Tankar & funderingar

Behövs aktivism?

Behövs aktivism på resan mot ett fossilfritt liv? Det är en intressant fråga, som vi tänkte luska lite i.

För det första kan vi konstatera att vi just nu har vi politiker som slår sig för bröstet för att det har införts förbud mot engångsartiklar i plast, samtidigt som de subventionerar fossila bränslen med miljarder och investerar miljarder av våra pensionspengar i fossila företag.

Det är såklart positivt att man minskar användningen av engångsprodukter, men det blir absurt när det framstår som att det är tillräckligt för att undvika en klimatkatastrof. Faktum är att vi inte ens kommer att nå Sveriges klimatmål med nuvarande politik.

Utsläppen behöver halveras till 2030 om vi ska följa Parisavtalet och kunna begränsa uppvärmningen till under 2 grader. Utsläppen ökade förra året i Sverige, i en tid då de behöver minska med 5-8% per år. Ser man till klimaträttvisa, som genomsyrar hela Parisavtalet, så måste utsläppen minska ännu snabbare i Sverige som tillhör den rikare delen av världen.

Det krävs en radikal omställning av politiken. Fossilfria alternativ behöver subventioneras och fossila beskattas ännu mer och reformer för att underlätta för ett fossilfritt samhälle behöver införas. Beslut behöver fattas under denna mandatperiod för att vi ska lyckas ställa om i tid.

Så hur ska vi då kunna påverka? 

Historiskt så har alla snabba samhällsförändringar krävt någon form av aktivism. Kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen i USA, apartheid, allmän rösträtt, 40 timmars arbetsvecka och lagstadgad semester är några exempel.

Saker som förr ansågs radikala, ses idag som normala. Vi har de människor som orkade och vågade säga ifrån, att tacka för flera av de saker som vi idag ser som självklara.

Det är att förenkla att säga att konsumenters makt inte spelar någon roll. Individers val är viktigt. Hade inte tusentals personer valt att ställa om sin kost, så hade vi inte sett en minskning av köttkonsumtionen i Sverige eller den explosion av växtbaserade alternativ som vi nu ser i butikshyllorna och på restaurangernas menyer. Just nu är det dock så bråttom att vi inte kan förlita oss på att det räcker. Vi behöver påverka både uppifrån och nerifrån.

Vi har full förståelse för, och håller med om att steget från att börja äta mer vegetariskt eller handla second hand till att låsa fast sig i ett fordon kan vara enormt. Aktivism kan låta radikalt, men det finns en skala. Långt ifrån alla aktivister är beredda att bryta mot lagen.

Så svaret på frågan är att vi tror att någon form av fredlig aktivism behövs för att kunna uppnå ett fossilfritt samhälle. Inte av alla, men av några. Om fredlig aktivism en möjlig väg för dig på din resa mot ett fossilfritt liv kan bara du svara på. Vem vet, vi ses kanske på gatorna? 😊

Här är en lista med förslag på olika sätt du kan engagera dig:

  • Delta i en skolstrejk med Fridays for future. Den 20:e september är det global skolstrejk och den 27:e september är det global arbetarstrejk då även vuxna arbetare uppmuntras att delta.
  • Gå med i och/eller stötta Extinction rebellion. De anordnar löpande informationsträffar runt om i landet. Gilla deras sida på facebook för att hålla dig uppdaterad. Den 24: e augusti (nu på lördag alltså!) planerar de en aktion i Malmö och den 7:e oktober inleds en global aktionsvecka runt om i flera städer. 
  • Delta i Folk mot fossilgas den 6-7 september i Göteborg
  • Kampanja för Flygfritt 2020 med Vi håller oss på jorden. De har en facebook grupp för aktiva medlemmar med de som är aktiva som du hittar här. Kanske inte “aktivism” i den klassiska bemärkelsen, men det kan vara nog så utmanande och berikande att uppmuntra främlingar på gatan att ta ett flygfritt år för klimatets skull om 100 00 andra också gör det. Eller så börjar du lite mer lokalt och värvar dina vänner!

Vill du själv inte engagera dig fysiskt så kan du fortfarande dela och gilla aktionen i sociala medier och berätta om den för din omgivning.

På samma tema:

  • Ekosia (websökaren) planterar inte bara träd när du letar efter information på nätet, de låter även sina anställda utföra klimataktivism på arbetstid, ger dem juridisk stöd  och lön för eventuellt tid i häkte eller fängelse. Läs mer här.
  • Klimatpsykologen Kali Andersson skriver i en vass intervju i Veckans Affärer att hade det inte varit för aktivism så hade hon fortfarande varit hemmafru.
  • Cajsa Unbonn, småbarnsföräldern som åkte till Tyskland för att delta i klimataktioner för att stoppa kolgruvorna, om att det inte längre är tanken som räknas och varför hon valde att bli aktivist. Läs krönikan här.

Källor:

Naturskyddsföreningen – Klimatskadliga subventioner
DI – AP-fonder
DI – Rensa AP-fonderna på klimatbovar
Klimatpolitiska rådets rapport 2019
SVT – Larmet: Utsläppen måste halveras till 2030

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *