• Fakta, statistik & begrepp

    Jag kan flyga hur många varv som helst runt jorden, bara Polen skärper sig!

    ”OM BARA POLEN SLUTAR SLÄPPA UT SÅ MYCKET, KAN JAG FLYGA HUR MÅNGA VARV SOM HELST RUNT JORDEN OCH ÄTA KÖTT VARJE DAG ”

    Det argumentet hörde jag förra veckan på en middag. Först blev jag förvånad över hur man kan använda ett så felaktigt argument. Har man missat allt vad som sagts de senaste året och helt missat vad Parisavtalet går ut på? Att det handlar om att alla länder måste ta sitt ansvar om vi ska ha en chans att lyckas, att de rika länderna ska gå först och att länder som är starkt beroende av kol och andra fossila industrier ska få ekonomisk hjälp att ställa om?

    Jag inser nog inte hur påverkad jag blivit av att sen i höstas, till största delen av tiden omge mig av människor som tar klimatfrågan på allvar, är pålästa och därför inser allvaret. Att plugga miljöfrågor med ett gäng medvetna och kompetenta unga vuxna i åldern 20-30 motsvarar inte hur medelsvensken ser på de här frågorna. Skulle man se befolkningen som en normalfördelningskurva så befinner sig min klass med största sannolikhet i den yttre percentilen.

    Normalfördelningskurva, bild från Wikipedia

    Faktum är att en undersökning från 2018 visade att hela 11% av svenskarna är skeptiska till ,eller tror inte alls på att människor påverkar klimatet. Alltså mer än vad 10:e person som man möter på gatan! Därför borde man inte bli förvånad över att man stöter på folk som är mer eller mindre skeptiska.

    Illustration från GP – Läs hela deras artikel HÄR

    Varför är då det här argumentet så fel?

    Att använda argumentet, att om andra länder bara sänker sina utsläpp så kan vi fortsätta som vanligt, är precis lika orimligt som att argumentera för att det är okej att fortsätta misshandla sin partner då och då, eftersom att grannen är ännu värre och misshandlar sin fru varje dag. Det duger inte att rättfärdiga sitt eget dåliga beteende med att någon annan är ännu värre. Det är samma debatteknik som används i sandlådan när barn mular varandra med sand och skriker ”Ameeeeen durråååå”. Ett felaktigt beteende kan aldrig rättfärdiga ett annat. Vi måste vara bättre än så.

    Alla länder måste ta klimatansvar och ansvar för sina egna utsläppskurvor. Vi har inte tid att sitta och fortsätta peka finger och tjafsa om vem som ska börja. Man har gjort den sen den första klimatkonferensen för snart 30 år sedan, och hur har det gått sen dess? Utsläppen har ökat med 60% sen 1990! Det är livsfarligt att fortsätta använda det här argumentet. Vi måste sluta peka finger och börja agera med full kraft.

    Men Sverige är ju så bra på klimatarbete?

    Det är lätt att tro det, eftersom den bilden målas upp i media. Det stämmer att vi är betydligt bättre än många andra, och i förra veckan publicerades det en undersökning som visar att Sverige klimatrankas som bäst i världen!

    Det ser ju väldigt bra ut på pappret, eller om man bara läser rubriken. Men det betyder inte att vi på långa vägar gör tillräckligt! Att vi är ”bäst” betyder egentligen bara att vi är minst dåliga, i en riktigt urusel skolklass. I samma undersökning, så var de tre första platserna tomma, eftersom att inget land har gjort tillräckligt för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Jag upprepar: Inget land gör tillräckligt för att begränsa uppvärmningen under 2 grader, inte ens Sverige. Utsläppen måste minska med 5-8 procent PER ÅR om vi ska lyckas nå vårt klimatmål och följa the Carbon Law. Räknar man med Sveriges konsumtion så minskar inte våra utsläpp alls. Vi måste helt enkelt sluta slå oss själva för bröstet, kavla upp armarna och börja jobba om vi ska ha en chans att lyckas uppnå Parisavtalets mål och hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi får inte gå på tankevurpan att det vi gör räcker, bara för att vi är bland de bästa.

    För att veta hur man själv ligger till och lära sig relatera till siffrorna så är min varma rekommendation att själv väga in. Då ser man vilka val som genererar höga respektive låga utsläpp. Det var först när jag insåg vad mina utsläpp kom ifrån som jag lyckades vända mina utsläpp med 19% på ett år.

    Nästa gång jag möter det här argumentet ska jag inte drabbas av chock, utan ta ett djupt andetag och med snälla ögon förklara varför det är så fel.

    Har du stött på liknande argument? Eller har du något bra svar på lager? Hör gärna av dig! 🙂

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Tjänstledig i klimatets tjänst (Del 1)

    I fredags så avslutade jag kursen Naturresurshållning vid Göteborgs universitet, och därmed är första terminen av mina miljöstudier klar. Hurra!

    I fredags hade vi slutdebatter, och det diskuterades allt från Preems utbyggnad i Lysekil, de föråldrade kraven på vattenkraften i Sverige, sällsynta jordartsmetaller och Ojnareskogen. Vi blev indelade i smågrupper och fick var sitt ämne man skulle vara för eller emot. Mycket intressant. Ju mer man lär sig, desto mer komplext blir det… Det är verkligen inte svart och vitt när olika intressen och aspekter ställs mot varandra, även om man kanske trodde det till en början.

    Under höstterminen 2018 så har jag läst följande kurser:

    Under vårterminen 2019 kommer jag att läsa dessa kurser:

    Jag läser Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram på Handelshögskolan i Göteborg, men eftersom jag redan har en kandidatexamen i företagsekonomi, så kommer jag kunna tillgodoräkna mig några kurser och läser därför inte exakt samma kurser som programmet.

    Jag är så glad att jag tog chansen och började börja plugga (igen), och lära mig mer om frågor som jag verkligen brinner för, och så in i bänken tacksam över att få bo i ett land med gemensamt finansierad utbildning. Detta hade inte varit möjligt annars! Under den här terminen har jag fördjupat mina kunskaper och lärt känna så många vettiga, smarta och trevliga personer.

    Några av dem ser ni här:

    Det är inte bara tjejer som pluggar miljöfrågor ?

    Även om det mesta har varit bra med utbildningen och jag är nöjd med mitt val av program, har jag varit besviken över några saker. Bland annat att lärarna fortfarande använder sig av det föråldrande uttrycket “I och U länder“, att vi inte lär oss mer kopplat till den senaste forskningen (blev hänvisade till artiklar från 2009, trots att det kommit uppdaterad forskning från samma forskare efter det…), om hur IPCC arbetar eller att det finns tre olika sätt att mäta ett lands koldioxidutsläpp på. Det kanske kommer i framtida kurser, men jag tycker ändå att det är basic kunskap som borde ingå i just en “Miljövetenskaplig baskurs”.

    Jag blev också besviken över att flera föreläsare under första terminen först berättade hur ruskigt dåligt det gick inom just deras forskningsområde (det kunde vara allt från geologi, miljökemi till biologi) för att sedan titta menade på oss studenter och säga “Nu är det upp till er att lösa detta!”. Jag förstår att syftet säkert är att försöka vara lite rolig, peppande och utmanande men jag tycker är det är helt fel att säga så av flera anledningar:

    1. Det är inte 90-talisternas uppgift att ensamma lösa det som tidigare generationer ställt till med
    2. Genom att slänga sig med såna uttryck så skapar man en distans mellan generationer. Vi måste försöka angripa dessa problemen gemensamt om vi ska ha en chans och vi kan inte dela upp oss i “vi” och “ni”. Vi sitter alla i samma båt och alla måste hjälpa till.
    3. Dessa forskare var mitt uppe i sina karriärer (40-50 år) och då får man bara inte ha tankesättet att man ska lämna över problemet till ett gäng studenter! Vad hade de tänkt göra resten av deras arbetsliv kan man fråga sig?!

    Sånt där kan göra mig riktigt upprörd, så för att lugna ner mig bjuder jag här på några bilder från min kanske absoluta favorit när det kommer till naturresurser – rent dricksvatten ?? Bilderna kommer från Delsjön som fungerar som råvattenmagasin till en halv miljon Göteborgare och används när vattnet i Göta Älv inte håller kvalitén. Hur coolt!? ?

    Dessutom så är det ju otroligt mysigt uppe vid Delsjöarna och ett perfekt ställe för friluftsliv, bara några hållplatser från innerstan ?? Själv älskar jag när området förvandlats till ett vattenhål (pun intended) för alla Göteborgs glada swimrunners på sommaren ??‍♀️?‍♀️ Vi får bara hoppas att dom inte kissar allt för ofta i vattnet ??

    Förövrigt så tänkte jag även berätta lite om hur det gått att kombinera heltidsstudier med att vara föräldraledig på 50%. Jag skulle ljuga om jag sa att det var lätt, men det går ändå bättre än väntat.

    Så här funkar det: Jag är hemma 50% av tiden och sen trycker jag in heltidsstudierna på resten av tiden och går på så många föreläsningar jag hinner. (Vi är 2 föräldrar, så min man tar hand om vår son resterande 50%, om någon föräldrapolis där ute blev orolig…)

    Det har såklart varit väldigt mycket att göra, och inte många lugna stunder, men det funkar. Jag har än så länge fått högsta betyg i alla kurser (även om mitt mål inte varit ett specifikt betyg, utan bara att lära mig så mycket som möjligt) och samtidigt kunna njuta av tiden hemma. Det ger en skön kontrast att gå från bebissim till en föreläsning om EU:s-kemikalielagstiftning ?Jag har haft tur och hamnat i riktigt bra grupper när det kommer till grupparbeten, så får bara hoppas att jag har samma tur även denna terminen.

    Nu håller jag tummarna för att det fortsätter flyta på lika bra! Ett tag hade jag en svag tanke om att läsa dubbelt denna terminen, men den har jag släppt helt. Någon måtta får det vara. Dessutom kräver den lilla 9-månaders killen hemma allt mer uppmärksamhet och stimulans, och det ska den lilla guldklimpen självklart få! ❤

  • Tankar & funderingar

    Att lära sig uppskatta det som finns precis utanför dörren

    Tidigare var jag inställd på att jag behövde resa iväg för att få riktigt fina naturupplevelser, men så behöver det inte alls vara.  Vi har förmånen att ha vacker natur nästan överallt i Sverige och en förträfflig allmänhetsrätt. Det är bara att sätta på sig skorna och ge sig ut och njuta!

