-
Ingrid vägde in på 23 ton!
Berätta om dig själv! Vem är du, vad vägde du in på och varför har du hakat på #resanmotettfossilfrittliv?
Jag heter Ingrid och är 57 år gammal. Jag vägde in på hela 23 ton för 2018.
Mitt första uppvaknande kom när jag och min sambo var på semester på Bali under februari 2018. När vi gick ner på stranden i Kuta såg vi förödelsen av allt plastavfall i havet och på stranden. Vi fick ta del av de bofastas förtvivlan och det var verkligen smärtsamt. Vi hade åkt långt för att bada på en vacker strand, men den var som en soptipp. Vi var chockade.
Då insåg jag att förändring måste till, fort! Efter att även ha läst Malena Ernman bok ”Scener ur hjärtat” i september 2018 så blev mitt engagemang än mer givet och när jag fick en inbjudan om att väga in mitt koldioxidsavtryck tillsammans med några andra i januari 2019 tackade jag ja direkt.
Har du engagerat dig för klimatet på något annat sätt?
Jag har deltagit i två skolstrejker för klimatet för att stötta Fridays for Future och Greta. En i Göteborg och en i Svenljunga.
Vad är din största, respektive minsta utsläppspost?
Jag var värst av alla som vägde in, med hela 23 ton i utsläpp för 2018. Kommatecknet var inte glömt som någon trodde, det var verkligen så illa! Med 2 långa flygresor, egen häst, bensin SUV med mera ligger jag risigt till. Transporterna var min allra största utsläppspost! Vad den minsta var kommer jag dessvärre inte ihåg…
Hade du tidigare reflekterat över din livsstil och dina utsläpp kopplat till klimatförändringarna?
Nej, inget jag tänkt på direkt. Möjligen på att bilen gick på bensin.
Vad har du gjort för att minska dina utsläpp?
Jag har gjort en lista med flera beslut med saker som jag förändrat under året.
Beslut nr 1: Sluta flyga privat.
Beslut nr 2: Det blir ingen ny häst när den jag har nu äter gröna ängars gräs.
Beslut nr 3: Nästa bil blir en elbil.
Beslut nr 4: Minska köttätandet. Detta har gått mycket lättare än jag trodde!
Beslut nr 5: Minska konsumtion av prylar, kläder etc. Begagnat vid behov är okej. Jag skriver ner alla nyinköp jag gör och hittills i år har det blivit 3 stycken. En BH, ett par solglasögon och en flughuva till hästen.
Beslut nr: 6: Laga allt som går så det kan användas längre. Har lagat mina jeans med lappar och textillim, med mycket lyckat resultat.Det var en imponerande lista! Hur har det gått med dina beslut?
Det har gått enligt plan! Jag har bestämt mig och då är det inte så svårt. Jag tror mycket handlar om att just bestämma sig. Velar man så blir det svårt, men har man bestämt sig så går det enklare.
Det är inte alla som är villiga att tänka om vid 57 års ålder. Hur har din omgivning reagerat?
Jag prata inte med alla om detta, men mina närmsta vänner och familj som jag pratar med blir själva intresserade och några har börjat ställa om själva.
Hur tror du man ska få andra personer med så höga utsläpp som du har att ställa om?
De kan få höra positiva berättelser. Visa att det går. Att livet faktiskt känns bättre.Ungdomarnas engagemang tror jag är jätteviktigt för att få med äldre. Alla som har barn, syskonbarn eller barn i umgängeskretsen kommer att vilja ställa om när de tar tills sig att det är de ungas framtid som står på spel.
Du sa att livet känns bättre, på vilket sätt?
Det blir med en gång mindre stress, vilket många behöver i vårt samhälle. Man mår bättre när man blir rädd om sina saker och uppskattar det man har istället för att jaga nytt.
Vad är roligast med att ställa om till ett fossilfritt liv?
Det ska bli kul att upptäcka andra sätt att resa i närområdet! Åka tåg till Europa till exempel som jag gjorde på 80-talet. Det är roligt att slippa gå i affärer och shoppa och scrolla på nätbutiker. Nu kan jag använda den tiden till annat! Det är också en frihet att inte behöva lika mycket pengar.
Vad är den största utmaningen med att sänka dina utsläpp?
Jag har så höga utsläpp, så det är inget svårt att sänka dem, det finns mycket som kan bli bättre 😊
Hur ska du fira när du lyckats sänka dina utsläpp?
Jag ser till att alltid ha lite guldkant på tillvaron så behöver inte fira något speciellt, men jag ska väga in med min grupp igen, och det ser jag fram emot.
Vilket år tror du att du lever klimatneutralt?
Möjligen om 10 år, men det är mycket som ska klaffa. Jag fokuserar mer på en sak i taget och tänker på nästa steg.
Några insikter, anekdoter eller något annat som du vill dela med dig av?
Det är intressant hur samhället har förändrats under min livstid. När jag var i 6 års åldern och var i vår lilla hyrda sommarstuga på 15 kvadratmeter (en före detta tvättstuga) så fiskade min pappa och morfar abborre för att det var billigt att äta. När vi hade ätit stekt abborre med ben i 10 dagar på raken så bad vi barn våra föräldrar snällt om att få något annat att äta. Det skulle inte hända i dag i Sverige.
