• Tankar & funderingar

    Att göra-lista till våra poltiker

    Klimatstrejkerna den 20:e och 27:e september 2019 var rekordstora. Under den globala #weekforfuture deltog ofattbara 7 miljoner människor! Ett syfte var att få världens ledare att agera i enlighet med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet .

    Eftersom politikerna fortfarande är mer eller mindre oförmögna till handling så har vi roat oss med att sammanställa en liten to do-list åt dem, med åtgärder som de hade kunnat börja bocka av för att visa att de tar forskningen på allvar.

    1. Sluta med klimatskadliga subventioner, så som subventioner till fossila bränslen. Kommentarer överflödiga, detta är vansinne. Läs mer här.
    2. Divestera AP-fonderna. Sluta investera våra pensioner i fossila bolag och fonder. Det kommer inte finnas någon framtid för de fossila bolagen, så investeringarna är inte bara dåliga för klimatet, de är även dåliga för storleken på våra pensioner. Läs mer här.
    3. Inför en klimatbudget och se till att följa den, likt Järfälla kommun.
    4. Sätt ett stoppdatum för fossila bränslen till senast år 2030. Det skickar en skarp signal till företagen om att det är hög tid för dem att ställa om sina verksamheter och styra om investeringarna. Läs mer här.
    5. Subventionera förnybar energi och gör det enkelt för privatpersoner, föreningar och företag att sälja tillbaka elen de producerar tillbaka till elnätet. Vi behöver se en solcellsrevolution! Läs mer här.
    6. Höj koldioxidskatten. Rejält. Det ska kosta att smutsa ner! Det göder innovationskraften som finns runt om i samhället. Idag är det istället tvärt om, de som släpper ut mest i svensk industri betalar inte koldioxidskatt. Läs mer här. För att undvika att öka klyftorna mellan fattiga och rika, och stad och landsbygd så kan man likt Kanada ge tillbaka pengarna man tjänar in på skatten till medborgarna. Läs mer om det förslaget här.
    7. Mät landets välfärd i annat än bara BNP. Precis som Nya Zeeland har gjort. Att endast använda sig av BNP som mätvärde är förlegat, eftersom BNP inte tar hänsyn till människors hälsa, miljökonsekvenser/kostnader eller att vi bor på en planet med ändliga resurser.
    8. Skydda naturen! Skogen och haven är livsviktiga ekosystem som inte bara behövs för att hjälpa till att lindra uppvärmningen, utan dessutom innehåller flera hotade arter. Läs mer här. Lagstiftning för att skydda naturen måste instiftas, men framförallt efterlevas.
    9. Sätt stopp för utbyggnad av ny fossil infrastruktur så som en ny flygplats i Sälen, utbyggnaden av Arlanda och satsa på tåg och kollektivtrafik istället. Besluta om och inför bilfria städer, precis som Oslo och Amsterdam gjort.
    10. Byt ut maten i den offentliga sektorn till växtbaserade alternativ, i linje med 1,5-gradersmålet och gör det enklare att välja växtbaserat, eko och lokalproducerat. Låt den maten med högre utsläpp som kött och palmolja kosta mer och gör det busenkelt att välja rätt genom lagstiftning och skatter. Inför åtgärder för att få bukt på matsvinnet.

    För att kunna genomför allt detta inom en rimlig tidshorisont, utan att möta allt för mycket motstånd, så behöver politikerna börja säga som det är och utlysa klimatnödläge. Vi befinner oss i en ekologisk och samhällsmässig kris som kommer få oöversiktliga konsekvenser om vi inte agerar nu. Klimatpolitiken måste genomsyra alla delar av politiken, precis som finanspolitiken gör idag. Detta tar Klimatrådet upp i sin senaste rapport som granskar regeringens klimatpolitik.

    Att försöka genomgå den här stora, och framförallt snabba samhällsförändringen, utan att vara öppen med att samhället befinner sig i en krissituation är dömt att misslyckas. Alla samhällskrafter måste mobiliseras och anstränga sig för att snabbt och kraftigt minska utsläppen, precis som man vid en stor brand går samman och anstränger sig för att släcka branden och hjälpa räddningstjänsten och de som drabbats. Om man inte förstår att vi befinner oss i en kris är det inte heller troligt att man gör de insatser som krävs. Om vi istället inser vad som står på spel och börjar agera kan en omställning gå snabbt. Läs mer om vad klimatnödläge innebär här.

    Det finns såklart mycket, mycket* mer som man kan göra för att underlätta för omställningen till ett fossilfritt samhälle än det som ryms i listan ovan, men listan innehåller åtminstone flera steg i rätt riktning.

    För att det fossilfria livet ska vara möjligt så måste hela samhället ställa om och då duger det inte att våra politiker fortsätter stoppa huvudet i sanden. Det går inte att fortsätta låtsas att forskningen inte finns. Tiden för passivitet är förbi.

    Som Greta säger: Det är dags att vi alla börjar agera och sluter upp bakom forskningen!

    Göteborg 27 september 2019 när 10 000 samlades för klimatstrejken

    *Jordbruket måste exempelvis ställas om så det blir en kolsänka och det måste bli billigare och enklare att laga och ta hand om de prylar vi redan har, för att nämna några av de andra förändringar som måste till.

