• Fakta, statistik & begrepp

    Vad spelar en grad för roll?

    Jag förstår att det kan kännas löjligt att diskutera en grads uppvärmning när man bor i ett land där det inte är ovanligt att temperaturen skiljer sig 5 grader eller mer, från en dag till en annan. Vad kan då en liten fjuttig grad spela för roll? Faktum är att “bara” en halv grads höjning av medeltemperaturen gör stor skillnad, och kan vara det som skiljer mellan liv och död för många människor.

    FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), kom i oktober ut med en rapport som förtydligar skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders höjning av medeltemperaturen på jorden. Rapporten är skriven av drygt 90 forskare från 40 olika länder. Den innehåller över 6000 vetenskapliga referenser, så det är inget litet hafsjobb.  Skillnaderna är tydliga och det är stora saker som står på spel.  Som exempel är mänsklighetens mat- och vattenförsörjning beroende av ett stabilt klimat.

    Några av effekterna vid 1,5 grads uppvärmning:

    • 70 till 90 procent av korallreven försvinner.
    • Havshöjningen skulle bli 10 cm lägre jämfört med en 2 graders ökning. Det skulle betyda att 10 miljoner (lika många som hela Sveriges befolkning) färre människor skulle behöva fly
    • Risken för tröskeleffekter minskar, det vill säga att planeten själv sätter igång processer som förstärker uppvärmningen som inte går att stoppa.
    • Ökad risk för konflikter vid brist av vatten och naturresurser.
    • Tillgången på mat minskar. Näringsinnehållet i ris och vete sjunker. Fångsten av fisk skulle minska med 1,5 miljoner ton. (Den varma sommaren vi hade i Sverige i år gav den lägsta skörden på 25 år,  tänk då vad 10 eller 20 sådana somrar på raken kan göra)
    • Sannolikheten att havsisen skulle försvinna helt i Arktisk på sommaren är 1 gång per 100:e sommar.

    Som ni förstår är det inte lattjo lajban vid 1,5 grader heller, men alternativet, en höjning med 2 grader eller mer av medeltemperaturen, är ännu värre.

    Några av effekterna vid 2 graders uppvärmning:

    • Över 99% av korallreven skulle försvinna. Korallreven är inte bara hem till mängder av arter och otroligt vackra, reven fungerar också som viktiga vågbrytare för många ö-nationer, ger ett naturligt skydd mot erosion runt städer och bidrar med jobb och försörjning till miljontals människor.
    • Havshöjningen skulle bli 10 cm högre, jämfört med 1,5 grader. Detta innebär att fler områden blir obeboeliga.
    • Vi kan nå en tipping point vid 2 graders uppvärmning där planeten själv förstärker uppvärmningsprocesserna. Som ett exempel kan man ta smältningen av isen i Arktis.. Idag reflekterar den bort solljus med sin vita yta, men om den skulle smälta, skulle det mörka vattnet under bli synligt och dra åt sig värme vilket skulle göra planeten ännu varmare.
    • Ännu större ökad risk för konflikter och massflykt jämfört med 1,5 grader
    • Bristen på mat skulle öka ännu mer vid ett ännu varmare klimat. Fångsten av fisk skulle minska med 3 miljoner ton, alltså dubbelt så mycket som vid 1,5 grader.
    • Fler personer dör av värmeböljor och av sjukdomar som malaria och denguefeber som kan spridas till fler områden.
    • Havsisen i arktiskt skulle försvinna helt på sommaren minst en gång vart 10:e år

    Effekter vid 3 grader uppvärmning eller mer
    Just nu går vi mot en 3 eller 4 gradig ökning av jordens medeltemperatur. Det är ett scenario som gör det svårt för människor att överleva på jorden.

    Vi går alltså mot vår egen utrotning om vi fortsätter med business as usual. De närmsta 10 åren är helt avgörande. Naturskyddsföreningen sammanfattar det hela bra:

    ” De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader – det vill säga en global katastrof.

    Nu måste världens länder använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål vid det kommande klimattoppmötet COP24 i december. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.

    I Sverige behöver utsläppen nå noll senast 2030. För att det ska lyckas måste ansvariga politiker snarast besluta om ett förbud mot att använda fossila bränslen efter 2030, och fasa ut de fossila subventionerna.” Naturskyddsföreningen

    Tycker du fortfarande det känns lite med en grads uppvärmning? För att relatera kan du tänka på att medeltemperaturen under den senaste istiden bara skilde sig 5 grader från dagens medeltemperatur!  (Klotet, Sveriges Radio) Få grader gör alltså stora skillnader.

    HÄR finns en sammanfattning av IPCC:s rapport. Du kan även läsa bra sammanfattande artiklar om skillnaderna mellan 1,5 och 2 grader hos SMHI, DN, Naturskyddsföreningen och Supermiljöbloggen .

    I kommande inlägg tänkte jag försöka reda ut varför man mäter medelvärdet, vad ett ton koldioxid egentligen är och hur klimatförändringarna förväntas påverka Sverige. Har du någon fråga eller fundering som du klurar på så får du gärna lämna en kommentar eller maila mig på info@resanmotettfossilfrittliv.se. Det går också bra att lämna ett önskemål via Instagram 🙂

  • Fakta, statistik & begrepp

    Sveriges klimatlag sågas, men det finns hopp!

    Just nu pågår FN:s stora Klimattoppmöte i Katowice, COP 24. Här träffas representanter från alla läder som har skrivit under Parisavtalet och ska diskutera och (förhoppningsvis) besluta hur man ska göra för att nå 1,5-gradersmålet, eller åtminstone hålla oss under 2 grader. Jag är på helspänn! Jag vet inte när jag senast bevakade något med en så här stor förväntan.

    Det är nu det gäller! En anledning att jag är så nervös är att det idag endast är ett fåtal länder som gör tillräckligt, och tyvärr hör inte Sverige till ett av de länderna. En insikt som jag fick efter att ha sett en föreläsning där Kevin Anderson, brittisk klimatforskare och gästprofessor vid Uppsala universitet, gav sin bild av Sveriges klimatlag, den 5 maj 2018. Här kan ni se den 20 minuter långa föreläsningen.

    I november publicerades en rapport som publicerades i Nature Communications som visade vilken temperaturhöjning jorden beräknas ha år 2100 om man följer de åtaganden som respektive land har åtagit sig. Skulle alla länder i världen följa Europas lagstiftning och åtaganden hade vi gått mot en uppvärmning på 3.2 grader till 2100! Det är riktigt skrämmande. Orkar ni inte läsa hela rapporten så finns det en sammanfattning i The Guardian och en bild som tydligt illustrerar den uppvärmning som respektive lands lagstiftning leder till för hela världen.

    Tanken med rapporten är inte att skrämmas, utan att skapa incitament för det civila samhället att kunna visa att deras ledare inte gör tillräckligt.

    “It is interesting is to see how far out some countries are, even those that are considered leaders in the climate mitigation narrative,” said the study’s author, Yann Robiou du Pont of Melbourne University.”

    Tidigare trodde jag, ganska naivt, att Sveriges klimatlag var vass, eftersom det är den bild som media och politiker i Sverige förmedlar. Kevin Anderson ger klimatlagen underkänt och han har fog för sin kritik. Jag fick ärligt talat en chock efter att ha sett filmen för första gången i september. Jag har sett den tre gånger till, och den är fortfarande tungt att ta in. Efter att ha sett den kan man inte förstå varför detta inte är på första sidorna, varje dag!

    Om du är ett uns intresserad av vår gemensamma framtid – Se filmen! Dela den med alla du känner. Skicka filmen till alla politiker du kryssat till valet. Prata om den. Vi måste vakna från illusionen de flesta lever i. Illusionen om att Sverige gör tillräckligt.

    Nedan har jag försökt sammanfatta föreläsningen och lagt till några andra relevanta länkar.

    • Generationen som växer upp nu har blivit sviken av tidigare generationer. Första rapporten från IPCC som sa att vi måste sänka våra utsläpp av koldioxid för att undvika en global uppvärmning kom 1990. I 28 år har man känt till vad som måste göras, men istället för att ta tag i problemet, när det fortfarande var relativt lätthanterligt, har man fortsatt vräka ut växthusgaser i atmosfären. 2016 var utsläppen 60% högre än 1990! 2017 gick utsläppen upp med ca 1.5%. Utsläppen har alltså ökat trots att man vetat om att människor kommer dö på grund av klimatförändringarna. Det är ett oförlåtligt svek och generationen som växer upp nu borde höja sina röster ännu mer, eftersom föräldragenerationen VETAT OM DETTA och ändå fortsatt på den ohållbara, fossila vägen.
    • Sveriges klimatlag som politikerna är så stolta över har allvarliga brister. Lagen inkluderar inte sjöfart, flyg eller import/export av varor. Detta är illa, då flyget och sjöfarten beräknas stå för 15% av Sveriges utsläpp. Dessutom importerar vi större delen av våra varor. Räknar man med det (vilket man givetvis borde) så har inte Sverige minskat sina utsläpp. Utsläppen har tvärt om ökat! Sverige är ledande när det kommer till klimatpolitik i Europa och därför är det alarmerande att Sveriges klimatlag har så stora brister. Andra länder tittar på vad Sverige gör och tar efter vår politik. Man borde därför förvänta sig mer av ett progressivt land som Sverige. Så även om vår klimatlag är bättre än många andras länders bristande politik, så räcker den inte på långa vägar.
    • Man förlitar klimatavtalet på teknik som ännu inte finns. Teknik som går ut på att suga ut koldioxid ur atmosfären, CCS. Som om det inte vore nog med att man fortsatt släppa ut koldioxid fast man visste om vilka konsekvenser det skulle få, har man också lagt ansvar på att den yngre generation ska ta fram teknik som ännu inte fungerar. Feel no pressure 90´s kids!
    • Man tar inte hänsyn till rättviseaspekten som är en del av Parisavtalet. Rättvisa är en stor del av Parisavtalet, men trots det tar vår klimatlag inte hänsyn till det. Ser man all koldioxid som mänskligheten har kvar att släppa ut om vi ska klara 2-gradersmålet som en stor paj, har Sverige, med sin pajbit, kvar mellan 300 och 600 miljoner ton koldioxid att släppa ut. Sen är det slut! Och när den är slut kan vi inte släppa ut ett enda gram koldioxid till om vi ska lyckas nå målet. Sveriges klimatlag bygger på att andra, fattigare länder, som inte har haft möjlighet att bygga upp sin infrastruktur, ska ta ett större ansvar än andra länder som redan släppt ut mycket mer. Detta står i strid med Parisavtalet.
    • Parisavtalet är mycket svårare att uppnå än vad politikerna erkänner. Om Sverige ska vara ärlig med sitt antagande måste vi minska vårt utsläpp med 10% i år och sen öka minskningen till 15% per år. De 6% som vår klimatlag förespråkar räcker inte på långa vägar.
    • Långsiktiga mål spelar ingen roll. Alla utsläpp vi gör idag kommer att stanna i atmosfären mellan 100 och 1000 år. Det spelar alltså ingen roll om vi har ett mål om nollutsläpp till 2045. Det som spelar roll är vad vi gör NU. De kommande åren är avgörande för vår framtid.
    • Den politik som förs idag garanterar ett misslyckande. Garanterar! Även om den genomförs så räcker den inte till. Vi måste tänka om. Vi kan inte förändra ett så här stort problem om man fortsätter att tänka som man gjorde på 1800- eller 1900-talet.
    • Politikerna behöver support. För att kunna genomföra de systemändringar som krävs så måste politikerna ha stöd. De förändringar som behöver genomföras kommer möta kritik från flera partier, från näringslivet och från media. Därför är miljö/klimatrörelsen/trädkramarna, eller vad man än väljer att kalla de som går i täten när de gäller dessa frågor, viktigare än någonsin. Politikerna behöver stöd av privatpersoner och företag för att kunna driva igenom den systemändring som krävs.

    Det är därför som jag stått utanför Göteborgs kommunhus under tre dagar under hösten för att stötta kampanjen #Fridaysforfuture för att stötta Greta Thunbergs klimatstrejk och uppmärksamma klimatfrågans betydelse för politikerna. Mötena med människorna på klimatmanifestationerna ger mig mer kraft än föreläsningarna på universitet. Ni kan se bilder från manifestationerna på Resan mot ett fossilfritt livs Instagram. Haka mer än gärna på och ställ dig utanför ditt kommunhus nästa fredag!

    Greta Thunberg bad medierna att börja behandla krisen som en kris i sitt inledande tal på COP24. Hon bad också människor runt om i världen att inse att våra politiska ledare har svikit oss. DN har citerat talet och det finns att läsa här.


    Jag trodde naivt att Sveriges klimatlag var riktigt vass, nu vet jag att den inte är det. Dessutom stod det klart under hösten att 1,5-gradesmålet med största sannolikhet inte kommer kunna att uppnås. Något som inte heller Kevin Anderson tror på längre.