    Idag var jag ute med en lokal löpgrupp i skogen bakom huset där vi bor. Ida Enstedt, som leder gruppen, visade oss hennes favoritstigar och vi sprang tills endorfinerna sprutade ur öronen på oss. Gratis, kul och miljövänligt på en och samma gång ????‍♀️ Eldsjälarna som drar ihop såna här saker varje vecka är verkligen värda sin vikt i guld. Förutom att man får se nya platser i närheten av där man bor, så lär man känna personer som bor i närområdet som aldrig träffat tidigare. Så bra! Dessutom så har god kontakt med det lokala samhället visat sig rädda liv vid händelser av extremväder.  (Vetenskapsradion)

    För två veckor sedan när jag var ute i samma skog, sprang jag på en annan expert när det kommer till att njuta och ta till vara på det som finns nära, nämligen Hanna Olvenmark som driver Portionen under tian. Hanna och ett gäng andra tjejer hade dukat upp en så kallad utefrulle. Lika enkelt som genialiskt! ?? Några av mina bästa minnen från somrarna när jag var liten, var just när min mormor drog med sig mig och mina kusiner till sjön och vi käkade utefrulle på bryggan. Så himla mysigt ?  Det behöver inte vara svårare än så för att skapa minnen som räcker för en hel livstid.

    Jag vet att det låter som en klyscha, men äventyren finns verkligen bara runt hörnet. Man kan springa, ha utefika, nattvandra, fixa skattjakt, fota, tälta, vinterbada, spana på djur eller bara ta en promenad och titta på utsikten från toppen. Bara fantasin sätter gränserna.

    Det gäller bara att lära sig att se och uppskatta det som finns precis utanför dörren!

    Bild från den första skogspromenaden efter min förlossning i våras. Jag svävade på moln över att äntligen få vara utomhus igen och tyckte allting såg magiskt ut. Nu när jag ser den här bilden igen så förstår jag varför. Det ÄR ju banne mig magiskt där ute!

     ?????????

  • Tankar & funderingar

    Mitt livs viktigaste tal

    Detta tal höll jag under den första invägningsträffen i Mölndal. Även om det är läskigt att hålla tal, så är det så viktigt att vi vågar prata om klimatet och den situation vi befinner oss i. Vi måste våga ta detta till oss, och prata om klimatkrisen. Om och om igen, tills alla förstår vilken farlig väg vi är inne på och vänder om. Det blir såklart annorlunda när man säger något, jämfört med när man skriver något, men det här är ungefär vad jag sa.


    Hej, vad kul att så många har kommit hit idag!

    Jag heter Sally Mattsson, och jag har som mål att leva fossilfritt till år 2030. Jag vägde in mina utsläpp för 2017 på klimatkontot.se och fick då 7,3 ton och till 2018 hade jag lyckats sänka det med 19% till 5.9. *Håll upp invägningslapparna* Det är en bit kvar till noll, men jag är på väg!

    Varför har jag då som mål att leva fossilfritt kan man fråga sig? Jo, för att det är det som krävs för att vi ska lyckas begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Genom Parisavtalet 2015 så enades världens länder om att begränsa uppvärmningen av jordens medeltemperatur till under 2 grader och komma så nära 1,5 grad som möjligt. För att klara det så krävs det att hela världen är nere på noll till 2050, och dessutom så måste vi fånga upp koldioxid i atmosfären för att nå minusutsläpp.

    Utsläppskurvorna måste vändas senast 2020 och sen fortsätta minska i snabb takt. Det gäller den globala utsläppskurvan, det gäller Europas utsläppskruva, det gäller Sveriges utsläppskruva och det gäller din och min utsläppskurva. För att lyckas så måste den rika världen gå först och visa att det är möjligt. Alla kommer inte att nå noll exakt samtidigt, utan några måste gå först och visa vägen. Jag vill göra allt vad jag kan för att vi ska lyckas och det därför har jag satt som mål att leva fossilfritt 2030.

    Varför är det då så viktigt att begränsa jordens uppvärmning? Jo, för att världen, så som vi känner till den, är beroende av ett stabilt klimat. Sen vi började odla för ca 10 000 år sedan har jordens medeltemperatur legat stabil och inte diffat mer än 1 grad upp och ner. Odlingen är mänsklighetens största uppfinning, för det är odlingen som gjort det möjligt att vi idag kan ha all denna all fantastisk teknik och infrastruktur runt omkring oss. Vårt moderna samhälle hade inte kunnat finnas om vi var tvingade att lägga all vår vakna tid på att få tag i mat. Förutom att det blir svår att odla så leder uppvärmning till en rad andra otrevliga saker så som; havshöjning, koralldöd och extremväder, som redan idag skördar liv.