  • Tankar & funderingar

    Stefan Löfven hånar oss

    Parisavtalet och målet att begränsa uppvärmningen till under 2 grader och att satsa på 1,5 grad är lite som att sätta upp målet att springa på 1:30 på Göteborgsvarvet. Ett högt mål, som inte går att klara utan träning, men som är fullt möjligt om man lägger ner år av dedikerat arbete.

    Vår statsminister Stefan Löfven säger ”Jag är inte rädd, vi kan göra något åt detta”. Problemet är bara att Löfven och de andra makthavarna har slutat träna. De har satt ett högt mål, men nu vägrar de att lägga ner jobbet som krävs. Samtidigt säger de åt oss att vara lunga. Att inte vara rädda.

    Det är ett hån. Människor dör redan idag och fler står på tur. Våra partiledare väljer att flyga på en festresa samtidigt som miljoner människor världen över går på gatorna och kräver klimaträttvisa. Våra ledare motarbetar aktivt målet genom att subventionera fossila bränslen och samtidigt har de mage att påstå att läget är under kontroll, eller någon annans ansvar.

    Våra politiker har inte bara slutat följa träningsplanen. De har slutat träna. De joggar inte ens runt kvarteret. Samtidigt ljuger de oss rakt upp i ansiktet och säger att de följer planen, när de i själva verket motarbetatar den. Utsläppen ökar. Både i Sverige och globalt.

    Vi kommer inte att nå målet utan att anstränga oss. Vi kommer framförallt inte nå det genom att ljuga om att vi tränar. Vi måste säga sanningen och ställa om. På alla plan.

    Vi som börjat ställa om våra liv, som säger ifrån, som orkar vara jobbiga blir kallade för ”inspirerande” av vår omgivning, samtidigt som de bokar ytterligare en semesterresa och beställer in mer kött och ger oss en like på fb. Dubbelmoralen saknar motstycke.

    Det räcker nu. Nu på fredag samlas vi för att visa att vi fått nog. Här drar vi gränsen, som Greta Thunberg sa inför FN.

    Vi tänker inte längre se på och sitta tysta när den enda planeten med liv förstörs framför våra ögon. Ni kan håna oss, ni kan förlöjliga oss, men ni kommer inte kunna stoppa oss.

    Printscreens från SVT Plays program Luuk & Hallberg, september 2019
  • Fakta, statistik & begrepp

    Går det att nå noll?

    Går det att nå nollutsläpp idag? Det korta svaret är nej.
    Det lite längre svaret kommer nedan.

    Idag lever vi i ett samhälle som är fossilberoende. För att viktiga samhällsfunktioner så som livsmedelsförsörjning, sjukvård och polis ska fungera krävs det idag fossila bränslen. Enligt Naturvårdsverket genererar varje person som bor i Sverige i genomsnitt 2-3 ton koldioxid/år i utsläpp enbart från den offentliga sektorn. Att komma ner på noll är alltså omöjligt som privatperson så länge som man är en del av det svenska samhället.

    I Sverige subventioneras fossila bränslen fortfarande med miljarder (!) och våra allmänna pensionsfonder (AP-fonderna) investeras fortfarande i fossila gas- och oljebolag. Dessutom planeras fossil infrastruktur att byggas ut i detta nu.

    Det kommer helt enkelt inte vara möjligt att leva fossilfritt om inte samhället också ställer om. Därför är en del av syftet med vår nystartade förening att också skapa opinion, för att underlätta för omställningen till det fossilfria livet och samhället.

    Hur ska man då förhålla sig till det faktum att det inte går att nå noll idag?

    För att hålla Parisavtalet behöver alla personer på jorden komma ner till ca 1 ton CO2e utsläpp per år senast år 2050. Den rika delen av världen måste dock gå före och ställa om innan dess, om vi ska ha en chans att lyckas. Det är det som kallas för klimaträttvisa, och som genomsyrar hela Parisavtalet, som så gott som alla världens länder står bakom.

    Det innebär att både privata och offentliga utsläpp måste minskas rejält, och det fort! Med tanke på att medelsnittet i Sverige ligger på ca 10 ton CO2e per person och år, så har vi goda möjlighet att minska våra personliga utsläpp redan idag.

    Det går att leva ett roligt och innehållsrikt liv på riktigt låga utsläppsnivåer, så vad väntar vi på? Genom att minska sina egna utsläpp så tar man dessutom ställning för vilken framtid man tror på. Den fossila, eller den fossilfria framtiden? För oss har det valet aldrig varit enklare!

    Även om det inte går att nå nollutsläpp ännu, så måste vi börja sätta igång och minska våra utsläpp idag, för att någon gång kunna bli klimatneutrala.

    Läs mer här https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/minska-min-klimatpaverkan/ och här https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatskadliga-subventioner och här https://www.di.se/hallbart-naringsliv/valjarna-rensa-ap-fonderna-pa-klimatbovar/

    Detta inlägg publicerades först på Göteborgs Energis Instagramkonto. Vi gästade deras instagram under vecka 37 och 38.
    För att få senaste uppdateringar och alla texter så rekommenderar vi att ni följer oss på instagram och/eller vår Facebook-sida.

  • Goda exempel

    11 DOKUMENTÄRTIPS HÖSTEN 2019

    Nu när hösten närmar sig tänkte vi tipsa om 11 olika dokumentärer som på olika sätt lyfter klimatkrisen. Det passar perfekt att kura ner sig i soffan framför en skärm eller vira halsduken runt halsen och lyssna på en podd om vår tids största kris i höstrusket!

