• Fakta, statistik & begrepp

    Det här är inte okej

    SMHI har kommit med en ny rapport som visar att uppvärmningen går ännu snabbare än tidigare befarat. (Se TV4:as klipp om rapporten här)

    Samtidigt så har vi politiker som sitter vid makten och ”svingar klubban” och som röstar emot förslag till lösningar med hänvisning till ”det finns andra och viktigare politiska frågor att diskutera”.

    Printscreen från nämndens orförandes-Facebook sida
    Hur nämnden röstade i frågan om vegansk kost

    För att lyckas begränsa uppvärmningen till under 2 grader så måste vi ställa om till en mer växtbaserad kost. FN:s klimatpanel IPCC special rapport om markanvändning som kom ut i augusti år ger oss all fakta vi behöver.  Det är mer kostnadseffektivt att agera nu, markanvändningen och vår kost har stor betydelse och det är extremt bråttom om vi ska lyckas undvika de värsta konsekvenserna.

    Det är inte så att lösningarna för att lindra klimatkrisen, som på allvar hotar livet på planeten, inte finns. Men klimatkrisen kommer inte att lösa sig när vi har politiker som röstar emot förslag till lösningar med motiveringen att det finns andra och viktigare politiska frågor.

    Det räcker givetvis inte att bara ställa om till en växtbaserad kost. Vi behöver se över alla sektorer och som det Klimatpolitiska rådet säger, låta klimatpolitiken genomsyra alla områden för att kunna nå målen. Transporter. Energi. Infrastruktur. Utbildning. Finanspolitik. Det är inte radikalt. Det är det som krävs för att vi ska följa Parisavtalet och undvika en 3+ graders värld med enorma risker för liv och säkerhet.

    Att det under de senaste månaderna blivit allt tydligare i den svenska debatten att det finns politiker som med all önskvärd tydlighet visar att man struntar i forskningen är bara ytterligare en anledning till att delta i nästa globala klimatstrejk den 29 november. Vi måste ha politiker som kan ha två bollar i luften samtidigt. Det går att införa klimatåtgärder OCH att diskutera andra problem.

    Det hade varit skönt om vi hade kunnat sitta lugna och invänta nästa val och då rösta bort de politiker som inte gör det som krävs, eller till och med motarbetar de förslag till lösningar som finns. Nu har vi dessvärre inte den tiden. Beslut måste fattas inom denna mandatperioden. Därför så måste vi tillsammans skapa den opinion som behövs för att beslut i rätt riktning ska fattas omgående, för är det något som politiker lyssnar på så är det den allmänna opinionen.

    Det fossilfria livet kommer inte att vara möjligt om inte hela samhället också ställer om. Därför är det så viktigt att vi säger ifrån. För det här är inte okej.

    __________________________________________________________________

    Här kan ni läsa nämndens protokoll från när beslutets tog. Vidare kan ni här läsa motionen med förslaget i sin helhet. Nedan finns printscreens med svar på remisserna från de partier som lämnat ett svar och tjänstemannautlåtandet om motionen. Här finns alla dokument kopplade till nämndens möte och beslut.

    Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna valde att inte delta i beslutet. Vi har sökt de ledamöter som representer S i nämnden och frågat varför. Hoppas på att få en kommentar.

    Svar från M, L och KD
    Svar från SD

    Resan mot ett fossilfritt liv är partipolitiskt obundet. Då vi tidigare har träffat moderaternas ordförande i Göteborg så väljer vi nu att publicera detta som motvikt och för att visa att vi inte tar ställning för eller emot enskilda partier. Vi vill lyfta förslag som kommer att underlätta, eller tvärt om, försvåra till omställningen till ett fossilfritt liv. Detta förslag är ett exempel på detta.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Win-win-win

    ”Av det totala antalet bilresor är ungefär hälften kortare än 5 kilometer. I tätort är i allmänhet runt 80 procent av bilresorna kortare än 3-4 kilometer.” (Källa: Trafikverket)

    Samtidigt så kommer det hela tiden nya rapporter om att vi blir alltmer stillasittande. Den årliga Hälsorapporten som Apoteket nyligen publicerade visar att stillasittandet ökar från redan höga nivåer och att flest stillasittande finns i gruppen 18-29 år.

    Svenskarna är inte ensamma om att röra på sig för lite. Omkring 1,4 miljarder av jordens befolkning rör sig så pass lite att det medför en ökad risk för ohälsa, och allra minst rör man på sig i rikare länder. Detta visar en vetenskaplig artikel som publicerades i The Lancet Global Health 2018. De är i regel även de rikaste länderna som står för de högsta utsläppen av växthusgaser per capita.