    Om vi når 2 graders uppvärmning så riskerar vi att passera en tipping point, då vi inte längre kan påverka medeltemperaturen. Jorden har hittills absorberat mycket av de utsläpp vi gjort, i haven och i skogarna. Men vi riskerar att gå över en tröskel där planeten istället för att absorbera utsläppen, förstärker uppvärmningen. Om den sibiriska permafrosten tinar och frigör mängder av växthusgaser, kan marken istället för att bli en kolsänka släppa ut oerhörda mängder av växthusgaser. Om isarna vid poolerna smälter och den mörka ytan under som absorberar värme blir synlig, blir jorden ännu varmare, när isarnas reflekterande vita yta försvinner.

    Jag är, tro det eller ej, ganska lat av mig, och jag vill inte lägga min tid på att leta efter mat och kämpa för min egen överlevnad. Jag vill göra roliga saker och därför vill jag verkligen, verkligen att vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5-grader.

    Hur går det med det här målet då? Jo, för att sammanfatta det kan man säga att det går käpprätt åt helvete. 2018 så ökade utsläppen med 2%. Just nu går vi mot en uppvärmning på 3 eller 4 grader till år 2100, vilket kommer göra det svårt för människor att fortsätta leva på jorden. Det här är inga siffror jag hittar på, utan det är FN:s klimatpanel med 1000-tals världsledande forskare som säger det här. IPCC kom ut med en rapport i oktober 2018 och den var glasklar, det är extremt bråttom och åtgärderna måste tredubblas om vi ska lyckas nå målet.

    Det här är såklart skitläskigt att ta in. Men det är fortfarande möjligt att lyckas. Vi har som ett fönster av tid på oss, men det håller på att stängas. De kommande 10 åren kommer att vara helt avgörande för mänsklighetens framtid. Vi måste ställa om nu om vi ska ha en chans att klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5-grader.

    Men varför går det så dåligt när världens länder nu har ”bestämt” sig? Jag vägrar tro att människor är dumma med flit, men om man funderar lite så är det faktiskt inte konstigt att det inte går bättre. Vi står inför en klimatkris av oerhörda proportioner, så förödande att de överhuvudtaget är svåra att ta in. Men vad är det då tidningarna och våra politiska ledare pratar om? Man hade ju kunnat tänka att det inte skulle prata om något annat än klimatet, om läget nu var så allvarligt. Men det räcker ju att slå upp vilken dagstidning som helst. Är det klimatet det skrivs om på första sidorna? Nej det är artiklar som, ”Det här tjänar du på nya budgeten”, ”Anna Book gick ner 15 kg” och scrollar man i sociala medier så översköljs man av bilder på tropiska stränder, hetaste brunchen i New york och likesen haglar över influencers som står och posar i senaste modet med ett sånt här sprätt ben *demonestrera sprättben*.

    Dessutom så pumpas det ut budskap om att vi behöver nya kök, en ny resa, nya kläder och den senaste mobilen. Både julhandeln och Black Friday slog rekord förra året och människor shoppar som aldrig förr. Så det är egentligen inte så konstigt att det inte går bättre. Den stora massan går åt samma håll som alla andra, och just nu går de flesta, inklusive våra politiska ledare, mot business as usual, vilket kommer få förödande konsekvenser.

    Det funkar inte att hela klimatdebatten är förpassad till DN:s kultursidor, för vem läser ens kultursidorna? Jag vet att min pappa inte gör det i alla fall. Det är därför det är så viktigt att vi pratar om detta. Om och om igen, tills folk verkligen förstår allvaret och vänder om från den farliga väg vi är inne på.

    Men, vad spelar det för roll vad lilla gör? Ens egna handling kan kännas så futtig. Men sanningen är att varje samhällsförändring alltid har startat med en liten grupp människor, oavsett om det gäller medborgarrättsrörelsen eller kvinnors rättigheter, så har det alltid börjat med en liten grupp människor som bestämt sig. Varje person som agerar och pratar om detta, skapar ringar på vattnet. Vi är idag en del av något större. I Sverige samlades den 30 november skolungdomar utanför 114 kommuner, och på hundratals andra platser runt om i världen, för att protestera mot att för lite händer och stötta Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet. Stora bjässar till företag som Maersk och IKEA har bestämt sig för att ställa om. Bollen är i rörelse. Att få vara en del av denna rörelse och bidra med vad jag kan, är en av mina drivkrafter till att ställa om.

    En annan av mina drivkrafter är att kunna se min son i ögonen och säga att jag gjorde allt som stod i min makt, medan tiden fortfarande fanns. Idag vet vi om som vad som håller på att hända om vi fortsätter som vanligt. Det är inte längre försvarbart att vi fortsätter att såga av den gren som vi alla sitter på. Enligt min mening är det själva definitionen av korkad, att veta om och vilja något, men att sen agera precis tvärt om. Idag vet vi vad som behövs göras och det är hög tid att vi själva börjar agera, istället för att prata om vem det är som ska börja. Tiden är inne. Det är dags att vi en gång för alla, gör oss fria från fossilberoendet.

    Allt det här kan ju låta ganska tungt och deppigt, så för att göra det här med att bli fossilfri lite roligare så startade jag Resan mot ett fossilfritt liv. Det är en hemsida och finns på Facebook och Instagram där jag delar med mig om min resa om att bli fossilfri med förhoppningen om att inspirera andra.