    • Klimatspår i Sveriges Radio. Om hur klimatförändringarna redan påverkar och har konsekvenser för människor runt om i Sverige.
    • Klotet, som är vetenskapsradions internationella miljöprogram i Sveriges Radio P1. Senaste avsnittet handlar om hur man ska få fler att cykla men alla avsnitt är värda att lyssna på.
    • Prylarnas pris i SR, som granskar hur vårt berg av prylar påverkar miljön och klimatet. Hur saker tillverkas för att köpas och slängas, inte för att köpas och lagas, bland annat.
    • Efter floden. Om vårt viktigaste livsmedel som slösas bort.
    • Klimatets våldsamma konsekvenser. Om hur klimatkrisen kan kopplas till konflikter, social oro och stater i förfall
    • Klimatkrisen. Kort och gott forskarnas starkaste argument.
    • Den stora klimatskandalen (Obs kan bra ses i 7 dagar till!) Om hur de stora oljebolagen mörkat att de känt till de fossila bränslenas påverkan på klimatet men mörkat det och lagt grunden för klimatförnekarna.
    • Fossilbranschens sista strid. Om hur förnybar energi ställs mot förnybar i USA.
    • David Attenburgh: Klimatkrisen och David Attenburgh: Vår blå planet. Bara se dessa dokumentärer. Du kommer inte att ångra dig.
    • Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida. Se den och du kommer att springa eller surfa till närmsta second hand bums nästa gång du behöver något nytt, för det här smutsiga industrin vill man inte vara en del av.
    • När maten tar slut, P3 Dystopia. Om hur klimatförändringarna gör det allt svårare och odla, samtidigt som vi blir allt fler människor. Vad händer när maten inte räcker? Alla avsnitt av P3 Dystopia är värda att lyssna på, men detta är något alldeles extra.

    Här kommer även en liten bubblare, för er som inte är så inne på dokumentärer, nämligen serien Years and years på HBO. I serien får man följa en brittisk familj under 15 år framåt i en värld som blir allt galnare och allt varmare. Brittisk humor i kombination med klimatförändringar och politiker utan kontroll borde få de flesta att haja till och inse att vi måste ställa om från detta vansinne.

    Det går inte att längre säga att man ”inte visste”. Informationen finns rakt framför oss, så nu är det dags för oss att sluta blunda och börja agera. Lyssna och skrid sen till handling, för varningssignalerna blir inte tydligare än så här.

    Alla 11 tipsen finns tillgängliga på SVT Play eller Sveriges Radio. Trevlig helg!

    Ps. Vi valde att lägga detta inlägg i “Goda exempel” eftersom det är positivt att public service väljer att lyfta fram så många dokumentärer om klimatet. Även om dokumentärernas innehåll inte är superpositivt, så är det bra att frågan lyfts allt mer.

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Tjänstledig i klimatetstjänst (Del 2)

    Hej!

    Som jag tidigare berättat om har jag valt att ta tjänstledigt i 4 terminer i kombination med föräldraledigheten för att lära mig mer om miljö- och hållbarhetsfrågor i allmänhet och klimatkrisen i synnerhet. Nu har precis höstterminen 2019 startat igång (termin 3 av 4) och därför har jag nu sammanfattat förra terminen, termin 2. Min summering av termin 1 hittar ni här.

    Under våren 2019 läste jag 3 kurser som jag sammanfattat nedan. Det är ett långt inlägg, men jag saknade själv någon som delat med sig om tankar kring sina studier inom miljöområdet när jag själv skulle börja plugga.

    Kurs 1: Strategier för hållbar utveckling vid Göteborgs Universitet

    Denna kurs handlade om, precis som namnet avslöjar, om strategier för hållbar utveckling. Det vill säga olika sätt för att driva igenom förändring för att komma närmare ett hållbart samhälle eller ett hållbart ”nyttjande” eller fördelning av en gemensam resurs.

    En viktig del som genomsyrade hela kursen var att beslut kräver förankring hos den grupp som berörs för att kunna implementeras och genomföras i praktiken. Att exempel involvera lokalbefolkningen i beslutsprocesser är ett exempel som prövats i praktiken med lyckat resultat. Kursen tog också upp att korruption är ett stort hinder för lagefterlevnad. Kort sagt kan man säga att det inte spelar någon roll om man har världens bästa miljö- och klimatlagar om ingen följer dem.

    Teoretiska modeller som fångarnas dilemma och olika varianter av allmänningarnas dilemma (tradgedy of the commons) gicks också igenom som en del i kursen och några av de globala juridiska avtal som finns för att exempelvis skydda haven.

    Kursen bestod av en hemtenta och ett större grupparbete. Min grupp valde att skriva om havshöjningarna i Bangladesh. Med en befolkning på ca 160 miljoner människor som knappt gjort något för att bidra till uppvärmningen men som är några av de som kommer att drabbas hårdast. Havsinträgningen har redan gjort att många människor fått in saltvatten i dricksvattnet och att odlingsmark blivit försaltad vilket gör livsförhållanden svåra redan idag för många människor. Det sved att ta in. Vår uppgift var att ta fram ett förslag på en strategi för regeringen i landet att hantera problemet, vilket var lättare gjort än sagt.  

    Andra grupper gjorde rapporter och redovisningar om bla. antibiotikaanvändning, utsläpp av läkemedel i allmänhet (tänk er hanfiskar som blir honor i floder pga. utsläpp av hormoner från läkemedel), oljefyndigheter på arktiskt och ”hållbar” turism till det stora barriärrevet. Under redovisningen slogs jag återigen över hur många olika typer av miljöproblem det finns, att problemen är globala och att inte heller den akademiska världen tar klimatkrisen på allvar.

    Det blir ju nästan komiskt att diskutera hållbar turism vid barriärrevet i form av flygturism när 98% av reven kommer att slås ut vid en uppvärmning på 2 grader. Om det är så här det låter på utbildningen på en av Sveriges bästa skolor, hur ser de ut på andra ställen? Det är som om ingen vågar nämna elefanten i rummet… Det skrämmer mig.

    Tentans frågor röde bland annat strategier för hantering av övergödning i Östersjön och fördelar och nackdelar med olika styrmedel för fiske, som är en global och gemensam resurs.

    Kursen föreläsare kom från olika områden, så som humanekologi, juridik, nationalekonomi och kulturgeografi. Kursen var något för teoretisk för min smak, men absolut lärorik.

    Kurs 2: Miljöstyrning

    Denna kursen var som en våt dröm för mig. Den innehöll nämligen ALLT jag gillar. Miljö, system, målsättning, planering, implementering, uppföljning och utvärdering. Oh la la la! De miljösystem som gicks igenom på kursen var EMAS och ISO 14001.

    I kursen skulle alla studenter ta fram ett miljöledningssystem för ett företag eller organisation enligt EMAS-förordningen. Jag gjorde ett miljöledningssystem för vår bostadsrättsförening. Det blev totalt sex rapporter med bla. miljökonsekvensbeskrivning, miljömål, miljöpolicy och förslag på uppföljning. En del i miljöledningssystemet var bland annat lista alla lagar som berörde verksamheten, för att på så sätt göra det möjligt att få en översikt. Det var minst sagt ett stort jobb, men väldigt lärorikt!

    Jag tror aldrig att jag lagt ner så mycket jobb på en 7,5 poängs kurs tidigare! Varje rapport var på runt 20 sidor i snitt. Kursen hade lätt kunnat vara en 15 poängskurs… Från början så var min tanke att ta fram ett miljöledningssystem till en akutmottagning i Göteborg, men insåg efter att ha diskuterat med min handledare att det blev alldeles för stort, och det var tur! Det var svettigt som det var att få ihop det.

    Denna kurs läste jag på distans på Blekinges Tekniska Högskola. Jag har aldrig pluggat på distans tidigare, och trodde fördomsfullt att det skulle vara lite slappt, men tji fick jag. Det var verkligen tvärt om.  Vi hade en ständig dialog mellan studenter och föreläsare online och inlämningsuppgifter varje vecka.

    Jag kan verkligen rekommendera denna kurs till alla som är intresserade av att arbeta med miljöfrågor i en stor eller liten organisation.

    Kurs 3: Samhällsplanering och förvaltning

    Egentligen ville jag läsa miljörätt, men hittade denna kursen istället. Kursen är gjord för miljövetare vid Linnéuniversitet, så även om kursen hette Samhällsplanering och förvaltning så var det mest fokus på miljörätt.

    Beslut om markanvändning på lokal nivå gicks igenom (läs översiktsplan och detaljplaner) men också på nationell nivå. EU:s vattendirektiv och luftdirektiv dissekerades och olika sätt att skydda fysisk natur på. Som naturreservat, natura 2000, nationalpark och skillnaden mellan dessa. Även miljönormer och miljökvalitetsmål gicks igenom, uppföljning av dessa och EU:s miljömål gicks igenom, men även regler för offentlig upphandling. Det var mycket gott och blandat, men verkligen kunskap som alla i vårt samhälle borde få känna till och ta del av. Vet man inte på vilken nivå beslut fattas på och vilka regler och riktlinjer som gäller så blir det ju svårare att försöka påverka.

    Juridik kan verkligen vara en djungel och är ärligt talat inte mitt favoritämne efter en kurs jag läst i handelsrätt tidigare. Det blir lätt en tråkig upprapning av paragrafer, men i denna kursen måste jag verkligen ge en eloge till föreläsarna som var väldigt pedagogiska och metodiska både när det gällde föreläsningarna och kursens uppbyggnad!

    Denna terminen, höstterminen 2019 är jag antagen till följande kurser.

    Ser väldigt mycket fram emot denna kurs! Än så länge är detta den mest intressanta kurs jag läst! Varför agerar inte fler? Hur styrs våra normer? Hur förändrar vi vårt beteende? Varför förnekar man fortfarande klimatkrisen eller lever vidare som om den inte finns? Dessa och många andra frågor lyfts i kursen och jag är hungrig efter att lära mig mer om svaren.

    Har alltid varit intresserad av stadsplanering och har varit inne och nosat på ämnet när jag läst kurser i kulturgeografi tidigare. Känner en skräckblandad förtjusning inför megacities och förhållandet mellan stad och landsbygd. Dessutom blir denna kursen intressant att läsa efter att ha läst samhällsplaneringskursen.