    Detta gör ont att ta in, jag vet. Jag tänker på detta flera gånger varje dag. Men det är bara att genom att ta in detta och genomföra de radikala förändringar som krävs som vi kan uppnå resultaten som krävs för att undvika en katastrof. Jag tänker göra allt jag kan för att nå nollutsläpp senast 2030, för att ge upp – Det är inget alternativ. Sverige kan fortfarande bli det första fossilfria välfärdslandet. Vi vet vad som måste göras och nu är det dags att göra det.

    Samtidigt finns det hopp. Vi kan halvera utsläppen i världen till 2030, med befintlig teknik och befintliga lösningar! För att klara det måste alla krafter mobiliseras. Alla privatpersoner, alla företag och alla politiker måste gå samman, och personligen tror jag att det är exakt det vi har sett början på. Gobal Climate Action Summit är ett exempel på ett fantastisk initiativ som samlade flera företag och ledare, världen över, som vill ställa om. I fredags, den 30 november 2018, samlades människor på över 100 platser i Sverige och på hundratals andra platser över hela världen, för att visa sitt missnöje med den politik som förs. Bollen är i rullning, för människor som har insett vidden av krisen har fått nog.

    Det finns människor som agerar med all sin kraft, och därför finns det också hopp.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Men Kina då!?

    Ett argument som man ofta får höra är att det inte spelar någon roll vad Sverige gör, eller vad en enskild person gör åt sina utsläpp, eftersom den procentuella andelen som Sverige, eller den enskilda individen står för, är så liten.

    Visst, det stämmer att Kina släpper ut betydligt mer än Sverige, men att ha det som argument för att man själv inte skulle sänka sina utsläpp är ytterst märkligt. Låt oss ta det från början.

    • När du pratar om utsläpp, jämför alltid per capita! Att jämföra totala utsläpp per land ger en felaktig bild, eftersom det i Sverige bor 10 miljoner människor, och det i Kina bor nästan 1,4 MILJARDER människor. I flera städer i Kina bor det fler än vad det gör i hela Sverige! (Landguiden) Att jämföra Kinas totala utsläpp med hela Sveriges ger alltså en mycket skev bild av verkligheten.
    • Lyft blicken! Innan du kastar dig med uttrycket ”Men Kina då!?!” kanske du bör reflektera över att Kina inte är värst i klassen. Du bör åtminstone variera dig och säga ”Men USA då!?” eller ”Men Ryssland då!?”, eller helt enkelt peka ut Qatar, Trinidad och Tobago eller Kuwait som var värst i klassen 2014, om man ser på utsläppen från det geografiska perspektivet / de territoriella utsläppen (Gapminder).
    • Även om Kina släpper ut mer än Sverige per person så är det ett ytterst korkat att argumentera för att det skulle göra att vi i Sverige inte behöver sänka våra utsläpp. Det är ungefär som att argumentera för att det är okej att fortsätta att misshandla sin sambo då och då, eftersom att grannen faktiskt är ännu värre och misshandlar sin sambo varje dag… Ni förstår ju förhoppningsvis att det resonemanget inte håller. Man kan inte rättfärdiga sitt eget felaktiga beteende med att någon annan är ännu värre.
    • Spinner man vidare på den logiken (eller bristen på den) och argumenterar för att Sverige inte behöver sänka sina utsläpp för att Sveriges utsläpp utgör en så liten andel av hela värdens utsläpp, kan man ju också hävda att man som enskild individ inte behöver betala skatt, eftersom ens egna bidrag utgör en så liten andel av totalen. Argumentet faller på sin egen orimlighet.
    • Statistik från FN från 2014, visar att Sverige ligger på 4.48 ton per person och plats 65 i världen och att Kina ligger på 7.4 ton och på plats 34 av 192 länder, men denna statistik räknar inte in importerade varor eller internationella flygresor (Gapminder). Eftersom vi i Sverige har flyttat mycket av vår produktion av varor utomlands (outsourcing) och importerar de mesta av det vi handlar, så ger inte denna siffra en korrekt bild av våra verkliga utsläpp. Med tanke på hur många prylar du lär ha i ditt hem och på din arbetsplats som det står ”Made in China” på eller ”Made in Något-annat-land” på, så blir detta sätt att räkna orättvis. På pappret är det Kina (eller något annat land) som står för dessa utsläpp, men i praktiken är det vi svenskar som använder prylen. Eftersom vi flyger så mycket utomlands i Sverige så är våra verkliga utsläpp med största sannolikhet högre än 4.48 ton per person.
    • Det finns tre olika sätt att räkna utsläpp på. Territoriella utsläpp, produktionsbaserade utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp (Naturvårdverket). Inkluderar utsläppen konsumtionen av varor så ligger Sveriges utsläpp på ungefär 11 ton per person (Sveriges Natur). En ny beräkningsmodell kallad “PRINCE”, visar att 65 procent av alla utsläpp av växthusgaser från svenskar sker i utlandet (Sveriges Radio). Om man räknar på konsumtionsbaserade utsläpp har Sveriges utsläpp ökat med ca 15 procent mellan 1993 och 2010. Enligt det geografiska perspektivet / de territoriella utsläppen som FN utgår från, så har Sverige minskat sina utsläpp med 20 procent under samma period (Chalmers). Utsläppen varierar alltså kraftigt beroende på hur man räknar, men oavsett så ligger Sverige högt över en hållbar nivå (SVT Nyheter).
    • För att vi ska klara 2-gradersmålet (eller 1,5-gradersmået i bästa fall) och följa Parisavtalet så måste utsläppskurvorna sänkas senast 2020 (Nature). Det gäller den globala utsläppskurvan, det gäller Sveriges utsläppskurva och det gäller min och din utsläppskurva. Återigen: Man blir inte fri från ansvar för att någon annan släpper ut mer.
    • Det är dessutom ekonomiskt lönsamt för Sverige att gå först i omställningen till ett fossilfritt land. Vi kan då bli först med lösningar som sedan går att exportera till resten av världen. (Fossilfritt Sverige).