    Den heter just Resan mot ett fossilfritt liv, för att det är just en resa. Vi delar alla samma mål, att leva fossilfritt, men resan mot slutdestinationen kommer att se olika ut. Det finns ingen väg som kommer passa alla. Det finns lika många sätt att nå målet som det finns människor. Huvudsaken är att man börjar, oavsett om man idag har vägt in på 3 eller 33 ton. Vilken väg man tar till slutdestinationen får man välja själv. Jag sänkte mitt utsläpp i år genom att drastiskt dra ner på mitt flygande, men för någon annan kanske det passar bättre att se över vardagsresandet till jobbet, konsumtionen eller maten.

    Jag vet var målet är och resan dit har börjat. Jag har bestämt mig för att banne mig ha kul på vägen, och det är en av anledningarna till att jag bjöd hit alla er ikväll! Jag är överlycklig över att ni vill vara med på den här resan. Det kommer bli så himla mycket roligare om vi gör det här tillsammans.

    Att få dela resan med några medresenärer som delar samma slutmål, blir så mycket trevligare. Vi kan småsnacka längst vägen, dela erfarenheter, tipsa om omvägarna vi ska undvika, prata om hur gött det kommer bli när vi kommer fram, och framförallt peppa varandra, de där dagar när man känner för att hoppa av några stationer innan mål.

    Min käre man var lite nervös att detta skulle bli som ett väckelsemöte, men detta är faktiskt inte ett dugg radikalt. Över 190 länder har skrivit under Parisavtalet. Något som däremot verkar vara radikalt, det är att som politiker faktiskt gör som de lovat. Politikerna säger att detta är vår tids viktigaste fråga, men de fortsätter precis som vanligt och tänker inte längre än till nästa valundersökning. Det är dags att vi hjälper dem och börjar visa att vi tycker den här frågan är viktigt, på riktigt.

    Dessvärre är mål som de flesta nyårslöften, de uppfylls inte av sig själva, utan de kräver lite jobb för klaras av. Att ni alla här inne är beredda att göra en del av det jobbet, det fyller mig med hopp!

    Tanken är att detta ska bli ett årligt event och att vi i framtiden även kommer kunna dela ut pris, precis som på idrottsgalan, (om än med lite lägre budget) till årets prestation och årets nykomling. Just nu uppmuntras vi till att fortsätta med business as usual och jag tänker att detta ska vara en motpol för att inspirera och peppa oss själva. Mer fest än protest helt enkelt.

    Jag vill säga stort tack till var och ena av er för att ni kommit hit idag! Det ni gör är viktigt. Det skrivs historia nu, och jag lovar er att ni kommer vilja stå på rätt sida när böckerna om vår generation skrivs, den sista som fortfarande hade en chans att göra något åt detta.

    Sally Mattsson
    9 januari 2019
    Mölndal


    Källor

    The Carbon Law

    Hothouse Earth

    Trajectories of the Earth System in the Anthropocen

    Världens koldioxidutsläpp ökar igen

    Klimatåtgärder måste tredubblas om tvågraders målet ska nås

    UN – Länder som skrivit under Parisavtalet

    IPCC – SR 15

  • Medresenärer

    UPPHITTAT: Ett helt gäng medresenärer

    Träff i ordningen: 1
    Datum: 9 januari 2019
    Antal medresenärer: 20
    Invägningstal: 142.1 ton under 2018 (en person kunde inte vara med på bilden och vägde in på 6.7 ton. Totalt har personerna på bilden vägt in på 135.4 ton.)
    Snitt per resenär: 7.105 ton
    Plats: Mölndal
    Stämning: Beslutsam och hoppfull


    Resor blir oftast roligare om man har sällskap. Har man en eller flera medresenärer kan man småsnacka med varandra längst vägen, dela erfarenheter, hjälpa varandra att undvika omvägarna, diskutera hur härligt det kommer bli när man kommer fram, och framförallt peppa varandra de där dagarna man känner för att hoppa av några stationer före mål.

    Jag är därför så himla, himla glad att jag nu har hittat ett helt gäng medresenärer som delar samma slutmål som jag: Att leva fossilfritt. Hurra!

    I onsdags vägde 20 personer tillsammans in sina klimatavtryck på totalt 135.4 ton CO2. Nu är ambitionen att sänka den siffran under året och se till att vända utsläppskurvan! ? Alla vägar mot målet kommer att vara unika, men vi kommer kunna hitta mycket inspiration och stöttning hos varandra.

    Tanken är att gruppen ses igen om ett år, och då gemensamt utvärderar hur det gått och fira att vi lyckats sänka vårt klimatavtryck och vända kurvan! ???? Det ser jag verkligen fram emot! Förhoppningsvis är vi fler än 20 personer då, eftersom ju fler som engagerar sig och agerar, desto störres skillnad kan vi göra! Sedan fortsätter resan mot mål, det vill säga fossiloberoende.