    Dels är jag intresserad av politik och dels så är en av föreningens mål att kunna skapa opinion.

    I tidigare kurser som jag läst så har det varit en del nationalekonomi i, där man jämfört olika typer av subventioner och lagstiftnings effekter. Jag hoppas jag får lära mig nya saker i denna kursen!

    Dock så blir det 150% om jag läser alla kurser ovan… och det är tveksamt om jag hinner med det.  Om det känns som om någon kurs mest är upprepning av tidigare kurser eller om det blir för stressigt så hoppar jag nog av den. Vi håller just nu på att skola in vår son på förskolan och det beror lite på hur det går. Jag kan ju plugga på kvällarna när han somnat, men man ska ju orka i längden också. En annan del av mig känner att man vill köra all in, eftersom det här lär vara sista gången jag pluggar och vill passa på att lära mig så mycket som möjligt. Samtidigt vill jag ju även ha tid på att driva föreningen framåt… Vi får helt enkelt se hur det går! 🙂

  • Medresenärer

    Elliot ska minska sina utsläpp till en tredjedel

    Elitidrottare, handelsstudent OCH medresenär på #resanmotettfossilfrittliv?

    Säg hej till Elliot! Som roddare på elitnivå krävs det en hel del långa transporter med flyg för att ta sig till träningsläger och tävlingar. Detta är också något som syns på invägningssiffran. Av de ca 11,6 ton CO2e som Elliot släppte ut mellan september 2018 och augusti 2019 så kom hela 6,6 ton från transporterna.

    Som den målinriktade person Elliot är så har han självklart satt ett mål till nästa år när han ska väga in igen. I månadsskiftet september/augusti 2020 hoppas Elliot väga in på under 4 ton! Alltså på 1/3 av hans nuvarande utsläpp. Inspirerande!

    För att minska sitt avtryck till nästa år ska Elliot inte åka till Australien och träna, utan ge sig i kast med den svenska vintern och roddmaskinerna, istället för att ro på vattnet under bar himmel i det varma sommarvädret. You can do it säger vi 😉

    Elliot har testat att vara vegan i 2 veckor och kommer under året att minska sin kött- och mjölkkonsumtion. När vi frågar honom vad som ska bli roligast med att ställa om, så berättar han att han mest triggas över tävlingsmomentet av att få en lägre siffra än sin kompis

    Så trots att Elliot har 2 inneboende, ytterst sällan åker bil och alltid går till och från skolan så var hans utsläpp relativt högt. Vet du vad ditt utsläpp är? Se till att väga in och få #klimatkoll!

    Alla är välkomman på #resanmotettfossilfrittliv och alla behövs! 😊

    Vi önskar Elliot lycka till under året och håller tummarna för honom på U23 EM!

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Sålt fossilbilen!

    Nu har det äntligen hänt. Vi har sålt vår fossilbil!

    När vi satte oss ner och granskade vårt egentliga transportbehov så insåg vi att vi skulle klara majoriteten av våra transporter som vi tidigare gjort med bilen med elcykel och cykelvagn. Så sagt och gjort – nu är bilen såld och utbytt mot ett cykelekipage!

    En cyketur till havet en kväll i maj

    Lite bakgrund

    Vi fick fossilbien tidigt förra sommaren av en generös äldre släktning som inte hade användning för den själv längre. Den har använts under en bilsemester förra året och under transporter till och från släktningar, släktens landställe och på andra sporadiska utflykter och ärenden. Innan vi fick barn så levde vi bilfritt i 5 år.

    Våra nuvarande förutsättningar ser ut som följande:

    • Vi är 4 stycken i familjen, två vuxna och ett barn på 1 år + katten Pipen
    • Vi bor i en kranskommun till Göteborg och har bra kollektivtrafikförbindelser till våra respektive arbetsplatser och det finns även möjligt att cykla eller jogga till och från jobbet (ca 6 km enkel väg)
    • Vi har möjlighet att ta oss till våra fritidsaktiviteter med cykel eller buss
    • Det går att åka kollektivt över allt vi ”måste” åka. Det finns såklart platser och ställen vi villhöver åka bil till, men inga vi behöver åka till för att få ihop vardagen
    • Flera matbutiker erbjuder hemleverans till vår adress och upp för våra 4 trappor som saknar hiss
    • Vi har gångavstånd till förskola och till en mindre matbutik med postservice
    • Vi har tillgång till tågstation för semestrar och jobbresor

    Vi har minst sagt bra förutsättningar för att leva bilfritt. Så om inte vi kan klara av att leva bilfritt, vem ska då klara det? Det fanns alltså helt enkelt inga fler anledningar kvar att behålla bilen förutom dåliga ursäkter.

