• Tankar & funderingar

    Att sluta längta bort

    Så länge jag kan minnas har flygresandet varit en del av mitt liv. Jag har så gott som alltid haft en längre resa inplanerad och de få gånger jag inte haft det, har livet känts grått.

    Jag har jobbat varje sommar sedan jag var 14 och sparat och räknat kronorna i just resor. Sorterat skruv och drömt om Europa. Flippat burgare och drömt om sena festnätter i Alanya. Sålt gud-vet-vad över telefon och drömt om Central Park och bargator på Grekiska öar. Sålt förlovningsringar och längtat efter kängurus.

    Haft en familj som alltid prioriterat resandet framför badrumsrenoveringar och världsvana vänner på jakt efter mer.

    Det här resandet har gjort att en del av mig alltid gått runt och längtat bort. Jag kan inte ens räkna timmarna som jag lagt på att planera och drömma mig bort, men vet ni vad? Igår insåg jag att känslan var borta. Jag längtar inte bort längre. Det finns ingen annan plats jag vill vara på än just här – just nu.

    Jag trodde att det skulle vara en kamp att “ge upp” flygandet. Det har ju alltid funnits där, som en guldkant i tillvaron, två klick bort. Men det var allt annat än en uppoffring att sluta, för när jag väl stängde en dörr så öppnades så många andra.

    Nu kollar jag in sjöar i grannkommunen jag inte sett ännu, dreglar över Svenska Turistföreningens filmer på Youtube och tänker tillbaka på förra årets äventyr på Koster och sköna dagar på Österlen, istället för att söka efter billiga flygbiljetter långt bort. Planerar frukostar på berget bakom huset och listar nationalparker.

    Och vet ni vad det bästa är? Nu när jag stängt vissa dörrar så frigör sig mer tid att upptäcka allt det där jag aldrig hann med innan, trots att det fanns så nära.

    Det är verkligen en magisk känsla att sluta gå runt och längta bort. Som att komma tillbaka efter sommarlovet och se sina gamla klasskompisar med helt nya ögon – Tack för det uppvaknadet klimatkrisen 😉

    Det gällde bara att ställa om och ta första steget. När man väl lyckats valla in hjärnan i nya tankebanor fortsätter den spinna av sig själv. Dessutom är jag ju redan ute på den mest spännande resan av alla: Resan mot ett fossilfritt liv! 🌸

    / Sally, inlägget publicerades på instagram 24 april 2019

    Körsbärsblommor i den lokala parken i maj
    Lugnet på Smögen en dag i november



  • Fakta, statistik & begrepp

    Klimatet och 9 andra miljöproblem

    Visste ni att miljöproblem är att paraplybegrepp för olika typer av problem?

    Precis som att begreppet ”samhällsproblem” kan inkludera allt från ekonomisk brottsligt, vårdköer, korruption, våld i nära relationer, utanförskap osv. så finns det flera olika typer av problem som burkas benämnas som miljöproblem.

    Här är en lista med några exempel på miljöproblem, och som ni ser så är klimatförändringarna bara ett (1) av alla problem.

    • Övergödning av mark och vatten
    • Förlust av biologisk mångfald
    • Förtunning av ozonskiktet
    • Försurning av mark och vatten
    • Erosion
    • Global uppvärmning
    • Utsläpp av kemikalier
    • Luftföroreningar
    • Radioaktiv strålning
    • Spridning av främmande organismer

    Något som kan ha en positiv effekt på ett miljöproblem kan innebära positiva synergieffekter för fler områden, eftersom allt hänger ihop. Att inte avverka en (regn)skog är till exempel både bra för den biologiska mångfalden och ur klimatsynpunkt, då skogen binder kol. Dessutom minskar erosionen, då träden håller kvar jorden.

    Vice versa kan något som har negativt påverkan inom ett område kan också ha negativ påverkan inom andra områden. Som exempel så bidrar förbränning av fossila bränslen inte bara till den globala uppvärmningen, utan även till luftföroreningar, försurning och direkta utsläpp av olja och kemikalier.

    Med det sagt betyder det inte att något som är ”klimatvänligt” per automatik också är miljövänligt. Det kan till exempel ha en positiv effekt för klimatet att använda kärnkraft, men det kan leda till andra problem i form av skadlig strålning och avfallsproblematik från gruvan där uranet bryts.