    Alla är välkomna och det spelar ingen roll om man väger in på 3 eller 32 ton, huvudsaken är att man vill göra ett ärligt försök att minska sina utsläpp. Ska Sverige nå nollutsläpp till 2045, behöver alla komma med förr eller senare. Alla kommer inte att nå noll exakt samtidigt, och därför måste några gå först och visa vägen, så att fler kan ta efter! Når man en nivå där man själv inte längre kan sänka sina utsläpp mer (bara staten släpper ut ca 2 ton per medborgare, så just nu går det inte att nå 0) så är det bara att man tar med några medresenärer till, som kan börja sänka sina utsläpp istället ?

    Att anordna ett sånt här invägningsevent är bland det roligaste och läskigaste jag gjort. Jag visste inte alls hur min idé skulle bemötas, och var ärligt talat rätt nervös innan alla hade kommit. Det här med klimatet blir lätt en känslig fråga för många, eftersom det nästan alltid kräver att man gör livsstilsförändringar för att nå resultat. Förändringar har ju en stark tendens att möta motstånd och där kan folk lätt uppfatta att man trampar dom på tårna, även om det enda man vill är att man ska försöka komma närmare Parisavtalet…  Jag var också orolig för om jag lagt mig på rätt nivå? Skulle folk bli peppade, avskräckta eller rent av uttråkade? Man vet ju inte om man aldrig provar, så jag tänkte att det bara var att ta mod till sig testa och se hur det går ?

    Med facit i hand vet jag nu att jag inte hade behövt vara ett dugg orolig. Jag möttes av en sådan värme och beslutsamhet att jag blev helt knäsvag ? Ihhh! Det hela slutade faktiskt med att jag nästan fick kasta ut de sista gästerna över en timme efter (!) att lokalen skulle ha stängt ? Snacka om engagemang! ??

    Det diskuterades allt från elbilar, om att bli först med solceller på sin gata, veganska utmaningar, roliga tågsemestrar, bivaxdukar, om att elcykla på vintern, till hur man genom att våga prata om klimatet med andra, kan få så mycket större effekt! ??? Det var häftigt att se personer på ett glädjefyllt sätt diskutera lösningar, även om det i vissa fall skilde 21 ton (‼) i utsläpp mellan vissa deltagare.

    Den här träffen gav mig så himla mycket energi! Det var såå skönt att se att det finns folk som faktiskt bryr sig och är beredda att ställa om, steg för steg, eftersom vi alla tjänar på det. Tanken är att de här träffarna ska bli som en motkraft till all den vanliga, ohållbara konsumtionshetsen vi möter i samhället. Det ska helt enkelt vara kul att bi fossilfri och jag är övertygad om att det både går lättare och blir roligare om vi är fler som gör det tillsammans. Mer fest än protest helt enkelt.

    Vill du också vara med på Resan mot ett fossilfritt liv? Lägg ut en bild på dig och ditt klimatavtryck för 2018 och tagga #Resanmotettfossilfrittliv så är du en del av ett glatt gäng som bestämt sig för att ställa om till fossiloberoende tillsammans???

    Vill du anordna ett likande event själv med dina vänner och bekanta? Maila mig på info(a)resanmotettfossilfrittliv.se så berättar jag mer om hur du kan gå till väga! Man behöver inte uppfinna hjulet igen, så jag hjälper gärna till med upplägg och en liten dagordning som funkar, åtminstone i det här sammanhanget.

    Att ställa om handlar om en att stärka sin egen och samhällets konkurrenskraft och anpassningsförmåga. Det är inte en uppoffringar utan en utmaning, glöm inte det ?

    Det ska bli så kul att få följa medresenärernas resa under året! Nu kör vi! ??

     

     

  • Tankar & funderingar

    Vad spelar det för roll vad jag gör, när andra släpper ut så mycket mer?

    “Vad spelar det för roll vad lilla jag gör? ??‍♂️

    Även om ens egen insats kan upplevas som liten, så blir summan av allas sammanlagda handlingar märkbar. Tusentals individuella val har gjort att  köttkonsumtionen äntligen börjat minska. Flera individer som agerar GÖR skillnad i statistiken ???

    Varje handling och varje person som pratar om klimatet skapar ringar på vattnet. Eftersom de politiska ledarskapet som behövs saknas, måste vi visa att vi tycker att de här frågorna är viktiga, tills världens ledare genomför politik i linje med Parisavtalet ?‍⚖

    Det hoppfulla är att alla stora samhällsförändringar, oavsett om det gäller medborgarrättsrörelsen eller kvinnors rättigheter, alltid har börjat med en liten grupp människor bestämt sig ???? Det är stort att få vara en del av den rörelsen!

    “Men mina utsläpp är så små, är det inte bättre att försöka påverka de stora utsläpparna? ??‍♀️

    Självklart måste man försöka påverka de stora bovarna, men sanningen är att det är extremt bråttom, och att vi måste göra både och för att ha en chans att lyckas. Det vill säga, vi måste agera både individuellt OCH genom opinion ?

    Det är kontraproduktiv att protestera mot företags utsläpp och sen glatt fortsätta köpa deras produkter ??‍♀️ Genom att fortsätta stödja producenter av fossila bränslen (exempelvis genom flygbränsle till din flygresa) så uppmuntrar du de stora bovarna att fortsätta precis som vanligt! ?

    Den enda person du kan styra över är dig själv, så börja med att ta ansvar över dina egna handlingar ? Att agera, istället för att klaga på att inget händer, gör också att man känner sig mindre maktlös och mår bättre ???

     

    Syntolking: Starten på Tjolöholm Swimrun 2018. Det är så mäktigt när människor bestämt sig och tillsammans springer mot samma mål ? Dessutom blir det extra kraftfullt när man hjälper varandra på vägen ?

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Hur ska jag minska mina utsläpp 2019?

    Min utsläppskurva har äntligen vänt, men det en bra bit kvar till mitt mål  att bli fossilfri till 2030 ? Under 2019 vill jag självklart fortsätta sänka mina utsläpp och för att lyckas med det har jag satt upp följande plan.

    • Sluta flyga på semester. Detta är även denna punkt som jag kommer att lägga till på min lista över saker som jag förändrar varje år, för att försöka minska min påverkan på planeten. (Med reservation för att jag kanske kommer flyga på semester igen om 20 år, OM det finns fossilfria plan då.) Eftersom jag under 2019 kommer studera och vara föräldraledig så kommer jag inte heller att resa på några tjänsteresor. 2019 blir alltså mitt första helt flygfria år, hurra! ✌?

    Jag kommer även göra några mindre ändringar eller utmaningar om man så vill, som ännu inte platsar för att vara med på min lista över livsstilsändringar, men som ändå är steg i rätt riktning.

    • Minimera min konsumtion och lista allt familjen handlar utöver mat ✍? Det är ohållbart att shoppa för att man tror att man “behöver” något när man bor på en planet med ändliga resurser ?? Dessutom ska vi fortsätta att leta efter saker secondhand först, innan vi eventuellt köper nytt.
    • Undvika produkter med palmolja i ??
    • Skriva upp alla bilresor vi gör, för att motivera familjen att välja cykeln eller bussen, och för att få bättre koll på hur mycket eller lite bil jag faktiskt åker ?Jag har höftat ganska rejält när jag uppskattat hur mycket bil jag åkt, så det ska bli intressant att få en bättre siffra.
    • Minska min konsumtion av mejeriprodukter ? Mjölken och matlagningsgrädde är redan utbytta mot växtbaserade alternativ (imat, ärt- och havremjölk) och nu är det dags att säga hejdå till ostmackan ?? De där mackorna står för majoriteten av mitt matintag vissa dagar, så detta kommer bli något av en utmaning Däremot tror jag att både min och planeten hälsa kommer tjäna på att jag väljer andra alternativ. Win-win alltså!
    • Lära mig laga 10 smaskiga veganska maträtter ??‍? Vegansk kost är den mest miljövänliga och för att lära mig mer har jag satt upp denna utmaning under året.
    • Undvika inköp av engångsmuggar i plast.

    Vad är dina mål för att minska dina utsläpp?   ??‍♀️

    Ett intressant sak jag läste är att det tar energi för varje beslut man fattar (så kallad beslutströtthet), så det effektivaste är att fatta ett stort beslut och sedan hålla sig till det. Det kan exempelvis vara att skippa flyget, fossilbilen,  eller att se över sin kost och utesluta kött eller mejeriprodukter. Du kan läsa mer om det resonemangen hos Psykologfabriken. De tar också upp att det är bra att göra en objektiv mätning av sitt klimatavtryck (alltså att väga in) och att skaffa sig en klimatkompis. Har du ingen klimatkompis så ställer jag gärna upp 🙂

    Ett annat mål jag har 2019 är att inte be om ursäkt för mitt engagemang och att hela tiden må lite dåligt över att ständigt behöva vara den där jobbiga typen som bryr sig. Det är inte mig det är fel på, det är däremot mycket som är ohållbart i vårt samhälle ?

    2019 tänker jag vara lika stolt över mitt engagemang som färgen på min kalender är skrikig! ??♀️

     

     

  • Sallys resa mot ett fossilfritt liv 2030

    Stämmer uträkningen från Klimatkontot?

    Är de här klimatkonto-skyltarna som jag står och stoltserar med exakta? Nej.
    Spelar det någon roll? Nej, egentligen inte.

    Låt mig förklara.

    Det finns flera brister med Klimatkontot.se som jag använder för att räkna ut mitt klimatavtryck.

    • Man tar inte hänsyn till vilken typ av bil man använder om man åker med bilpool/hyrbil/samåker
    • Man tar inte hänsyn till hur många som sitter i bilen
    • Man kan inte använda decimaler för mejeriprodukter. Jag äter inte en liter yoghurt i veckan, men inte heller noll, så tvingas då ange 1 liter per vecka, eftersom det är det minsta möjliga talet.
    • Man räknar inte med konsumtion av textiler så som gardiner, handdukar och lakan
    • Man tar inte hänsyn till inköp av böcker, online-tjänster, porslin, bestick eller glas
    • Man tar inte hänsyn till om de produkter man konsumerar är koldioxidskompenserade eller miljömärkta och inte heller vad de är gjorda av för material eller i vilken storlek de införskaffas i (en liten tv kräver mindre resurser än en stor tv, etc.)
    • Man tar inte hänsyn till vilken typ av sportaktivitet man utför eller vilken kulturaktivitet (STCC ger då lika stora utsläpp som att se en enmanskonsert utomhus…)
    • Man räknar inte med renoveringar eller inköp av icke elektroniska verktyg
    • Man tar inte hänsyn till vad pengarna man lägger på husdjur går till (kostnader för animaliefoder, växtfoder, försäkringar eller hundkurser ger alla lika höga utsläpp)