    Än så länge går det hur bra som helst! Och det finns som vanligt flera fördelar med att ställa om:

    • Mer pengar över i plånboken när man inte behöver betala för service, besiktning, parkering, trängselavgift och bränsle
    • Frisk luft
    • Motion
    • Slipper trängas på bussen på morgonen
    • Känslan av att cyklar förbi köer (hur värderas det i pengar?)
    • Lättare att hitta parkering
    • Roligt – För hela familjen
    • Slipper bråka om vem som ska skrapa rutorna på vintern
    • Fossilfritt, vilket gör att man transporterar sig med ett gott samvete

    Det ska dock erkännas att det finns vissa transporter som hade varit både smidigare och enklare om vi haft kvar bilen. Det ska jag inte förneka. Som till exempel när vi ska hälsa på min mans föräldrar. De tar ca 2 timmar att åka dit med kollektivtrafik, kräver 3 byten och kostar 600 kr för två vuxna tur och retur. Bilen dit tar ca 50 minuter. Det är självklart att det hade varit bekvämare att åka bil. Men man får välja att fokusera på alla fördelarna med att leva bilfritt istället 😊

    En generationsfråga

    Jag upplever också att detta med att äga en bil är mycket av en generationsfråga. Få personer under 40 år tycker det är något konstigt att inte äga en bil eller till och med att sakna körkort. Många över 40 ser bilen som en självklarhet och inget man vare sig kan eller vill leva utan. Undra om det beror på att man helt enkelt blivit så van vid att alltid ha bil så man ser det som en självklarhet som man inte kan tänka sig ett liv utan?

    När man själv äger en bil är det så himla lätt att ta den av vana, även om det finns andra möjliga och rimliga transportalternativ. Bilen står ju ändå där och väntar på en? Man kanske inte ens har tänkt på att kollektivtrafik/cykel/gång är ett alternativ. Detta gäller även oss och har gjort att vi faktiskt tagit bilen på några korta turer på runt 5 km, där man mycket väl hade kunnat cykla eller åka buss istället, bara för att det varit bekvämt… Aj aj aj. Just därför känns det så skönt att göra sig av med den. För nu kommer det naturliga första hands valet alltid vara bilfritt!

    Jag är övertygad om att det var enklare för oss att göra oss av med bilen eftersom vi inte haft den så länge. Innan vi fick barn så levde vi bilfritt så omställningen har inte varit så stor. Eller bilfritt och bilfritt. Det är en sanning med modifikation. Vi har alltid haft vänner och familjemedlemmar som haft tillgång till bil och som vi åkt med då och då, tex. ut på landet och till tävlingar. Det är dock transporter som går att lösa på annat sätt än att äga en egen bil. Vi kan alltid hyra, låna, samåka eller ta taxi. Dessutom erbjuder många affärer som säljer större ting hemkörning för en helt okej summa. Så det ska nog lösa sig.

    Varför valde vi då att ersätta bilen med en elcykel+cykelvagn?  Eftersom det är ganska backigt omkring Göteborg och det inte alltid finns vare sig möjlighet eller tid och lust att duscha på morgonen innan jobbet så är elcykeln perfekt som pendlingsfordon. Man kan visserligen riskera att komma fram med en tokig hjälmfrisyr, men i övrigt så kommer man fram utan att behövs svettas nämnvärt.  Och den där hjälmfrissan tycker jag minsann man allt kan bära med stolthet i dessa tider! Elcykeln tankas hemma med el som är fossilfri och märkt med Bra Miljöval.

    Jag har haft min elcykel sedan våren 2017 och varit väldigt nöjd. Nu valde vi att skaffa ytterligare en så hela familjen kan susa fram tillsammans. Min man upplever flera fördelar med att cykla till jobbet, dels en större frihet att slippa vänta på bussen, dels friheten att kunna göra smidiga avstickare och utföra ärenden på vägen till och från jobbet, vilket är svårare att göra när man sitter på en buss. Jag kan ha sagt “vad var det jag sa” några gånger för mycket vi det här laget…

    Cykelvagnen gör att hela familjen kan åka med samtidig och så möjliggör den att vi kan transportera större saker, som vi tidigare hade använt bilen till. Cykelvagnen kan lasta upp till 45 kg. Så för oss så blev elcykel + cykelvagn den perfekta lösningen!

    Jag tror vårt bilfria liv kommer gå hur bra som helst! Ni får fråga mig igen en regnig dag i februari och se om ni får samma svar 😉 och om inte så får ni påminna mig om alla fördelar!

    Premiärtur med vagnen

    Ps. Våra förutsättningar kanske kommer ändra sig i framtiden, men just nu klarar vi oss utmärkt utan bil. Jag har full förståelse för att man inte har något annat val än att ha en fossilbil i vissa delar av landet, men för oss går det att leva ett bra liv utan.

  • Goda exempel

    Intervju med en klimataktivist

    Vi tyckte det här med aktivism var så spännande, så vi har intervjuat en person som varit på plats där det händer.

    Hej, vem är du?

    Jag heter Agnes Ozolins och har varit aktiv inom miljörörelsen på lite olika sätt under flera år, men har ökat mitt engagemang på senaste tiden. 

    Varför har du valt att engagera dig genom aktivism?

    Vi kommer aldrig att klara den enorma utmaning vi står inför med individuella handlingar i vardagen. Det är ju inte dåligt att göra det – om vi vet hur ett hållbart samhälle måste se ut kan vi lika gärna börja leva så. Men det behövs så mycket mer! Jag tycker det är allas ansvar att göra mer för att förändra spelplanen istället för att göra det bästa möjliga enligt de regler som finns, vilket kommer leda oss till en katastrof – hur duktiga vi än är.

    Kan du berätta om några aktioner du deltagit i?