När drickebilen kom en gång varannan vecka fick vi barn köpa var sin 33 cl läsk. Den sprang jag med till skogen för att kunna dricka snabbt innan min storebror kom och tog den! Haha.
Jag hade som barn aldrig kunnat drömma om att kunna ha så mycket materiellt som jag har idag som vuxen. Idag tror jag många i vårt samhälle hade blivit lyckligare och mått bättre med färre prylar och mer tid. Saker ändras fortare än vi tror.
Vill du också väga in? Läs om du kan haka på resan här.
Ingrid vägde in på 23 ton för 2018 Du kanske också gillar
UPPHITTAT: Ett helt gäng medresenärer
-
Sanna rivstartar mot fossilfritt
Nedan följer en intervju med Sanna som valt att väga in sitt klimatavtryck och haka på resan mot ett fossilfritt liv. Hon har gjort flera inspirerande förändringar för att minska sin och sin familjs utsläpp. Läs och låt dig inspireras!
Berätta om dig själv! Vem är du, vad vägde du in på och varför har du hakat på #resanmotettfossilfrittliv?
Jag heter Sanna Isegran, är en glad 48-årig mamma som bor med familj, hund och katt i hus, arbetar som IT-chef, älskar att träna, vara ute i naturen, äta god mat och resa. Ganska mycket som alla andra 🙂 Jag vägde in mig på 74 när jag tog ett vanligt år av mitt liv, men om man bara tittade på förra året då jag gjorde tre stycken flygresor, varav en till Miami, så blev siffrorna istället ca 13, läskigt långt ifrån målet på 1-2.
Sanna och hennes startsiffra Jag har alltid känt mig väldigt hemma i naturen, älskar djur och natur och har med oro följt de smältande isarna runt om i världen och andra tecken på klimatförändringar. Men förra sommaren var ett uppvaknande då jag insåg att något var väldigt fel. När Sally drog igång #resanmotettfossilfrittliv blev jag väldigt inspirerad och kände att det var den puff jag behövde för att ta tag i min klimatpåverkan och göra det jag kan för att andra också ska inse vad som håller på att hända och vad som krävs av oss alla.
Min resa till Miami under hösten var fantastisk, men lämnade en besk bismak i munnen när jag insåg vilken påverkan den hade på miljön och klimatet!
En stor motivator för mig är såklart mina barn, och alla andra barn – jag kan inte sitta och se på medan vi fortsätter att förstöra våra barns framtid till ett bra liv på vår jord. Inte nu när jag vet … Jag förstår att många andra inte vet, eller fullt ut förstår vilken kris vi befinner oss i och det driver mig att fortsätta prata och informera min omgivning.
Vad är din största, respektive minsta utsläppspost?
Mina två största utsläppsposter är resor i form av flyg och bilåkning, samt konsumtion. Min minsta utsläppspost är mat, vi åt redan tidigare lite kött, max en gång i veckan och mycket närodlat.
Vad ska du göra för att minska ditt utsläpp?
För att minska mitt utsläpp har jag sedan jag vägt in mig i januari:- Slutat köra bil till jobbet varje dag, får max köra en gång i veckan
- Köpt elbil
- Slutat flyga, har skrivit på för Flygfritt 2019 och 2020 och stöttar ”Vi håller oss på jorden
- Börjat tänka aktivt kring konsumtion. Barnen växer och behöver nya kläder, men vi försöker köpa det de faktiskt behöver och använda ärvda kläder. Jag själv får inte köpa något alls jag inte behöver, så det blir inte mycket shopping för egen del – märks redan i kassan.
- Jag testade en vegan-utmaning i Januari och har fortsatt med vegankosten sen dess. Äter 95% veganskt, ibland fuskar jag med ost och ägg eftersom det är väldigt gott. Vår hund är redan vegan 😊
- Vi har sedan tidigare varit duktig med värme- och vattenanvändning men vi kan helt klart tänka mer på vår vattenförbrukning och hur länge vi duschar mm.
- Vi har bytt ut servetter, hushållspapper och kaffefilter mot tygvarianter och försöker hitta vardagsvanor/varor som vi kan byta ut mot klimatsmarta varianter. Det finns otroligt mycket inspiration att hämta på sociala medier för vad man kan göra! Min önskan är att kunna köpa det mesta förpackningsfritt men dit är det långt.
Sanna med son framför elbilen Vad ska bli roligast med att ställa om till ett fossilfritt liv?
Det roligaste med att ställa om till ett fossilfritt liv är alla möjligheter och utmaningar som dyker upp! Plötsligt har vi tänkt om vad gäller semestrande och resande och upptäckt en massa platser i vårt vackra land och grannländer dit vi kommer åka istället. Det är inte bättre att åka långt bort, vi blir inte lyckligare av det!
Att gå över till plantbaseradkost har varit fantastiskt roligt, utmanande och en underbar matresa. Jag älskar mat och hade inte aning om hur god växtbaserad mat kunde vara och hur lätt övergången blev.
Minskat fokus på konsumtion har gjort att jag har fått mer tid över, det känns faktiskt som en lättnad att slippa bry sig om alla annonser och reklam för produkter som företagen vill att vi ska förstå att vi behöver köpa för att duga till. Med fokuset på klimatet, vår jord, allt det som verkligen är viktigt med våra liv så har jag upplevt att jag mitt i all klimatångest själv mår mycket mycket bättre. Nu pratar vi inte om alla måsten hemma, alla långresor vi önskar oss utan vi pratar mer om sånt som är viktigt.
Vad är den största utmaningen med att sänka dina utsläpp?
Den stora utmaningen med att ställa om till ett fossilfritt liv är såklart alla utsläpp jag inte själv kan påverka – det som ligger i samhällets och infrastrukturens påverkan. Det innebär att jag också måste arbeta på att få politiker, långivare, företag jag köper varor ifrån att förstå, vakna upp och ta sitt klimatansvar för att bli fossilfria. Jag skulle behöva sluta jobba för att hinna med det som egentligen behöver göras här och nu!
Hur har omgivningen reagerat på att du satts om mål att leva fossilfritt?
Till största delen har vänner och bekanta reagerat positivt, de som faktiskt säger något tycker att det är bra att jag visar på positivt agerande för klimatet och att det inspirerar. Men väldigt få kommenterar på mina klimatinlägg, många tycker att det inte är någon idé att vi i Sverige gör något när Kina släpper ut så mycket, att vi i Sverige inte behöver vara världens dåliga samvete jämt. Många kommer till mig för att be om ursäkt för sitt flygande med diverse olika förklaringar. För mig handlar det om att alla själva får göra sin egna medvetna val och stå för dem! Jag tror att de flesta väljer att blunda eller faktiskt inte förstår att krisen är här nu och att deras beteende nu påverkar klimatförändringarna – det är inte imorgon vi ska ändra oss, det är NU! Mitt standardsvar framöver kommer vara ”Be inte mig om ursäkt, be dina barn om ursäkt!”.Hur ska du fira när du lyckats sänka dina utsläpp?
Vi ska ha en riktigt härlig familjepicknick deluxe i skogen!
Sanna med familj i skogen Vilket år tror du att du lever klimatneutralt?
2030 hoppas jag 😊
Några insikter, anekdoter eller något annat som du vill dela med dig av?
En insikt är att när man slutar äta djur, får man en annan koppling till naturen. Man vågar se vad vi människor gör mot djuren, ser sammanhangen, vågar se sin plats i det stora hela och det ökar respekten för de individer som befolkar jorden! Jag tror många skulle må mycket bättre av att hänga på #resanmotettfossilfrittliv! Det skapar engagemang och kreativitet, hopp om framtiden ersätter klimatångest, man får tid och pengar över till ett riktigt liv istället för att fly vardagen med shopping och resor långt bort.Du kanske också gillar
UPPHITTAT: Ett helt gäng medresenärer
-
Miljöskyddslagen 50 år i år
Visste ni att det i år var 50 år sedan Sverige fick sin första miljöskyddslag?
Miljöskyddslagen som antogs av riksdagen 1969 var en ny samlad lagstiftning som gällde bla. miljöfarlig verksamhet, luftföroreningar, buller och andra störningar. Tidigare hade allt utom vattenföroreningar varit så gott som oreglerat.
Det är en hisnade tanke att man för bara 50 år sedan i princip fick släppa ut vad som helst, hur som helst, var som helst. Det kan vara skönt att ha med sig de dagar det känns som om det går trögt och att ingenting händer.
Miljöskyddslagen ingår nu i Miljöbalken, som antogs 1998. Första paragrafen i Miljöbalken lyder så här:
” Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”
Frågan är då hur beslut som en utbyggnad av Preemraff, som innebär en ökning av koldioxidekvivalenter från 1,7 till 3,4 miljoner ton (!) per år, kan riskera att gå igenom? Jo, eftersom industrin räknas som riksintresse… Men Naturskydds föreningen med flera, överklagade beslutet och den 17 juni 2019 kom beslut att fallet ska tas upp för prövning! Naturvårdsverket och Länsstyrelsen vill även att regeringen ska pröva om utbyggnaden ska tillåtas. En minst sagt spännande fortsättning följer.
Det är också bra att ha med sig att inga lagar är statiska eller varar för evigt. Vem vet vad vi har för förordningar om 50 år? Själv undrar jag vilket år det blir förbjudet med fossila bränslen. Jag menar, vilken medicin som varje år dödar tusentals människor hade varit laglig att fortsätta sälja?
En sak är i alla fall säker, och det är att inga förordningar ändras, om det inte finns människor som driver på för en förändring. Det finns idag tex. en aktiv rörelse (End Ecoside) som verkar för att naturen ska få egna rättigheter, tillskillnad från dagens miljölagstiftning som sätter människans brukande av naturen i centrum. Om rörelsen lyckas eller inte återstår att se.
Det enda vi kan trösta oss med är att det banne mig inte var bättre förr.Du kanske också gillar
Klimatet och 9 andra miljöproblem
Tror du jorden är platt?
Sveriges klimatpolitik får underkänt
-
Att sluta längta bort
Så länge jag kan minnas har flygresandet varit en del av mitt liv. Jag har så gott som alltid haft en längre resa inplanerad och de få gånger jag inte haft det, har livet känts grått.
Jag har jobbat varje sommar sedan jag var 14 och sparat och räknat kronorna i just resor. Sorterat skruv och drömt om Europa. Flippat burgare och drömt om sena festnätter i Alanya. Sålt gud-vet-vad över telefon och drömt om Central Park och bargator på Grekiska öar. Sålt förlovningsringar och längtat efter kängurus.