    I Sverige rör sig nästan var fjärde vuxna för lite, vilket medför en ökad risk för välfärdssjukdomar. Samtidigt så ökar den psykiska ohälsan, som kan lindras av – just det – fysisk aktivitet! (Källa: Anders Hansen, Hjärnstark)

    Tänker ni också vad vi tänker?! Att mycket av den här problematiken går att lösa med något så enkelt som en cykel!

    Cykeln är inte bara är bättre för ens egna hälsa och klimatet jämfört med bilresor, cykeln är dessutom överlägsen bilen när det kommer till trängselproblematiken och luftföroreningar, som också är två vanligt förekommande problem i urbana miljöer. Snacka om win-win-win!

    De finns de som hävdar att vi måste ha ny teknik för att lösa klimatkrisen, och självklart behöver vi utveckla teknik som CSS, men för att komma igång och börja minska utsläppen behöver vi ingen ny teknik! Majoriteten av lösningarna finns redan precis framför näsan på oss. Det är bara att sätta igång och börja trampa mot det fossilfria livet och bättre hälsa! 😃

    Bilderna i inlägget kommer från utställningen Cyklar på Mölndals Museum. Utställningen har blivit förlängd och kommer att hålla öppet till 5 januari 2020. Fri entré. Vi kan varmt rekommendera ett besök! Perfekt aktivitet för er som har höstlov och befinner er på västkusten.

    Ps. Är det någon här som vågar haka på utmaningen att aldrig ta fossilbilen under milen? Eller åtminstone inte på resor som är under 5 km?

  • Fakta, statistik & begrepp

    Går det att nå noll?

    Går det att nå nollutsläpp idag? Det korta svaret är nej.
    Det lite längre svaret kommer nedan.

    Idag lever vi i ett samhälle som är fossilberoende. För att viktiga samhällsfunktioner så som livsmedelsförsörjning, sjukvård och polis ska fungera krävs det idag fossila bränslen. Enligt Naturvårdsverket genererar varje person som bor i Sverige i genomsnitt 2-3 ton koldioxid/år i utsläpp enbart från den offentliga sektorn. Att komma ner på noll är alltså omöjligt som privatperson så länge som man är en del av det svenska samhället.

    I Sverige subventioneras fossila bränslen fortfarande med miljarder (!) och våra allmänna pensionsfonder (AP-fonderna) investeras fortfarande i fossila gas- och oljebolag. Dessutom planeras fossil infrastruktur att byggas ut i detta nu.

    Det kommer helt enkelt inte vara möjligt att leva fossilfritt om inte samhället också ställer om. Därför är en del av syftet med vår nystartade förening att också skapa opinion, för att underlätta för omställningen till det fossilfria livet och samhället.

    Hur ska man då förhålla sig till det faktum att det inte går att nå noll idag?

    För att hålla Parisavtalet behöver alla personer på jorden komma ner till ca 1 ton CO2e utsläpp per år senast år 2050. Den rika delen av världen måste dock gå före och ställa om innan dess, om vi ska ha en chans att lyckas. Det är det som kallas för klimaträttvisa, och som genomsyrar hela Parisavtalet, som så gott som alla världens länder står bakom.

    Det innebär att både privata och offentliga utsläpp måste minskas rejält, och det fort! Med tanke på att medelsnittet i Sverige ligger på ca 10 ton CO2e per person och år, så har vi goda möjlighet att minska våra personliga utsläpp redan idag.

    Det går att leva ett roligt och innehållsrikt liv på riktigt låga utsläppsnivåer, så vad väntar vi på? Genom att minska sina egna utsläpp så tar man dessutom ställning för vilken framtid man tror på. Den fossila, eller den fossilfria framtiden? För oss har det valet aldrig varit enklare!

    Även om det inte går att nå nollutsläpp ännu, så måste vi börja sätta igång och minska våra utsläpp idag, för att någon gång kunna bli klimatneutrala.

    Läs mer här https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/minska-min-klimatpaverkan/ och här https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatskadliga-subventioner och här https://www.di.se/hallbart-naringsliv/valjarna-rensa-ap-fonderna-pa-klimatbovar/

    Detta inlägg publicerades först på Göteborgs Energis Instagramkonto. Vi gästade deras instagram under vecka 37 och 38.
    För att få senaste uppdateringar och alla texter så rekommenderar vi att ni följer oss på instagram och/eller vår Facebook-sida.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Miljöskyddslagen 50 år i år

    Visste ni att det i år var 50 år sedan Sverige fick sin första miljöskyddslag?