    Det kan alltså uppstå målkonflikter även inom miljöområdet!

    Begreppet hållbarhet brukar användas när miljöfrågor diskuteras. I hållbarhetsbegreppets brukar tre ben eller ringar inkluderas; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. För att något ska vara hållbart eller ”sustainable” så måste alla tre områden uppfyllas. Det finns allt mer forskning som tex. visar att det är ekonomiskt lönsamt att agera nu på klimatförändringarna, och därför mer hållbart att agera nu än att vänta.

    Det är naivt att tro att vi kommer kunna hitta någon “perfekt” lösning som fixar alla problem, eftersom alla lösningar kommer vara en kompromiss mellan olika intressen och ha olika effekter på olika områden. Det kommer alltid vara en avvägning, där man får välja det minst dåliga alternativet, eller bästa om man så vill. Som tur är så finns det redan nu flera lösningar som är oändligt mycket bättre än att elda gamla fossiler för att få energi 🙂

    Varför är det då så mycket fokus på just klimatet när det finns så många andra miljöfrågor? Jo, för att tiden är så knapp att göra något åt klimatförändringarna (minska och få stopp på utsläppen) och för att effekterna från klimatförändringarna riskerar att bli så fatala. Med det sagt så är inte de andra miljöproblemen oviktiga, tvärt om.

    Efter klimatet, eller parallellt med, är det mest akuta problemet förlusten av biologisk mångfald. Du kan läsa mer om det hos Naturvårdsverket (här har de en bra sida om ekosystemtjänster med några filmer), Naturskyddsföreningen eller hos Biologiska mångfaldens dag. Just nu är vi inne i den sjätte massutrotningen på jorden och det är, minst sagt, skrämmande.

    Tur i oturen så är många av de lösningar som är bra för att begränsa den globala uppvärmningen även bra när det kommer till att bevara biologisk mångfald. Som exempel så är förändrad markanvändning det kanske största hotet mot biologisk mångfald, samtidigt som markanvändningen står för 15% av utsläppen som orsaker den globala uppvärmningen.

    Du kan läsa mer om markanvändningens påverkan på klimatet och/eller biologisk mångfald hos Jordbruksverket, SLUGöteborgs universitet och Naturvårdsverket.

  • Fakta, statistik & begrepp

    Agenda 2030 + Resan mot ett fossilfritt liv = SANT

    Det kan låta som ett aprilskämt som är för bra för att vara sant, men det stämmer:
    Den 25e september 2015 antog 193 länder 17 gemensamma hållbarhetsmål, indelade i 169 delmål.

    Läs det en gång till, 193 länder och 17 gemensamma mål – för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. WOW! Vi som knappt ens brukar kunna enas om vad vi ska äta för middag hemma…

    Målen kallas för Agenda 2030/Globala målen/ Sustainable development goals/SDGs. Det unika med målen är att de till skillnad från de tidigare Millenniemålen, inkluderar alla länder och både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – eftersom allting hänger ihop.

    Det går inte att göra affärer på en död planet, och det går inte att bry sig om miljön om man kämpar för att få ihop mat för dagen. Därför går det inte heller att uppnå en ”hållbar värld” om man exkluderar vissa delar. Därför är det fantastiskt att målen inkluderar både fred, rättvisa, jämställdhet, biologisk mångfald, matförsörjning, och att lösa klimatkrisen!

    Det finns såklart viss kritik mot målen. Vissa menar att Agenda 2030 banar väg för ett globalt styre och andra menar att målen är för inriktade på de som redan sitter på resurserna. Samtidigt så befinner vi oss i en global värld och är sammankopplade med varandra, och då är det väl också ganska rimligt att sätta upp gemensamma, globala mål? Har man ingen färdriktning vet man inte vad det är man strävar mot.

    Hur som helst så är Agenda 2030 den bästa karta och kompass vi har just nu, och det är imponerade att länderna lyckades enas!

    Men vad har då Agenda 2030 att göra med #resanmotettofossilfrittliv? Jo, genom att påbörja sin egen resa mot ett fossilfritt liv, och sätta att måldatum för när du vill vara fossilfri, så bidrar du till genomförandet av flera av målen!

    Jag har läst igenom alla 17 mål och 169 delmål och tror jag lyckats fånga upp de flesta som man bidrar till genom att ställa om till fossilfritt! Det var faktiskt betydligt fler mål som är kopplade till fossiloberoende än vad jag först trodde.