Haft en familj som alltid prioriterat resandet framför badrumsrenoveringar och världsvana vänner på jakt efter mer.
Det här resandet har gjort att en del av mig alltid gått runt och längtat bort. Jag kan inte ens räkna timmarna som jag lagt på att planera och drömma mig bort, men vet ni vad? Igår insåg jag att känslan var borta. Jag längtar inte bort längre. Det finns ingen annan plats jag vill vara på än just här – just nu.
Jag trodde att det skulle vara en kamp att “ge upp” flygandet. Det har ju alltid funnits där, som en guldkant i tillvaron, två klick bort. Men det var allt annat än en uppoffring att sluta, för när jag väl stängde en dörr så öppnades så många andra.
Nu kollar jag in sjöar i grannkommunen jag inte sett ännu, dreglar över Svenska Turistföreningens filmer på Youtube och tänker tillbaka på förra årets äventyr på Koster och sköna dagar på Österlen, istället för att söka efter billiga flygbiljetter långt bort. Planerar frukostar på berget bakom huset och listar nationalparker.
Och vet ni vad det bästa är? Nu när jag stängt vissa dörrar så frigör sig mer tid att upptäcka allt det där jag aldrig hann med innan, trots att det fanns så nära.
Det är verkligen en magisk känsla att sluta gå runt och längta bort. Som att komma tillbaka efter sommarlovet och se sina gamla klasskompisar med helt nya ögon – Tack för det uppvaknadet klimatkrisen 😉
Det gällde bara att ställa om och ta första steget. När man väl lyckats valla in hjärnan i nya tankebanor fortsätter den spinna av sig själv. Dessutom är jag ju redan ute på den mest spännande resan av alla: Resan mot ett fossilfritt liv! 🌸
/ Sally, inlägget publicerades på instagram 24 april 2019
Körsbärsblommor i den lokala parken i maj 
Lugnet på Smögen en dag i november Du kanske också gillar
Vad ska vi göra med skogen?
10 roliga tips för att sluta flyga
Tror du jorden är platt?
-
Klimatet och 9 andra miljöproblem
Visste ni att miljöproblem är att paraplybegrepp för olika typer av problem?
Precis som att begreppet ”samhällsproblem” kan inkludera allt från ekonomisk brottsligt, vårdköer, korruption, våld i nära relationer, utanförskap osv. så finns det flera olika typer av problem som burkas benämnas som miljöproblem.
Här är en lista med några exempel på miljöproblem, och som ni ser så är klimatförändringarna bara ett (1) av alla problem.
- Övergödning av mark och vatten
- Förlust av biologisk mångfald
- Förtunning av ozonskiktet
- Försurning av mark och vatten
- Erosion
- Global uppvärmning
- Utsläpp av kemikalier
- Luftföroreningar
- Radioaktiv strålning
- Spridning av främmande organismer
Något som kan ha en positiv effekt på ett miljöproblem kan innebära positiva synergieffekter för fler områden, eftersom allt hänger ihop. Att inte avverka en (regn)skog är till exempel både bra för den biologiska mångfalden och ur klimatsynpunkt, då skogen binder kol. Dessutom minskar erosionen, då träden håller kvar jorden.
Vice versa kan något som har negativt påverkan inom ett område kan också ha negativ påverkan inom andra områden. Som exempel så bidrar förbränning av fossila bränslen inte bara till den globala uppvärmningen, utan även till luftföroreningar, försurning och direkta utsläpp av olja och kemikalier.
Med det sagt betyder det inte att något som är ”klimatvänligt” per automatik också är miljövänligt. Det kan till exempel ha en positiv effekt för klimatet att använda kärnkraft, men det kan leda till andra problem i form av skadlig strålning och avfallsproblematik från gruvan där uranet bryts.
Det kan alltså uppstå målkonflikter även inom miljöområdet!
Begreppet hållbarhet brukar användas när miljöfrågor diskuteras. I hållbarhetsbegreppets brukar tre ben eller ringar inkluderas; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. För att något ska vara hållbart eller ”sustainable” så måste alla tre områden uppfyllas. Det finns allt mer forskning som tex. visar att det är ekonomiskt lönsamt att agera nu på klimatförändringarna, och därför mer hållbart att agera nu än att vänta.
Det är naivt att tro att vi kommer kunna hitta någon “perfekt” lösning som fixar alla problem, eftersom alla lösningar kommer vara en kompromiss mellan olika intressen och ha olika effekter på olika områden. Det kommer alltid vara en avvägning, där man får välja det minst dåliga alternativet, eller bästa om man så vill. Som tur är så finns det redan nu flera lösningar som är oändligt mycket bättre än att elda gamla fossiler för att få energi 🙂
Varför är det då så mycket fokus på just klimatet när det finns så många andra miljöfrågor? Jo, för att tiden är så knapp att göra något åt klimatförändringarna (minska och få stopp på utsläppen) och för att effekterna från klimatförändringarna riskerar att bli så fatala. Med det sagt så är inte de andra miljöproblemen oviktiga, tvärt om.
Efter klimatet, eller parallellt med, är det mest akuta problemet förlusten av biologisk mångfald. Du kan läsa mer om det hos Naturvårdsverket (här har de en bra sida om ekosystemtjänster med några filmer), Naturskyddsföreningen eller hos Biologiska mångfaldens dag. Just nu är vi inne i den sjätte massutrotningen på jorden och det är, minst sagt, skrämmande.
Tur i oturen så är många av de lösningar som är bra för att begränsa den globala uppvärmningen även bra när det kommer till att bevara biologisk mångfald. Som exempel så är förändrad markanvändning det kanske största hotet mot biologisk mångfald, samtidigt som markanvändningen står för 15% av utsläppen som orsaker den globala uppvärmningen.
Du kan läsa mer om markanvändningens påverkan på klimatet och/eller biologisk mångfald hos Jordbruksverket, SLU, Göteborgs universitet och Naturvårdsverket.
-
Agenda 2030 + Resan mot ett fossilfritt liv = SANT
Det kan låta som ett aprilskämt som är för bra för att vara sant, men det stämmer:
Den 25e september 2015 antog 193 länder 17 gemensamma hållbarhetsmål, indelade i 169 delmål.Läs det en gång till, 193 länder och 17 gemensamma mål – för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. WOW! Vi som knappt ens brukar kunna enas om vad vi ska äta för middag hemma…
Målen kallas för Agenda 2030/Globala målen/ Sustainable development goals/SDGs. Det unika med målen är att de till skillnad från de tidigare Millenniemålen, inkluderar alla länder och både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – eftersom allting hänger ihop.
Det går inte att göra affärer på en död planet, och det går inte att bry sig om miljön om man kämpar för att få ihop mat för dagen. Därför går det inte heller att uppnå en ”hållbar värld” om man exkluderar vissa delar. Därför är det fantastiskt att målen inkluderar både fred, rättvisa, jämställdhet, biologisk mångfald, matförsörjning, och att lösa klimatkrisen!
Det finns såklart viss kritik mot målen. Vissa menar att Agenda 2030 banar väg för ett globalt styre och andra menar att målen är för inriktade på de som redan sitter på resurserna. Samtidigt så befinner vi oss i en global värld och är sammankopplade med varandra, och då är det väl också ganska rimligt att sätta upp gemensamma, globala mål? Har man ingen färdriktning vet man inte vad det är man strävar mot.
Hur som helst så är Agenda 2030 den bästa karta och kompass vi har just nu, och det är imponerade att länderna lyckades enas!
Men vad har då Agenda 2030 att göra med #resanmotettofossilfrittliv? Jo, genom att påbörja sin egen resa mot ett fossilfritt liv, och sätta att måldatum för när du vill vara fossilfri, så bidrar du till genomförandet av flera av målen!
Jag har läst igenom alla 17 mål och 169 delmål och tror jag lyckats fånga upp de flesta som man bidrar till genom att ställa om till fossilfritt! Det var faktiskt betydligt fler mål som är kopplade till fossiloberoende än vad jag först trodde.
Här är listan på de mål man hjälper till att genomföra och hur:
Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt
1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
Hur bidrar man? Genom att minska sitt klimatavtryck minskar risken att andra drabbas av klimatrelaterade händelser.
Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Hur bidrar man? Genom mindre förbränning av fossila bränslen som skördar liv. Som exempel så miste 385 000 människor livet till följd av avgaser under 2015, enligt en studie från ICCT.
Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.
Hur bidrar man? En del av resan mot ett fossilfritt liv är att sprida kunskap om hållbar utveckling. Genom att väga in och prata om det så sprider man kunskap om konsekvenser från olika val och hållbara livsstilar.
Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.
6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.
Hur bidrar man? En del av att ställa om innebär att vara sparsam med vatten (vattenanvändningen är en punkt i de flesta klimatavtrycksberäkningar) och att konsumera mindre, vilket leder till mindre utsläpp av farliga kemikalier och material.
Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomligt, tillförlitlig hållbar och modern energi för alla.
7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen
7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.
Hur bidrar man? Genom att välja förnybar och miljömärkt höjer man andelen förnybar energi som används och stöttar forskning genom att välja el märkt Bra miljöval (eller någon annan märkning som stöttar forskning).
Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.
8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.
Hur bidrar man? Genom att konsumera mer tjänster istället för produkter, så är man med och bryter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, enligt mål 8.4. Genom att välja lokala resmål främjar man mål 8.9 och skapar en efterfrågan som gör det lättare för politikerna att driva genom målet.
Må 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation
9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.
Hur bidrar man? Genom att efterfråga produkter med högre hållbarhetskrav främjar man utvecklingen och genomförandet av målet.
Mål 11. Gröna städer och bosättningar inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara
11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.
11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.
11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.
Hur bidrar man? Genom att väja mer kollektivtrafik så ökar efterfrågan av densamma. Genom att minska utsläppen minskar antalet klimatrelaterade naturkatastrofer. Städernas negativa miljöpåverkan per person minskar också när man minskar sina utsläpp.
Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd
12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.
12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.
12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.
12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp krävs det också att man minskar sitt matsvinn, återbrukar produkter, efterfrågar och gör påtryckningar hos företag och sin kommun för att kunna göra hållbara val, vilket hjälper till att genomföra delmålen kopplade till mål 12.
Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.
13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.
13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.