    Miljöskyddslagen som antogs av riksdagen 1969 var en ny samlad lagstiftning som gällde bla. miljöfarlig verksamhet, luftföroreningar, buller och andra störningar. Tidigare hade allt utom vattenföroreningar varit så gott som oreglerat.

    Det är en hisnade tanke att man för bara 50 år sedan i princip fick släppa ut vad som helst, hur som helst, var som helst. Det kan vara skönt att ha med sig de dagar det känns som om det går trögt och att ingenting händer.

    Miljöskyddslagen ingår nu i Miljöbalken, som antogs 1998. Första paragrafen i Miljöbalken lyder så här:

    ” Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”

    Frågan är då hur beslut som en utbyggnad av Preemraff, som innebär en ökning av koldioxidekvivalenter från 1,7 till 3,4 miljoner ton (!) per år, kan riskera att gå igenom? Jo, eftersom industrin räknas som riksintresse… Men Naturskydds föreningen med flera, överklagade beslutet och den 17 juni 2019 kom beslut att fallet ska tas upp för prövning! Naturvårdsverket och Länsstyrelsen vill även att regeringen ska pröva om utbyggnaden ska tillåtas. En minst sagt spännande fortsättning följer.

    Det är också bra att ha med sig att inga lagar är statiska eller varar för evigt. Vem vet vad vi har för förordningar om 50 år? Själv undrar jag vilket år det blir förbjudet med fossila bränslen. Jag menar, vilken medicin som varje år dödar tusentals människor hade varit laglig att fortsätta sälja?


    En sak är i alla fall säker, och det är att inga förordningar ändras, om det inte finns människor som driver på för en förändring. Det finns idag tex. en aktiv rörelse (End Ecoside) som verkar för att naturen ska få egna rättigheter, tillskillnad från dagens miljölagstiftning som sätter människans brukande av naturen i centrum. Om rörelsen lyckas eller inte återstår att se.

    Det enda vi kan trösta oss med är att det banne mig inte var bättre förr.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Klimatet och 9 andra miljöproblem

    Visste ni att miljöproblem är att paraplybegrepp för olika typer av problem?

    Precis som att begreppet ”samhällsproblem” kan inkludera allt från ekonomisk brottsligt, vårdköer, korruption, våld i nära relationer, utanförskap osv. så finns det flera olika typer av problem som burkas benämnas som miljöproblem.

    Här är en lista med några exempel på miljöproblem, och som ni ser så är klimatförändringarna bara ett (1) av alla problem.

    • Övergödning av mark och vatten
    • Förlust av biologisk mångfald
    • Förtunning av ozonskiktet
    • Försurning av mark och vatten
    • Erosion
    • Global uppvärmning
    • Utsläpp av kemikalier
    • Luftföroreningar
    • Radioaktiv strålning
    • Spridning av främmande organismer

    Något som kan ha en positiv effekt på ett miljöproblem kan innebära positiva synergieffekter för fler områden, eftersom allt hänger ihop. Att inte avverka en (regn)skog är till exempel både bra för den biologiska mångfalden och ur klimatsynpunkt, då skogen binder kol. Dessutom minskar erosionen, då träden håller kvar jorden.

    Vice versa kan något som har negativt påverkan inom ett område kan också ha negativ påverkan inom andra områden. Som exempel så bidrar förbränning av fossila bränslen inte bara till den globala uppvärmningen, utan även till luftföroreningar, försurning och direkta utsläpp av olja och kemikalier.

    Med det sagt betyder det inte att något som är ”klimatvänligt” per automatik också är miljövänligt. Det kan till exempel ha en positiv effekt för klimatet att använda kärnkraft, men det kan leda till andra problem i form av skadlig strålning och avfallsproblematik från gruvan där uranet bryts.

    Det kan alltså uppstå målkonflikter även inom miljöområdet!

    Begreppet hållbarhet brukar användas när miljöfrågor diskuteras. I hållbarhetsbegreppets brukar tre ben eller ringar inkluderas; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. För att något ska vara hållbart eller ”sustainable” så måste alla tre områden uppfyllas. Det finns allt mer forskning som tex. visar att det är ekonomiskt lönsamt att agera nu på klimatförändringarna, och därför mer hållbart att agera nu än att vänta.