    Här är listan på de mål man hjälper till att genomföra och hur:


    Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

    1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

    Hur bidrar man? Genom att minska sitt klimatavtryck minskar risken att andra drabbas av klimatrelaterade händelser.

     
     


    Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

    3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

    Hur bidrar man? Genom mindre förbränning av fossila bränslen som skördar liv. Som exempel så miste 385 000 människor livet till följd av avgaser under 2015, enligt en studie från ICCT.

     


    Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla

    4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

    Hur bidrar man? En del av resan mot ett fossilfritt liv är att sprida kunskap om hållbar utveckling. Genom att väga in och prata om det så sprider man kunskap om konsekvenser från olika val och hållbara livsstilar.


    Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

    6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

    6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

    Hur bidrar man? En del av att ställa om innebär att vara sparsam med vatten (vattenanvändningen är en punkt i de flesta klimatavtrycksberäkningar) och att konsumera mindre, vilket leder till mindre utsläpp av farliga kemikalier och material.


    Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomligt, tillförlitlig hållbar och modern energi för alla.

    7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen

    7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.

    Hur bidrar man? Genom att välja förnybar och miljömärkt höjer man andelen förnybar energi som används och stöttar forskning genom att välja el märkt Bra miljöval (eller någon annan märkning som stöttar forskning).


    Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

    8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

    8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

    Hur bidrar man? Genom att konsumera mer tjänster istället för produkter, så är man med och bryter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, enligt mål 8.4. Genom att välja lokala resmål främjar man mål 8.9 och skapar en efterfrågan som gör det lättare för politikerna att driva genom målet.


    Må 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

    9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

    Hur bidrar man? Genom att efterfråga produkter med högre hållbarhetskrav främjar man utvecklingen och genomförandet av målet.


    Mål 11. Gröna städer och bosättningar inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara

    11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

    11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

    11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

    Hur bidrar man? Genom att väja mer kollektivtrafik så ökar efterfrågan av densamma. Genom att minska utsläppen minskar antalet klimatrelaterade naturkatastrofer. Städernas negativa miljöpåverkan per person minskar också när man minskar sina utsläpp.


    Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

    12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

    12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd

    12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

    12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

    12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.

    12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

    Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp krävs det också att man minskar sitt matsvinn, återbrukar produkter, efterfrågar och gör påtryckningar hos företag och sin kommun för att kunna göra hållbara val, vilket hjälper till att genomföra delmålen kopplade till mål 12.


    Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

    13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

    13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

    13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

    Hur bidrar man? Anpassning är ett naturligt steg när man ställer om till fossilfritt. Genom att ställa krav på sina politiker och sprida kunskap om klimatförändringarna genom att dela med sig av sin resa mot ett fossilfritt liv, och lyfta de krav som ställs på samhället för att kunna lyckas ställa om till fossilfritt bidrar man till mål 13.2 och 13.3


    Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

    14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

    Hur bidrar man? Genom att konsumera mindre minskar föroreningarna i havet och genom att äta mindre kött så minskar tillförseln av näringsämnen. Att äta mindre fisk bidrar också till mindre tryck på havets ekosystem och mindre nedskräpning som kommer som en följd av fisket.


    Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

    Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp och konsumera mindre så bidrar man till att minska pressen på ekosystemen. Mindre resursförbrukning kräver mindre markanvändning, vilket krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.


    Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

    17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

    17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

    Hur bidrar man? Genom att bli en del av resan mot ett fossilfritt liv är man med i en rörelse där man kan dela kunskap och bidrar till partnerskap inom civilsamhället. Genom att dela resan med andra medresenärer stärker man banden och chanserna att nå målet och Agenda 2030 tillsammans.


    Det man kan konstatera är att det skapas flera positiva synergieffekter av att ställa om till fossiloberoende!

    Sen är det klart att ens egna bidrag är en yttepytte-liten del av det stora hela. Men när man bor på en planet med nästan 8 miljarder invånare är det omöjligt att göra hela jobbet själv, utan man får gräva där man står. Helt enkelt göra det som är möjligt idag, utifrån ens egna förutsättningar, maktutrymme och förmåga.

    Du kan läsa hela Agenda 2030 på svenska här alternativ hitta mer information hos Agenda 2030 delegationen eller hos Globala målen.