    När den unika Ojnareskogen på Gotland hotades av avverkning för att ett företag ville anlägga ett kalkbrott där (de började faktiskt hugga ner skogen!) var det ett gäng från Fältbiologerna, en förening jag var aktiv inom som åkte dit. Så småningom växte protesterna och en stor skara personer klättrade upp i träd, satte sig i vägen för maskinerna, eller var där för att demonstrera (bl a jag). Nu sju år senare ska skogen bli nationalpark! Det var en fantastisk folkrörelse som växte fram, där så otroligt många människor gick samman och bidrog på de sätt de kunde, vare sig det handlade om att upplåta plats till folk att bo, pengar till mat, skjuts, tid, som presskontakter, plöjde lagtext, kokade kaffe eller skyddade skogen med sina kroppar.

    Nätverket Flyglarm Arlanda gjorde en fredlig aktion i början av augusti där de stoppade tågtransporterna av flygbränsle till Arlanda. Jag deltog då i den lagliga stödaktionen som inte utövade civil olydnad. (Här kan du se bilder från aktionen.)

    Hur var det?

    Kanske det bästa av allt är att känna att man inte är ensam. Plötsligt är man med människor som förstår, som brinner lika starkt för något som man själv. Som tar problemet på lika stort allvar. Förutom det? Roligt! Härligt och inspirerande. Barnen lekte i gräset på Arlanda-aktionen, vi pratade, hängde, sjöng och skanderade ihop, vissa bjöd på fika. Det är en fantastisk känsla att göra något aktivt tillsammans med andra, att stå upp för det man tror på, mot det man tycker är fel. Man får så mycket hopp och pepp, och träffa så fina, kloka, kreativa, drivna människor. Jag tycker verkligen fler borde testa! De som är där är helt vanliga människor, som du och jag, som bestämt sig för att göra något de tror på. De allra flesta är otroligt passionerade, vänliga, smarta och inspirerande. Några av de bästa personerna jag känner har jag träffat på demonstrationer, aktioner eller andra aktivist-relaterade events.

    Du valde att delta i den lagliga delen, vad menas med det?

    Man kan välja vilken del av en aktion man deltar i, vilken “nivå av lagbrott” man vill lägga sig på om man så vill. I en laglig demonstration är inget man gör olagligt och kan inte bli gripen för brott. Även om man ingår i en grupp som utövar civil olydnad kan man själv välja var på straffskalan man vill lägga sig så att säga. Detta kanske låter väldigt allvarligt, men det handlar ju inte om att man är våldsam eller förstör något, utan att man till exempel uppehåller sig på privat område – att man helt enkelt står eller sitter på ett ställe där man inte får vara. Som när Rosa Parks vägrade resa sig från sitt säte på bussen.

    Varför tror du aktivism behövs?

    Om vi ska klara klimatutmaningen behövs enorma förändringar i samhället. De kommer inte ske av sig själva. Utsläppen ökar globalt istället för att drastiskt minska, som de måste. Vad som är lagligt är inte nödvändigtvis det som är rätt, det har historien visat oss om och om igen. Slavhandel var laglig och normal, nazisternas framfart i Tyskland skedde enligt lagen. Om systemet är fel, om det skadar oskyldiga människor eller andra levande varelser – ja, då måste man göra något åt det. Att passivt se på tycker jag är att vara medskyldig, även om det kan vara enormt svårt och läskigt att agera. Men ibland måste man göra det som är rätt, även om det är jobbigt. 

    Vi är inte bara konsumenter, vi har mer att säga till om än vad vi väljer att köpa, mer än vår privata livsstil – vi lever i en demokrati och har lyxen att kunna uttrycka oss, påverka och ifrågasätta politiker, t o m bryta lagen utan att komma till skada, förföljas eller bli dödade. Den lyxen har inte alla, och jag tycker vi ska ta tillvara på den otroliga möjlighet vi har att faktiskt kunna påverka.

  • Tankar & funderingar

    Behövs aktivism?

    Behövs aktivism på resan mot ett fossilfritt liv? Det är en intressant fråga, som vi tänkte luska lite i.

    För det första kan vi konstatera att vi just nu har vi politiker som slår sig för bröstet för att det har införts förbud mot engångsartiklar i plast, samtidigt som de subventionerar fossila bränslen med miljarder och investerar miljarder av våra pensionspengar i fossila företag.

    Det är såklart positivt att man minskar användningen av engångsprodukter, men det blir absurt när det framstår som att det är tillräckligt för att undvika en klimatkatastrof. Faktum är att vi inte ens kommer att nå Sveriges klimatmål med nuvarande politik.

    Utsläppen behöver halveras till 2030 om vi ska följa Parisavtalet och kunna begränsa uppvärmningen till under 2 grader. Utsläppen ökade förra året i Sverige, i en tid då de behöver minska med 5-8% per år. Ser man till klimaträttvisa, som genomsyrar hela Parisavtalet, så måste utsläppen minska ännu snabbare i Sverige som tillhör den rikare delen av världen.

    Det krävs en radikal omställning av politiken. Fossilfria alternativ behöver subventioneras och fossila beskattas ännu mer och reformer för att underlätta för ett fossilfritt samhälle behöver införas. Beslut behöver fattas under denna mandatperiod för att vi ska lyckas ställa om i tid.

    Så hur ska vi då kunna påverka? 

    Historiskt så har alla snabba samhällsförändringar krävt någon form av aktivism. Kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen i USA, apartheid, allmän rösträtt, 40 timmars arbetsvecka och lagstadgad semester är några exempel.