Hur bidrar man? Anpassning är ett naturligt steg när man ställer om till fossilfritt. Genom att ställa krav på sina politiker och sprida kunskap om klimatförändringarna genom att dela med sig av sin resa mot ett fossilfritt liv, och lyfta de krav som ställs på samhället för att kunna lyckas ställa om till fossilfritt bidrar man till mål 13.2 och 13.3
Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.
Hur bidrar man? Genom att konsumera mindre minskar föroreningarna i havet och genom att äta mindre kött så minskar tillförseln av näringsämnen. Att äta mindre fisk bidrar också till mindre tryck på havets ekosystem och mindre nedskräpning som kommer som en följd av fisket.
Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp och konsumera mindre så bidrar man till att minska pressen på ekosystemen. Mindre resursförbrukning kräver mindre markanvändning, vilket krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.
Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.
17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.
Hur bidrar man? Genom att bli en del av resan mot ett fossilfritt liv är man med i en rörelse där man kan dela kunskap och bidrar till partnerskap inom civilsamhället. Genom att dela resan med andra medresenärer stärker man banden och chanserna att nå målet och Agenda 2030 tillsammans.
Det man kan konstatera är att det skapas flera positiva synergieffekter av att ställa om till fossiloberoende!
Sen är det klart att ens egna bidrag är en yttepytte-liten del av det stora hela. Men när man bor på en planet med nästan 8 miljarder invånare är det omöjligt att göra hela jobbet själv, utan man får gräva där man står. Helt enkelt göra det som är möjligt idag, utifrån ens egna förutsättningar, maktutrymme och förmåga.
Du kan läsa hela Agenda 2030 på svenska här alternativ hitta mer information hos Agenda 2030 delegationen eller hos Globala målen.
Du kanske också gillar
Sveriges klimatpolitik får underkänt
Tror du jorden är platt?
Klimatet och 9 andra miljöproblem
-
Sveriges klimatpolitik får underkänt
I media och av flera politiker får man ofta höra att Sverige är bra när det kommer till miljö- och klimatpolitik. Experterna säger precis tvärt om.
I veckan kom Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2019, som granskar hur det går med Sveriges mål att nå noll-utsläpp till år 2045, och den bekräftar att Sveriges klimatpolitik inte räcker för att nå målen.
Innan vi går in på rapporten från 2019, kommer här lite bakgrund om det Klimatpolitiska rådet:
Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.
Det här står i rådets första rapport från 2018:
” I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag. Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.”
Vidare står det i rapporten 2018:
” Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.”
Rådet består alltså av experter med ett brett mandat att utvärdera regerings samlande klimatpolitik och är politiskt oberoende. Ni kan läsa mer om rådet och deras arbete på deras hemsida.
Det man bör ha med sig, innan man läser Klimatpolitiska rådets rapport är att:
Målet för Sverige att vara fossilfri till 2045 räcker INTE för att leva upp till Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till under 2 grader.
Tidningen Effekt intervjuade professor Johan Rockström angående Sveriges Klimatmål hösten 2018, och Rockström sa följande till tidningen:
” Inom ramen för den nya svenska klimatlagen, bör nu en vetenskaplig kommission omedelbart sättas upp för att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens mål – netto-noll utsläpp 2045, inte räcker.”
I artikeln går det att läsa att för att leva upp till Parisavtalet så bör Sverige ligga på netto-noll runt 2030, enligt WWF:s experter. Klimatpolitiska rådet har dock inte till uppgift att värdera målet, eller utvärdera hur målet förhåller sig till andra länder eller nationella samarbeten.
Man bör också ha med sig att utsläppen som diskuteras i rapporten i huvudsak är territoriella utsläpp. Hade man räknat med de konsumtionsbaserade utsläppen hade bilden sett ännu värre ut, eftersom de utsläppen snarare ökar enligt Naturvårdsverket. Det bör dock tilläggas att inrikesflyget dock ingår i målet om noll nettoutsläpp till 2045.
Hur går det då med målet att nå målet att nå nollutsläpp till 2045, som rapporten har till uppgift att granska?
Det går åt fel håll! I rapporten från 2019 står det följande:
“Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”Vilket även Klimatpoliska rådets ordförande Ingrid Bonde trycker på under presskonferensen när hon säger att vi inte kommer nå de klimatmålen som en samlad politisk enhet står bakom om vi inte vidtar ytterligare kraftfulla politiska åtgärder. Läget är allvarligt.
Printscreen från rapporten. Den röda kurvan indikerar vilka utsläpp dagens politik förväntas ge.
Det tas också upp i rapporten att klimatförändringarna fortfarande ses som ett särintresse för miljöområdet, och inte genomsyrar allt på samma sätt som finanspolitiken:
På sidan 43 i rapporten står det följande:
“Klimatpolitiska rådet noterar regeringens snäva tolkning av klimatpolitik, det vill säga att regeringen endast redogör för beslut med ett uttalat klimatsyfte – alltså det som i denna rapport kallas direkt klimatpolitik. Vi konstaterar också att klimatredovisningen presenteras som en underbilaga till budget-propositionens bilaga för Utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Det skulle kunna uppfattas som att klimatförändringar fortfarande ses som en del av miljöpolitiken först och främst, och inte som en sektorsövergripande utmaning som ska genomsyra den samlade politiken. Klimatpolitiska rådet anser att klimatredovisningen bör redovisas på samma nivå som finansplanen, eftersom klimatfrågan berör alla politikområden. Finansplanen är statsbudgetens huvuddokument, där regeringen beskriver sina övergripande mål och prioriteringar.”
