    Istället för att bidra till en ohållbar avel, så valde vi att adoptera vår nya familjemedlem från ett djurhem. En ensam kisse fick ett nytt hem och vi fick en ny älskad familjemedlem. Win-win!
    År 4 – 2017
    5. Flyga max en gång per år privat och endast inom Europa.
    Detta har öppnat upp för ett helt nytt tankesätt. Jag uppskattade verkligen den flygresan jag gjorde och läste på mer om resmålet. Nu ser jag fram emot att upptäcka all fantastisk natur som finns nära och att tågluffa i Europa, istället för att slentrianmässigt boka billigast flygbiljett. Jag har varit på andra sidan jorden men knappt varit i våra grannländer. En skandal som det ska bli ändring på!

    År 5 – 2018
    6. Endast använda förnybar energi hemma.
    Den kanske lättaste förändringen. Det var bara att justera elavtalet och vips, ingen mer fossil energi när man tänder lampan eller sätter på spisen. Wiho! Koldioxidbanting har aldrig varit lättare.
    7. Satte målet att leva fossilfritt till 2030 och vägde in.
    8. Tog tjänstledigt för att studera miljöfrågor på heltid för att lära mig mer och sprida kunskap.
    Genom att skriva ner delar av det jag lär mig här hoppas jag kunna sprida kunskap och väcka tankar. Denna här punkten har ju precis påbörjats, så är svårt att utvärdera den ännu. Men jag jobbar vidare och hoppas att det ger resultat!

    År 6 – 2019 [Uppdaterad 14 januari 2019]
    9. Sluta flyga på semester med fossila flygplan
    helt
    I detta inlägg  berättar jag mer om varför jag bestämde mig för att ge upp semesterflygandet helt, eftersom jag inte längre kan komma på en enda anledning som rättfärdigar för mig att fortsätta flyga på semester. Istället har jag flera flygfria resor som jag ser fram emot!


    Kommande punkter att bocka av:

    • Sluta flyga på semester helt (2019)
    • Sluta äta palmolja
    • Sluta använda engångsprodukter
    • Installera solceller
    • Äta veganskt hemma
    • Bara handla second hand

    Andra saker som jag börjat göra men som inte står med på listan ovan, är att börja cykelpendla (inte varje dag, men under den ljusa årstiden), handla det mesta till hemmet second hand och se över mina mini-investeringar. Det ränkas kanske inte som livsstilsförändringar, men det är ytterligare ministeg i rätt riktning.

    En intressant iakttagelse är att nästan alla punkter ovan kändes som ENORMA saker att genomföra till en början. Som stora berg som skulle bestigas. Men när jag ser tillbaka i backspegeln så känns alla dessa saker som självklarheter som sker per automatik idag. Nu när jag väl lyckas bryta mina vanor skulle jag aldrig vilja gå tillbaka till hur jag levde tidigare. Detta trots att jag tidigare älskade både rött kött och att flyga kors och tvärs över jorden. Man kan jämföra det med när rökförbudet infördes på krogen. Folk klagade då, men idag finns det (nästan) ingen som vill gå tillbaka. När man vet bättre och tagit sig över tröskeln, så gör man helt enkelt bättre val.

    Har du testat att ha en liknande lista? Eller har du någon annan idé om hur man genomför en personlig förändring? Lämna gärna en kommentar eller skicka ett mail till info@resanmotettfossilfrittliv.se