    Så i teorin kan jag köpa ett ton lakan och gardiner utan att det syns ett smack på mina siffor. (Jag har två lankansett att växla mellan och kan räkna på en hand de gånger jag köpt gardiner i mitt 25-åriga liv så ni kan vara lugna 😉 ) Jag kan dessutom göra saker som är bra för miljön, utan att det syns i min koldioxidsdeklaration. Som exempel kommer jag ha som mål att undvika produkter med palmolja i 2019, utan att det kommer ge någon positiv effekt på min invägning nästa år. Surt! Men det är så det är.

    Det är såklart irriterande för en miljönörd som jag själv att allt inte räknas med i teorin, när allt räknas i praktiken. De på IVL (Svenska Miljöinstitutet) som tagit fram Klimatkontot.se vet med största sannolikhet om att tjänsten inte är exakt, och har säkert utformat den så medvetet. De flesta jag pratat med som vägt in för första gången tycker redan nu att det är snudd på för krångligt för att de ska orka väga in. Om det hade varit ännu (!) fler frågor hade troligtvis ännu färre orkat fullfölja hela testet, vilket hade motverkat syftet med tjänsten.

    Dessutom så skiljer sig de olika testarna för personliga utsläpp sig mycket åt. Vissa tester räknar inte med tjänsteresor, medan vissa räknar med antalet plagg man köper, medan vissa räknar in summan man konsumerat inom en viss kategori. Det finns ingen standard för hur man räknar ut sitt klimatavtryck och därför skiljer sig de olika tjänsterna sig markant. Jag hoppas att det snart ska bli lika naturligt för alla att klimatdeklarera som det är att göra en ekonomisk deklaration varje år. Men i väntan på att en allmän klimatdeklaration införs, så får vi helt enkelt hålla oss tillgodo med de tjänster som erbjuds idag.

    Mitt bästa tips är att välja den tjänst som räknar in de mesta av dina utsläpp. Testa några test, och se om frågorna som ställs stämmer relativt bra överens med din nuvarande livssituation. För mig var den tjänsten som stämde bäst in på min livsstil Klimatkontot.se när jag testade förra året, för dig kanske det är Svalna, ClimatHero, Klimatkalkylatorn eller någon annan tjänst. (Eller så orkar du inte testa dig fram och tar bara Klimatkontot.se för att kunna tävla med mig och min siffra, det är helt okej det också.)

    Man för att gå tillbaka till kärnan. Vad är det jag vill göra? Sänka mina utsläpp, och nå noll senast år 2030.

    Vad behöver jag för att göra det? Till att börja med: En referenssiffra för att kunna följa utvecklingen av de åtgärder jag genomför.

    Var mitt utsläpp 2018 exakt 5.9 ton 2018? Troligtvis inte. Det kan ha varit lite över eller lite under. Men eftersom jag använder mig av samma metod, kan jag jämföra mina siffror från två olika år, och på så sätt veta om jag är inne på rätt väg eller inte. Just nu så räcker det för mig.

    När jag blir mer slimmad i mina utsläpp finns det förhoppningsvisa bättre tjänster som kan göra jobbet. Dessutom så går det inte att nå noll ton i utsläpp som privatperson i Sverige idag, eftersom den offentliga sektor i Sverige släpper ut ca 2 ton per invånare. Så för att lyckas nå noll (eller minusutsläpp, vilket kommer krävas för att vi ska nå 1,5-graders målet) så måste det till förändringar på större skala än på individens nivå. Det vill säga samhällsförändringar.

    Samhällsförändringarna kommer inte bara att flyga på oss. Det kommer kräva år av arbete på bred front, som det alltid har gjort. Men i väntan på att hela samhället ställer om till fossiloberoende finns det inget som säger att man inte kan påbörja sin egen resa. Jag vet var jag ska, och jag vet var jag ska börja för att ta mig närmare målet. Jag kan inte låta okunskapen om jag släpper ut exakt 5,2 eller 6,7 ton stoppa mig. Det är inte det exakta talet som är det viktiga, det viktiga är att resan mot ett fossilfritt liv har börjat, och att jag gör mitt bästa för att inspirera andra att följa med på den resan.

    Hoppas ni haft en fin start på det nya året!
    / Sally

    Bild från promenad vid havet 1 januari 2019

    PS. I inlägget “Men Kina då?!” tar jag upp att det finns 3 olika sätt för länder att mäta sina utsläpp på. Det är därför som miljöfrågor snabbt blir så komplexa och samma person kan ha både rätt och fel samtidigt. Allt beror på vilka siffror som jämförs!

    Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa en kurs i miljöledningssystem i vår och lära mig mer om detta. Hur olika företag och organisationer mäter sina utsläpp, vilka system som finns för att mäta och kontrollera och vilka för och nackdelar det finns med respektive system. Jag kommer självklart dela med mig av det smaskigaste med er.