Detta tas även upp under presskonferensen av rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna, då han tydligt säger att klimatpolitiken måste sätta gränser på samma sätt som finanspolitiken idag gör. Klimatmålen måste in i alla offentliga utredningar och propositioner. I alla konsekvensbedömningar.
Det är stort att de orden sägs högt, för det är exakt det som krävs. Att vi tar hänsyn till planetens gränser och håller oss inom vår koldioxidsbudget.
Miljöbalken bör uppdateras
Något annat som också är stort i rapporten är att Preem i Lysekil tas upp som ett exempel på industrianläggningar vars verksamhet står i konflikt med klimatmålen i rapporten. På sidan 40 i rapporten står följande stycke, vilket säger att miljöbalken bör uppdateras:
” Frågor om miljöbalken och klimatet sträcker sig dock längre än till vad som gäller för anläggningar som omfattas av handelssystemet. Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning i samband med att tillstånd prövas för alla verksamheter som påverkar miljön. I miljöbalkens kapitel 6 nämns effekter på klimatet som en av de miljöeffekter som ska beaktas vid dessa bedömningar. Däremot finns inte klimatet uttryckligen med i miljöbalkens portalparagraf, § 1, som anger balkens övergripande mål och tillämpningsområde. Där listas människors hälsa och miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kultur-miljöer, resurshushållning och återanvändning – men inte klimatet.
I regeringsförklaringen 2019 aviserar regeringen att all relevant lagstiftning ska ses över utifrån det klimatpolitiska ramverket. Klimatpolitiska rådet anser att regeringen i detta sammanhang bör föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf.”
Rådet tar fram 16 olika rekommendationer, med fokus på transporter. Ett mål är bland annat att sätta ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel. Ett annan rekommendation är att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen (det finns alltså målkonflikter här) och ett tredje handlar om att se över regeringens ledarskap och styrning. Ni kan läsa om alla målen själva i rapporten.
“Figur 10 – Politiken påverkar aktörerna i samhället, vilka i sin tur påverkar växthusgasutsläppens utveckling”. Själv skulle jag även vilja lägga till att aktörerna i samhället också påverkar politiken, på ont och på gott.
För att sammanfatta det hela så lever Sverige varken upp till Parisavtalet eller till de egna klimatmålen. Den svenska klimatpolitiken får helt enkelt underkänt.
Vad säger då politikerna om rapporten?
Rickard Nordin, Centerns klimatpolitiska talesperson gjorde ett uttalande till Sveriges Radio samma dag som rapporten släpptes, och Nordin säger att han självklart hade skärpt målen ytterligare om det krävdes enligt Parisavtalet.
Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som tog emot rapporten, säger sig välkomna rapporten. Eneroth säger sig vara hoppfull inför framtiden, samtidigt som Sverige troligtvis bara kommer nå hälften av målet om 70 procent minskning av transportsektorns utsläpp till 2030, och förespråkar själv ökad lastbilstrafik, helt i motsatt linje till rådets rapport. Utöver det är han även för en utbyggnad av Arlanda… Så personligen tror jag inte han har förstått vilken utmaning vi står inför, baserat på hans tidigare uttalanden.
I Klotet i Vetenskapsradion så säger Johan Rockström så här om rådets rapport, den 21 mars:
“Det räcker inte att stanna vid 2 graders uppvärmning. Vi måste hålla den globala uppvärmningen så långt nere som 1,5 grad för att undvika katastrofala förändringar. Det innebär att det Klimatpolitiska rådet faktiskt utvärderar regeringen och riksdagen mot mål som inte motsvarar vad vetenskapen faktiskt säger krävs för att nå Parisavtalet.”
Rockström bedömer att dagens mål om netto noll växthusgaser år 2045 skulle behövas ändras till absolut noll växthusutsläpp till år 2035, för att ligga linje med Parisavtalet.
Jag hoppas politikerna tar till sig detta och uppdaterar Sveriges mål, trots att det skulle leda till ännu hårdare kritik mot dem själva, om de inte drastiskt styr om sin politik.
Utsläppen minskar knappt och de behöver minska med 5-8% per år för att ligga i linje med målet om fossilfrihet 2045 (Naturvårdsverket). Minskningen behöver alltså öka med 500-800%. Det är självklart att farten måste öka, och kraftfulla åtgärder behöver införas, vilket rapporten säger svart på vitt.
Dessutom så hade det varit lämpligt att det Klimatpolitiska rådet fick resurser för att även granska hur Sveriges klimatpolitik förhåller sig till Parisavtalet, och inte bara till Sveriges egna klimatmål, som inte räcker för att begränsa uppvärmningen till under 2-grader.
Ps. Sverige lär även misslyckas med att nå 14 av 16 miljömål till 2020. Hur politiker kan hävda att Sverige är bra på klimat- och miljöpolitik förblir en gåta.
-
För oss
Jag gör det för han som ska växa upp i det här rummet. För han som kommer fylla 32 år 2050, samma år som planeten Jorden ska vara fossilfri. Han som ännu inte vet om att besluten som fattas under de år när han ska lära sig att gå, prata, springa och cykla, kommer vara avgörande för resten av hans liv.