    Det är naivt att tro att vi kommer kunna hitta någon “perfekt” lösning som fixar alla problem, eftersom alla lösningar kommer vara en kompromiss mellan olika intressen och ha olika effekter på olika områden. Det kommer alltid vara en avvägning, där man får välja det minst dåliga alternativet, eller bästa om man så vill. Som tur är så finns det redan nu flera lösningar som är oändligt mycket bättre än att elda gamla fossiler för att få energi 🙂

    Varför är det då så mycket fokus på just klimatet när det finns så många andra miljöfrågor? Jo, för att tiden är så knapp att göra något åt klimatförändringarna (minska och få stopp på utsläppen) och för att effekterna från klimatförändringarna riskerar att bli så fatala. Med det sagt så är inte de andra miljöproblemen oviktiga, tvärt om.

    Efter klimatet, eller parallellt med, är det mest akuta problemet förlusten av biologisk mångfald. Du kan läsa mer om det hos Naturvårdsverket (här har de en bra sida om ekosystemtjänster med några filmer), Naturskyddsföreningen eller hos Biologiska mångfaldens dag. Just nu är vi inne i den sjätte massutrotningen på jorden och det är, minst sagt, skrämmande.

    Tur i oturen så är många av de lösningar som är bra för att begränsa den globala uppvärmningen även bra när det kommer till att bevara biologisk mångfald. Som exempel så är förändrad markanvändning det kanske största hotet mot biologisk mångfald, samtidigt som markanvändningen står för 15% av utsläppen som orsaker den globala uppvärmningen.

    Du kan läsa mer om markanvändningens påverkan på klimatet och/eller biologisk mångfald hos Jordbruksverket, SLUGöteborgs universitet och Naturvårdsverket.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Agenda 2030 + Resan mot ett fossilfritt liv = SANT

    Det kan låta som ett aprilskämt som är för bra för att vara sant, men det stämmer:
    Den 25e september 2015 antog 193 länder 17 gemensamma hållbarhetsmål, indelade i 169 delmål.

    Läs det en gång till, 193 länder och 17 gemensamma mål – för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. WOW! Vi som knappt ens brukar kunna enas om vad vi ska äta för middag hemma…

    Målen kallas för Agenda 2030/Globala målen/ Sustainable development goals/SDGs. Det unika med målen är att de till skillnad från de tidigare Millenniemålen, inkluderar alla länder och både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – eftersom allting hänger ihop.

    Det går inte att göra affärer på en död planet, och det går inte att bry sig om miljön om man kämpar för att få ihop mat för dagen. Därför går det inte heller att uppnå en ”hållbar värld” om man exkluderar vissa delar. Därför är det fantastiskt att målen inkluderar både fred, rättvisa, jämställdhet, biologisk mångfald, matförsörjning, och att lösa klimatkrisen!

    Det finns såklart viss kritik mot målen. Vissa menar att Agenda 2030 banar väg för ett globalt styre och andra menar att målen är för inriktade på de som redan sitter på resurserna. Samtidigt så befinner vi oss i en global värld och är sammankopplade med varandra, och då är det väl också ganska rimligt att sätta upp gemensamma, globala mål? Har man ingen färdriktning vet man inte vad det är man strävar mot.

    Hur som helst så är Agenda 2030 den bästa karta och kompass vi har just nu, och det är imponerade att länderna lyckades enas!

    Men vad har då Agenda 2030 att göra med #resanmotettofossilfrittliv? Jo, genom att påbörja sin egen resa mot ett fossilfritt liv, och sätta att måldatum för när du vill vara fossilfri, så bidrar du till genomförandet av flera av målen!

    Jag har läst igenom alla 17 mål och 169 delmål och tror jag lyckats fånga upp de flesta som man bidrar till genom att ställa om till fossilfritt! Det var faktiskt betydligt fler mål som är kopplade till fossiloberoende än vad jag först trodde.

    Här är listan på de mål man hjälper till att genomföra och hur:


    Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

    1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

    Hur bidrar man? Genom att minska sitt klimatavtryck minskar risken att andra drabbas av klimatrelaterade händelser.

     
     


    Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

    3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

    Hur bidrar man? Genom mindre förbränning av fossila bränslen som skördar liv. Som exempel så miste 385 000 människor livet till följd av avgaser under 2015, enligt en studie från ICCT.

     


    Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla

    4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

    Hur bidrar man? En del av resan mot ett fossilfritt liv är att sprida kunskap om hållbar utveckling. Genom att väga in och prata om det så sprider man kunskap om konsekvenser från olika val och hållbara livsstilar.


    Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

    6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

    6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

    Hur bidrar man? En del av att ställa om innebär att vara sparsam med vatten (vattenanvändningen är en punkt i de flesta klimatavtrycksberäkningar) och att konsumera mindre, vilket leder till mindre utsläpp av farliga kemikalier och material.


    Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomligt, tillförlitlig hållbar och modern energi för alla.

    7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen

    7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.

    Hur bidrar man? Genom att välja förnybar och miljömärkt höjer man andelen förnybar energi som används och stöttar forskning genom att välja el märkt Bra miljöval (eller någon annan märkning som stöttar forskning).


    Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

    8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

    8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

    Hur bidrar man? Genom att konsumera mer tjänster istället för produkter, så är man med och bryter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, enligt mål 8.4. Genom att välja lokala resmål främjar man mål 8.9 och skapar en efterfrågan som gör det lättare för politikerna att driva genom målet.


    Må 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

    9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

    Hur bidrar man? Genom att efterfråga produkter med högre hållbarhetskrav främjar man utvecklingen och genomförandet av målet.


    Mål 11. Gröna städer och bosättningar inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara

    11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

    11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

    11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

    Hur bidrar man? Genom att väja mer kollektivtrafik så ökar efterfrågan av densamma. Genom att minska utsläppen minskar antalet klimatrelaterade naturkatastrofer. Städernas negativa miljöpåverkan per person minskar också när man minskar sina utsläpp.


    Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

    12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

    12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd

    12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

    12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

    12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.

    12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

    Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp krävs det också att man minskar sitt matsvinn, återbrukar produkter, efterfrågar och gör påtryckningar hos företag och sin kommun för att kunna göra hållbara val, vilket hjälper till att genomföra delmålen kopplade till mål 12.


    Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

    13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

    13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

    13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

    Hur bidrar man? Anpassning är ett naturligt steg när man ställer om till fossilfritt. Genom att ställa krav på sina politiker och sprida kunskap om klimatförändringarna genom att dela med sig av sin resa mot ett fossilfritt liv, och lyfta de krav som ställs på samhället för att kunna lyckas ställa om till fossilfritt bidrar man till mål 13.2 och 13.3


    Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

    14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

    Hur bidrar man? Genom att konsumera mindre minskar föroreningarna i havet och genom att äta mindre kött så minskar tillförseln av näringsämnen. Att äta mindre fisk bidrar också till mindre tryck på havets ekosystem och mindre nedskräpning som kommer som en följd av fisket.


    Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

    Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp och konsumera mindre så bidrar man till att minska pressen på ekosystemen. Mindre resursförbrukning kräver mindre markanvändning, vilket krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.


    Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

    17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

    17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

    Hur bidrar man? Genom att bli en del av resan mot ett fossilfritt liv är man med i en rörelse där man kan dela kunskap och bidrar till partnerskap inom civilsamhället. Genom att dela resan med andra medresenärer stärker man banden och chanserna att nå målet och Agenda 2030 tillsammans.


    Det man kan konstatera är att det skapas flera positiva synergieffekter av att ställa om till fossiloberoende!

    Sen är det klart att ens egna bidrag är en yttepytte-liten del av det stora hela. Men när man bor på en planet med nästan 8 miljarder invånare är det omöjligt att göra hela jobbet själv, utan man får gräva där man står. Helt enkelt göra det som är möjligt idag, utifrån ens egna förutsättningar, maktutrymme och förmåga.

    Du kan läsa hela Agenda 2030 på svenska här alternativ hitta mer information hos Agenda 2030 delegationen eller hos Globala målen.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Sveriges klimatpolitik får underkänt

    I media och av flera politiker får man ofta höra att Sverige är bra när det kommer till miljö- och klimatpolitik. Experterna säger precis tvärt om.

    I veckan kom Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2019, som granskar hur det går med Sveriges mål att nå noll-utsläpp till år 2045, och den bekräftar att Sveriges klimatpolitik inte räcker för att nå målen.

    Innan vi går in på rapporten från 2019, kommer här lite bakgrund om det Klimatpolitiska rådet:

    Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.

    Det här står i rådets första rapport från 2018:

    ” I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag. Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.”

    Vidare står det i rapporten 2018:

    ” Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.”

    Rådet består alltså av experter med ett brett mandat att utvärdera regerings samlande klimatpolitik och är politiskt oberoende. Ni kan läsa mer om rådet och deras arbete på deras hemsida.

    Det man bör ha med sig, innan man läser Klimatpolitiska rådets rapport är att:

    Målet för Sverige att vara fossilfri till 2045 räcker INTE för att leva upp till Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till under 2 grader.

    Tidningen Effekt intervjuade professor Johan Rockström angående Sveriges Klimatmål hösten 2018, och Rockström sa följande till tidningen:

    ” Inom ramen för den nya svenska klimatlagen, bör nu en vetenskaplig kommission omedelbart sättas upp för att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens mål – netto-noll utsläpp 2045, inte räcker.”

    I artikeln går det att läsa att för att leva upp till Parisavtalet så bör Sverige ligga på netto-noll runt 2030, enligt WWF:s experter. Klimatpolitiska rådet har dock inte till uppgift att värdera målet, eller utvärdera hur målet förhåller sig till andra länder eller nationella samarbeten.

    Man bör också ha med sig att utsläppen som diskuteras i rapporten i huvudsak är territoriella utsläpp. Hade man räknat med de konsumtionsbaserade utsläppen hade bilden sett ännu värre ut, eftersom de utsläppen snarare ökar enligt Naturvårdsverket. Det bör dock tilläggas att inrikesflyget dock ingår i målet om noll nettoutsläpp till 2045.

    Hur går det då med målet att nå målet att nå nollutsläpp till 2045, som rapporten har till uppgift att granska?

    Det går åt fel håll! I rapporten från 2019 står det följande:
    “Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”

    Vilket även Klimatpoliska rådets ordförande Ingrid Bonde trycker på under presskonferensen när hon säger att vi inte kommer nå de klimatmålen som en samlad politisk enhet står bakom om vi inte vidtar ytterligare kraftfulla politiska åtgärder. Läget är allvarligt.

    Printscreen från rapporten. Den röda kurvan indikerar vilka utsläpp dagens politik förväntas ge.

    Det tas också upp i rapporten att klimatförändringarna fortfarande ses som ett särintresse för miljöområdet, och inte genomsyrar allt på samma sätt som finanspolitiken:

    På sidan 43 i rapporten står det följande:

    “Klimatpolitiska rådet noterar regeringens snäva tolkning av klimatpolitik, det vill säga att regeringen endast redogör för beslut med ett uttalat klimatsyfte – alltså det som i denna rapport kallas direkt klimatpolitik. Vi konstaterar också att klimatredovisningen presenteras som en underbilaga till budget-propositionens bilaga för Utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Det skulle kunna uppfattas som att klimatförändringar fortfarande ses som en del av miljöpolitiken först och främst, och inte som en sektorsövergripande utmaning som ska genomsyra den samlade politiken. Klimatpolitiska rådet anser att klimatredovisningen bör redovisas på samma nivå som finansplanen, eftersom klimatfrågan berör alla politikområden. Finansplanen är statsbudgetens huvuddokument, där regeringen beskriver sina över­gripande mål och prioriteringar.”

    Detta tas även upp under presskonferensen av rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna, då han tydligt säger att klimatpolitiken måste sätta gränser på samma sätt som finanspolitiken idag gör. Klimatmålen måste in i alla offentliga utredningar och propositioner. I alla konsekvensbedömningar.

    Det är stort att de orden sägs högt, för det är exakt det som krävs. Att vi tar hänsyn till planetens gränser och håller oss inom vår koldioxidsbudget.

    Miljöbalken bör uppdateras

    Något annat som också är stort i rapporten är att Preem i Lysekil tas upp som ett exempel på industrianläggningar vars verksamhet står i konflikt med klimatmålen i rapporten. På sidan 40 i rapporten står följande stycke, vilket säger att miljöbalken bör uppdateras:

    ” Frågor om miljöbalken och klimatet sträcker sig dock längre än till vad som gäller för anläggningar som omfattas av handelssystemet. Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning i samband med att tillstånd prövas för alla verksamheter som påverkar miljön. I miljöbalkens kapitel 6 nämns effekter på klimatet som en av de miljöeffekter som ska beaktas vid dessa bedömningar. Däremot finns inte klimatet uttryckligen med i miljöbalkens portalparagraf, § 1, som anger balkens övergripande mål och tillämp­ningsområde. Där listas människors hälsa och miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kultur-miljöer, resurshushållning och återanvändning – men inte klimatet.

    I regeringsförklaringen 2019 aviserar regeringen att all relevant lagstiftning ska ses över utifrån det klimatpolitiska ramverket. Klimatpolitiska rådet anser att regeringen i detta sammanhang bör föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf.”

    Rådet tar fram 16 olika rekommendationer, med fokus på transporter. Ett mål är bland annat att sätta ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel. Ett annan rekommendation är att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen (det finns alltså målkonflikter här) och ett tredje handlar om att se över regeringens ledarskap och styrning. Ni kan läsa om alla målen själva i rapporten.

    “Figur 10 – Politiken påverkar aktörerna i samhället, vilka i sin tur påverkar växthusgasutsläppens utveckling”. Själv skulle jag även vilja lägga till att aktörerna i samhället också påverkar politiken, på ont och på gott.

    För att sammanfatta det hela så lever Sverige varken upp till Parisavtalet eller till de egna klimatmålen. Den svenska klimatpolitiken får helt enkelt underkänt.

    Vad säger då politikerna om rapporten?

    Rickard Nordin, Centerns klimatpolitiska talesperson gjorde ett uttalande till Sveriges Radio samma dag som rapporten släpptes, och Nordin säger att han självklart hade skärpt målen ytterligare om det krävdes enligt Parisavtalet.

    Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som tog emot rapporten, säger sig välkomna rapporten. Eneroth säger sig vara hoppfull inför framtiden, samtidigt som Sverige troligtvis bara kommer nå hälften av målet om 70 procent minskning av transportsektorns utsläpp till 2030, och förespråkar själv ökad lastbilstrafik, helt i motsatt linje till rådets rapport. Utöver det är han även för en utbyggnad av Arlanda… Så personligen tror jag inte han har förstått vilken utmaning vi står inför, baserat på hans tidigare uttalanden.

    I Klotet i Vetenskapsradion så säger Johan Rockström så här om rådets rapport, den 21 mars:

    “Det räcker inte att stanna vid 2 graders uppvärmning. Vi måste hålla den globala uppvärmningen så långt nere som 1,5 grad för att undvika katastrofala förändringar. Det innebär att det Klimatpolitiska rådet faktiskt utvärderar regeringen och riksdagen mot mål som inte motsvarar vad vetenskapen faktiskt säger krävs för att nå Parisavtalet.”

    Rockström bedömer att dagens mål om netto noll växthusgaser år 2045 skulle behövas ändras till absolut noll växthusutsläpp till år 2035, för att ligga linje med Parisavtalet.

    Jag hoppas politikerna tar till sig detta och uppdaterar Sveriges mål, trots att det skulle leda till ännu hårdare kritik mot dem själva, om de inte drastiskt styr om sin politik.

    Utsläppen minskar knappt och de behöver minska med 5-8% per år för att ligga i linje med målet om fossilfrihet 2045 (Naturvårdsverket). Minskningen behöver alltså öka med 500-800%. Det är självklart att farten måste öka, och kraftfulla åtgärder behöver införas, vilket rapporten säger svart på vitt.

    Dessutom så hade det varit lämpligt att det Klimatpolitiska rådet fick resurser för att även granska hur Sveriges klimatpolitik förhåller sig till Parisavtalet, och inte bara till Sveriges egna klimatmål, som inte räcker för att begränsa uppvärmningen till under 2-grader.

    Ps. Sverige lär även misslyckas med att nå 14 av 16 miljömål till 2020. Hur politiker kan hävda att Sverige är bra på klimat- och miljöpolitik förblir en gåta.

  • Fakta, statistik & begrepp,  Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030,  Tankar & funderingar

    Tror du jorden är platt?

    Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?

    Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.

    ????

    Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.

    • Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
    • Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
    • Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
    • Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
    • Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.

    Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)

    Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.

    Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
    Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???

    Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.

    Min egen villhöver-konsumtion

    Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?

    Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:

    1. Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
    2. Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
    3. Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
    4. Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
    5. Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.

    Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.

    Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.

    Vad finns det för lösningar?

    Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.

    För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.

    Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.

    Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.

    Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?

    Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Allt om klimatet på 15 minuter

    Vill du veta mer om klimatförändringar, vad det leder till och hur det hänger ihop med vårt samhälle? Har du inte tid att plugga en kurs eller läsa tjocka böcker? Då har jag ett hett tips!

    Efter att dammsugit youtube på vettiga och lättillgängliga filmer om klimatet har jag äntligen hittat en som nästan har allt ? En perfekt fredagsfilm, på bara 15 minuter.  Eller på 16 minuter och 52 sekunder om man ska vara exakt, och det ska man ju.

    Om du funderar på vad du, som vanlig medborgare, kan göra för att hjälpa till, så kan jag varmt rekommendera den! Vi har alla någon form av resurser i form av tid, kontaktnät, kunskap eller pengar som kan användas för att hjälpa till och stoppa krisen! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något ?

    Eller om du bara vill ha en snygg, enkel och pedagogisk film som du kan hänvisa dina familjemedlemmar och vänner till när de frågar om klimatet, istället för en tung rapport från IPCC.

    Ni hittar den här nedan, trevlig fredag!

  • Fakta, statistik & begrepp

    Jag kan flyga hur många varv som helst runt jorden, bara Polen skärper sig!