    Men varför resonerar människor så här? Är det för att dem är dumma? Nej, detta är ett exempel på The tragedy of the commons. Mer om det i ett annat inlägg.

    Härlig teckning från Max Gustafson. Undra om dessa herrar tycker det är i Kina utsläppen ska minska istället? ?

  • Fakta, statistik & begrepp,  Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Min sista flygresa?

    Jag ska strax berätta om min sista semesterflygning, men först lite flygfakta, för att värma upp.

    • En undersökning av Sifo 2017 visade att 58 procent av svenskarna reser utomlands minst en gång om året (Källa: GP). 2018 visade en liknade undersökning att 3 av 4 svenskar flyger utomlands varje år. Källa: Ny teknik
    • Resandet ökar och 2040 riskerar Utsläppen från svenskarnas inter­nationella flygresor att bli högre än hela Sveriges övriga ­rapporterade ­utsläpp! Källa: SvD
    • En flygresa Stockholm-madrid ger utsläpp på ungefär ett halvt ton koldioxid. Källa: DN Så även om flygen har blivit något effektivare, säger det sig självt att det inte är hållbart att fortsätta att flyga om den hållbara utsläppsnivån ligger på 1,5-2 ton per person år. Vi måste ju kunna äta och bo med och kan inte bränna hela kolbudgeten på en weekend!
    • Svenskarna flyger ungefär 7 gånger så mycket som snittmedborgaren på jorden. Källa: DN
    • På 25 år har flygtrafikens utsläpp nästan fördubblats! Källa: DN

    Tillbaka till min senaste semesterflygning: Det var i början av 2018 och vi hade bestämt oss för att spendera semestern i Östersund, för att kombinera en träff med min mans syster, få fina naturupplevelser och äntligen få se lite snö. Planen var att ta tåget, och vi var beredda att både lägga mer tid och hosta upp fler av våra dyrt förvärvade slantar för att undvika flyget. Här skulle det resas klimatsmart!

    Som vanlig var det mycket som skulle stämma. Båda två skulle kunna ta ledigt från jobbet samma dagar och min mans syster och hennes sambo, som båda är studenter, skulle inte vara inne i en hektisk studieperiod. Vi lyckades tillslut hitta ett datum som fungerade för alla fyra, och det var dags att boka! Jag klickade mig förväntansfull in på SJ:s hemsida, men kände snabbt hur hoppet föll. Året innan hade vi gjort samma resa och bekvämt tagit nattåget tur och retur från Göteborg, men nu fanns det inga direkta nattåg! Hur jag en klickade mig runt var det här den enda resan jag hittade.