?
Jag gör det här för dem som inte har möjligheten. Som saknar de demokratiska möjligheterna, de ekonomiska förutsättningarna eller både och.
?
Jag gör det för alla de som redan drabbats, och för de som står näst på tur. För alla de som bidragit minst, men som får ta de hårdaste smällarna. Som människorna i Bangladesh, som släpper ut 0,46 ton per person och år, men som redan fått in saltvatten i dricksvattnet på grund av havshöjningen.
?
Jag gör det för dem som medierna inte uppmärksammar, och för människorna som just nu balanserar på sina översvämmades hus tak och väntar på hjälp som aldrig kommer. Jag gör det för vildhästarna som dog i hettan vid det torkade vattenhålet i Australien, för haven och för regnskogen som huggs ner för att bli palmoljeplantag, trots att den förser oss med syre och är hem till så många.
?
Jag gör det för dem som ännu inte vågar bryta normerna. För de som är fast i det fossila tankesättet och konsumtionsstressen. Som inte hinner. Jag gör det här för dem som inte vet om att det finns någon kris, och för dem som tror att allt är under kontroll.
?
Jag gör det här för tjejerna i stallet som pärlar armband och säljer, för att ridskolan ska ha råd att köpa in mat till hästarna efter torkan i somras. Jag gör det här för bönderna som tvingades se skörden torka bort och nödslakta sina djur, i samma land där politiker föreslog subventioner på diesel som en del av lösningen.
?
Jag gör det här för dem som ännu inte fötts. För dem som är helt oskyldiga, men som riskerar att födas in i en värld där temperaturökningen passerat två grader och inte går att stoppa.
?
Jag gör det här för mig själv. För mitt framtida 80-åriga jag. Som också kommer behöva mat på bordet och ett samhälle som fortfarande kan ta hand om sina svagaste. -
Mission 2020
De flesta är nog överens om att man vill klara temperaturmålen som sattes under Parisavtalet, det vill säga att begränsa uppvärmningen till under 2 grader, så att vi undviker utdöende. Men vad krävs för att lyckas med det? Jo, att utsläppen vänder år 2020, för att sedan fortsätta plana ut i en snabb takt.
I en artikel “Three years to safeguard our climate”, publicerad i tidningen Nature i juni 2017, beskriver Figurers och Rockström tillsammans med fyra kollegor varför året 2020 är så viktigt. Allt handlar om timing när det kommer till klimat och dem i maktpositioner måste stå upp för forskningen. Artikeln är väl värd läsning, och jag tar med mig citatet ”impossible is not a fact, it’s an attitude”. Det är däremot deprimerade att Macrons reformer tas upp som ett positivt exempel i artikeln, nu när man vet vilket motstånd reformerna mött. Däremot så nämns inte Kanadas mer rättvisa klimatskatt i artikeln (eftersom den inte fanns när artikeln skrevs) så det har ändå gått framåt på andra områden sedan den skrevs, vilket är hoppfullt.
Vilka konkreta delmål behöver då bockas av för att hela världen ska bli fossilfri till 2050 och Agenda 2030 ska uppfyllas?
Genom mission 2020, samordnat av FN:s före detta klimatchef Christiana Figueres och stöttat av världsledande forskare, så konkretiserar man vad som krävs.
Mission 2020 har satt upp delmål till 2020, för att kunna uppnå Agenda 2030 och en fossilfrivärld, inom sex olika områden: Energi, Infrastruktur, Transport, Markanvändning, Industri och Finansmarknad.
Några exempel på genomförbara och mätbara delmål under respektive område till år 2020 är:
- Inga nya kolkraftverk byggs och förnybar energi står för 30% av världens elförbrukning
- Nya byggnader byggs med noll eller nära noll som energistandard (Alltså, hur kan detta inte vara ett lagkrav i Sverige med plusenergihus?! Skärpning.)
- Uppdatera och energieffektivisera befintliga byggnader
- 15-20% av nyförsäljningen av bilar är elbilar
- Flyget minskar sina utsläpp per kilometer med 20% under 2013 års värden
- Avsluta avskogning till 2020
Hur det går med respektive mål kan ni läsa på www.mission2020.global.se och där kan ni också hitta mängder av positiva exempel på att det faktiskt händer saker.
Det finns flera av dessa mål som du själv kan vara med och påverka redan idag! Det finns många fler mål på deras hemsida, så det är bara att välja och vraka. Något av målen kan du med största sannolikhet driva i din vardag eller på din arbetsplats. Det är helt enkelt bara att kavla upp ärmarna och börja jobba, klockan tickar, och allt man gör räknas.
Själv tänker jag kontakta några politiker (flera av målen går att göra om till konkreta politiska förslag), skriva en motion till min BRF om att ska skaffa solceller och peppa några fler att väga in med förhoppning om att få fler att börja agera. Vad tänker du göra? ?
-
Tror du jorden är platt?
Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?
Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.
????
Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.
- Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
- Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
- Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
- Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
- Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.
Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)
Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.
Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.
Min egen villhöver-konsumtion
Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?
Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:
- Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
- Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
- Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
- Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
- Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.
Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.
Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.
Vad finns det för lösningar?
Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.
För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.
Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.
Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.
Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?
Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.