    ”OM BARA POLEN SLUTAR SLÄPPA UT SÅ MYCKET, KAN JAG FLYGA HUR MÅNGA VARV SOM HELST RUNT JORDEN OCH ÄTA KÖTT VARJE DAG ”

    Det argumentet hörde jag förra veckan på en middag. Först blev jag förvånad över hur man kan använda ett så felaktigt argument. Har man missat allt vad som sagts de senaste året och helt missat vad Parisavtalet går ut på? Att det handlar om att alla länder måste ta sitt ansvar om vi ska ha en chans att lyckas, att de rika länderna ska gå först och att länder som är starkt beroende av kol och andra fossila industrier ska få ekonomisk hjälp att ställa om?

    Jag inser nog inte hur påverkad jag blivit av att sen i höstas, till största delen av tiden omge mig av människor som tar klimatfrågan på allvar, är pålästa och därför inser allvaret. Att plugga miljöfrågor med ett gäng medvetna och kompetenta unga vuxna i åldern 20-30 motsvarar inte hur medelsvensken ser på de här frågorna. Skulle man se befolkningen som en normalfördelningskurva så befinner sig min klass med största sannolikhet i den yttre percentilen.

    Normalfördelningskurva, bild från Wikipedia

    Faktum är att en undersökning från 2018 visade att hela 11% av svenskarna är skeptiska till ,eller tror inte alls på att människor påverkar klimatet. Alltså mer än vad 10:e person som man möter på gatan! Därför borde man inte bli förvånad över att man stöter på folk som är mer eller mindre skeptiska.

    Illustration från GP – Läs hela deras artikel HÄR

    Varför är då det här argumentet så fel?

    Att använda argumentet, att om andra länder bara sänker sina utsläpp så kan vi fortsätta som vanligt, är precis lika orimligt som att argumentera för att det är okej att fortsätta misshandla sin partner då och då, eftersom att grannen är ännu värre och misshandlar sin fru varje dag. Det duger inte att rättfärdiga sitt eget dåliga beteende med att någon annan är ännu värre. Det är samma debatteknik som används i sandlådan när barn mular varandra med sand och skriker ”Ameeeeen durråååå”. Ett felaktigt beteende kan aldrig rättfärdiga ett annat. Vi måste vara bättre än så.

    Alla länder måste ta klimatansvar och ansvar för sina egna utsläppskurvor. Vi har inte tid att sitta och fortsätta peka finger och tjafsa om vem som ska börja. Man har gjort den sen den första klimatkonferensen för snart 30 år sedan, och hur har det gått sen dess? Utsläppen har ökat med 60% sen 1990! Det är livsfarligt att fortsätta använda det här argumentet. Vi måste sluta peka finger och börja agera med full kraft.

    Men Sverige är ju så bra på klimatarbete?

    Det är lätt att tro det, eftersom den bilden målas upp i media. Det stämmer att vi är betydligt bättre än många andra, och i förra veckan publicerades det en undersökning som visar att Sverige klimatrankas som bäst i världen!

    Det ser ju väldigt bra ut på pappret, eller om man bara läser rubriken. Men det betyder inte att vi på långa vägar gör tillräckligt! Att vi är ”bäst” betyder egentligen bara att vi är minst dåliga, i en riktigt urusel skolklass. I samma undersökning, så var de tre första platserna tomma, eftersom att inget land har gjort tillräckligt för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Jag upprepar: Inget land gör tillräckligt för att begränsa uppvärmningen under 2 grader, inte ens Sverige. Utsläppen måste minska med 5-8 procent PER ÅR om vi ska lyckas nå vårt klimatmål och följa the Carbon Law. Räknar man med Sveriges konsumtion så minskar inte våra utsläpp alls. Vi måste helt enkelt sluta slå oss själva för bröstet, kavla upp armarna och börja jobba om vi ska ha en chans att lyckas uppnå Parisavtalets mål och hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi får inte gå på tankevurpan att det vi gör räcker, bara för att vi är bland de bästa.

    För att veta hur man själv ligger till och lära sig relatera till siffrorna så är min varma rekommendation att själv väga in. Då ser man vilka val som genererar höga respektive låga utsläpp. Det var först när jag insåg vad mina utsläpp kom ifrån som jag lyckades vända mina utsläpp med 19% på ett år.

    Nästa gång jag möter det här argumentet ska jag inte drabbas av chock, utan ta ett djupt andetag och med snälla ögon förklara varför det är så fel.

    Har du stött på liknande argument? Eller har du något bra svar på lager? Hör gärna av dig! 🙂