    Saker som förr ansågs radikala, ses idag som normala. Vi har de människor som orkade och vågade säga ifrån, att tacka för flera av de saker som vi idag ser som självklara.

    Det är att förenkla att säga att konsumenters makt inte spelar någon roll. Individers val är viktigt. Hade inte tusentals personer valt att ställa om sin kost, så hade vi inte sett en minskning av köttkonsumtionen i Sverige eller den explosion av växtbaserade alternativ som vi nu ser i butikshyllorna och på restaurangernas menyer. Just nu är det dock så bråttom att vi inte kan förlita oss på att det räcker. Vi behöver påverka både uppifrån och nerifrån.

    Vi har full förståelse för, och håller med om att steget från att börja äta mer vegetariskt eller handla second hand till att låsa fast sig i ett fordon kan vara enormt. Aktivism kan låta radikalt, men det finns en skala. Långt ifrån alla aktivister är beredda att bryta mot lagen.

    Så svaret på frågan är att vi tror att någon form av fredlig aktivism behövs för att kunna uppnå ett fossilfritt samhälle. Inte av alla, men av några. Om fredlig aktivism en möjlig väg för dig på din resa mot ett fossilfritt liv kan bara du svara på. Vem vet, vi ses kanske på gatorna? 😊

    Här är en lista med förslag på olika sätt du kan engagera dig:

    • Delta i en skolstrejk med Fridays for future. Den 20:e september är det global skolstrejk och den 27:e september är det global arbetarstrejk då även vuxna arbetare uppmuntras att delta.
    • Gå med i och/eller stötta Extinction rebellion. De anordnar löpande informationsträffar runt om i landet. Gilla deras sida på facebook för att hålla dig uppdaterad. Den 24: e augusti (nu på lördag alltså!) planerar de en aktion i Malmö och den 7:e oktober inleds en global aktionsvecka runt om i flera städer. 
    • Delta i Folk mot fossilgas den 6-7 september i Göteborg
    • Kampanja för Flygfritt 2020 med Vi håller oss på jorden. De har en facebook grupp för aktiva medlemmar med de som är aktiva som du hittar här. Kanske inte “aktivism” i den klassiska bemärkelsen, men det kan vara nog så utmanande och berikande att uppmuntra främlingar på gatan att ta ett flygfritt år för klimatets skull om 100 00 andra också gör det. Eller så börjar du lite mer lokalt och värvar dina vänner!

    Vill du själv inte engagera dig fysiskt så kan du fortfarande dela och gilla aktionen i sociala medier och berätta om den för din omgivning.

    På samma tema:

    • Ekosia (websökaren) planterar inte bara träd när du letar efter information på nätet, de låter även sina anställda utföra klimataktivism på arbetstid, ger dem juridisk stöd  och lön för eventuellt tid i häkte eller fängelse. Läs mer här.
    • Klimatpsykologen Kali Andersson skriver i en vass intervju i Veckans Affärer att hade det inte varit för aktivism så hade hon fortfarande varit hemmafru.
    • Cajsa Unbonn, småbarnsföräldern som åkte till Tyskland för att delta i klimataktioner för att stoppa kolgruvorna, om att det inte längre är tanken som räknas och varför hon valde att bli aktivist. Läs krönikan här.

    Källor:

    Naturskyddsföreningen – Klimatskadliga subventioner
    DI – AP-fonder
    DI – Rensa AP-fonderna på klimatbovar
    Klimatpolitiska rådets rapport 2019
    SVT – Larmet: Utsläppen måste halveras till 2030

  • Goda exempel

    Livsmedelsbutiker tar klimatansvar

    Tänk om det fanns en matbutik som upplyste sina kunder om klimatkrisen och underlättade för sina kunder att välja klimatsmarta alternativ… Och tänk, det gör det! Framtiden är här.

    Mat.se har lagt ut följande information till sina kunder och gjort det enklare att handla klimatsmart via en klimatsmart sökfunktion.

    Även ICA har gjort det möjligt för sina kunder att se hur höga sina utsläpp är genom funktionen Mitt Klimatmål. Använder man ICA-kortet så kan man se hur stort CO2e utsläpp varorna man handlar har, och få förslag på produkter man kan byta ut för att minska sin påverkan. Supersmidigt! Här kan du läsa mer om deras satsning som bygger på FN:s klimatmål.

    Vi tycker att det ska vara så lätt som möjligt att välja rätt och tycker det är jättebra att livsmedelsbutiker nu börjat ta till sig detta och nu genomför det i praktiken. För även om man vill göra rätt, så är det inte alltid så lätt att veta vad man ska välja nära man står där stressad och svettig i affären eller scrollar hemma bland varorna.

    Därför tycker vi det är toppen att Mat.se och ICA nu tagit #klimatansvar och börjat underlätta för och upplysa sina kunder! För om till och med våra matbutiker är på oss, så kan väl snart ingen fortsätta förneka klimatkrisen? 😉

    Hoppas att fler matbutiker följer efter och att flera kunder använder funktionerna! Har du sett någon annan livsmedelsbutik som gjort något likdanande?

    Ps. Inlägget är inte sponsrat, vi vill bara lyfta goda exempel för att inspirera andra.

    Ps 2. Undra vilken butik som blir först med att helt sluta sälja importerat kött, palmolja och andra stora klimatbovar? Där vill vi handla! Ds.