    Ett 2 timmars stopp i Sundsvall mellan 03:14 och 05:03! Om tågen gick i tid vill säga. Tusan! I Mölndal och Göteborg så låser man tågstationerna på natten och jag antog att samma sak gällde i Sundsvall. Jag såg framför mig att jag skulle stå ute på perrongen i minusgrader i två timmar med all packning och frysa. I vanliga fall kanske jag hade kunnat härda ut och se det som en ”rolig grej att berätta om efteråt” men till saken hör att jag var höggravid i snart sjunde månaden och inte laddad för fler strapatser. Så vi tog den enkla vägen och bokade ett flyg istället. Flyget kostade mindre än halva tågpriset och som tog 2 timmar istället för 12. Trots att vi var villiga att betala mer och resa längre tid så tog vi av bekvämlighetsskäl flyget i stället för tåget. Det kändes som ett misslyckande.

    Radioprogrammet Kaliber gjorde ett intressant inslag om detta i veckan, Klimatresan heter avsnittet. Deras reportrar testade att ta tåget till Mallorca. Reportrarna hade en vecka på sig, och deras tågresa tog så lång tid (eftersom flera nattågslinjer har lagts ner i Europa) att de bara kunde spendera en dag på ön, övriga 6 dagar på veckan gick bort som resdagar. Dessutom kostade deras tågresa 10 000 kronor jämfört med en sista minuten med flyg, som kostade 400 kronor och bara tog några få timmar!

    Det här gör det så tydligt att det krävs systemändringar. Det måste bli lätt att välja rätt! Det miljövänligare alternativet kan inte vara både dyrare, svårare att boka, obekvämare OCH ta längre tid. Då kommer majoritet av befolkningen aldrig att välja det! Och så kan vi inte ha det, eftersom vi har ett 2-graders mål vi måste klara och för att göra det måste vi vända utsläppen neråt senast år 2020.

    På vägen hem från Östersund tog vi ett nattåg som gick hela vägen utan stopp, och under vistelsen i Östersund hyrde vi en elbil från en bilpool. Men det spelar ingen roll, vår flygresa dit stod ändå för oförsvarbart stora utsläpp.

    De senaste åren har jag flugit. Mycket. Jag har varit i flera olika länder i Europa och även besökt Australien, Asien, Latinamerika, Nordamerika och Mellanöstern. Kors och tvärs har jag flugit och jag har verkligen älskat det! Att med egna ögon få upptäcka och utforska ett nytt land. Det har varit lätt, roligt och bekvämt att flyga, men nu är det slut på det. Jag kommer inte nå mitt mål att leva fossilfritt 2030 om jag fortsätter.

    Jag har bestämt mig! Den 19 januari 2018 gjorde jag min sista semesterflygresa. Jag stannar på marken.

    Jag har försökt argumentera med mig själv, men det finns inte längre en enda försvarbar anledning att fortsätta flyga på semester med fossila flygplan. Inte en enda. Under 2017 hade jag någon tanke om att man ändå kan göra en flygresa per år, men jag vet ju att det inte går, så nu lägger jag ner flygandet. Vad är det som är så kul med att flyga att det ger mig rätten att förstöra för kommande generationer? Att resa för att se vacker natur, samtidigt som man förstör den är kontraproduktivt, och långt ifrån hållbart. Dessutom finns det hur många fantastiska ställen att upptäcka som helst som man kan ta sig till med tåg, buss eller bil. Det ser jag fram emot!

    Jag kan inte på heder och samvete lova att jag kommer stanna på marken i all evig framtid. Kommer det eldrivna flygplan som går på förnybar el, om jag befinner mig i en krissituation, eller har ett arbete som kräver att jag flyger, kommer jag kanske att sätta mig på ett plan igen. Men jag ska göra allt jag kan för att undvika flyga med fossila flygplan i framtiden! Det får räcka nu.

    Hur gör du? Flyger du på semester? Om ja, hur motiverar du det?

    Lämnade ett soligt västkusten.



    För mellanlandning i Stockholm

     

    För att tillslut komma fram till Vinterstaden

     

    Gled runt i vår hyrda elbil

    Stod för andra gången i mitt liv på längdskidor i lånade kläder. Är inget jag kan rekommendera om man har foglossning, men det är en annan obekväm historia…



    Magiskt vackert vinterlandskap



    Magiskt vackert vinterlandskap

    I väntan på nattåget hem