Kategori: Fakta, statistik & begrepp

Klimatet och 9 andra miljöproblem

Visste ni att miljöproblem är att paraplybegrepp för olika typer av problem?

Precis som att begreppet ”samhällsproblem” kan inkludera allt från ekonomisk brottsligt, vårdköer, korruption, våld i nära relationer, utanförskap osv. så finns det flera olika typer av problem som burkas benämnas som miljöproblem.

Här är en lista med några exempel på miljöproblem, och som ni ser så är klimatförändringarna bara ett (1) av alla problem.

  • Övergödning av mark och vatten
  • Förlust av biologisk mångfald
  • Förtunning av ozonskiktet
  • Försurning av mark och vatten
  • Erosion
  • Global uppvärmning
  • Utsläpp av kemikalier
  • Luftföroreningar
  • Radioaktiv strålning
  • Spridning av främmande organismer

Något som kan ha en positiv effekt på ett miljöproblem kan innebära positiva synergieffekter för fler områden, eftersom allt hänger ihop. Att inte avverka en (regn)skog är till exempel både bra för den biologiska mångfalden och ur klimatsynpunkt, då skogen binder kol. Dessutom minskar erosionen, då träden håller kvar jorden.

Vice versa kan något som har negativt påverkan inom ett område kan också ha negativ påverkan inom andra områden. Som exempel så bidrar förbränning av fossila bränslen inte bara till den globala uppvärmningen, utan även till luftföroreningar, försurning och direkta utsläpp av olja och kemikalier.

Med det sagt betyder det inte att något som är ”klimatvänligt” per automatik också är miljövänligt. Det kan till exempel ha en positiv effekt för klimatet att använda kärnkraft, men det kan leda till andra problem i form av skadlig strålning och avfallsproblematik från gruvan där uranet bryts.

Det kan alltså uppstå målkonflikter även inom miljöområdet!

Begreppet hållbarhet brukar användas när miljöfrågor diskuteras. I hållbarhetsbegreppets brukar tre ben eller ringar inkluderas; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. För att något ska vara hållbart eller ”sustainable” så måste alla tre områden uppfyllas. Det finns allt mer forskning som tex. visar att det är ekonomiskt lönsamt att agera nu på klimatförändringarna, och därför mer hållbart att agera nu än att vänta.

Det är naivt att tro att vi kommer kunna hitta någon ”perfekt” lösning som fixar alla problem, eftersom alla lösningar kommer vara en kompromiss mellan olika intressen och ha olika effekter på olika områden. Det kommer alltid vara en avvägning, där man får välja det minst dåliga alternativet, eller bästa om man så vill. Som tur är så finns det redan nu flera lösningar som är oändligt mycket bättre än att elda gamla fossiler för att få energi 🙂

Varför är det då så mycket fokus på just klimatet när det finns så många andra miljöfrågor? Jo, för att tiden är så knapp att göra något åt klimatförändringarna (minska och få stopp på utsläppen) och för att effekterna från klimatförändringarna riskerar att bli så fatala. Med det sagt så är inte de andra miljöproblemen oviktiga, tvärt om.

Efter klimatet, eller parallellt med, är det mest akuta problemet förlusten av biologisk mångfald. Du kan läsa mer om det hos Naturvårdsverket (här har de en bra sida om ekosystemtjänster med några filmer), Naturskyddsföreningen eller hos Biologiska mångfaldens dag. Just nu är vi inne i den sjätte massutrotningen på jorden och det är, minst sagt, skrämmande.

Tur i oturen så är många av de lösningar som är bra för att begränsa den globala uppvärmningen även bra när det kommer till att bevara biologisk mångfald. Som exempel så är förändrad markanvändning det kanske största hotet mot biologisk mångfald, samtidigt som markanvändningen står för 15% av utsläppen som orsaker den globala uppvärmningen.

Du kan läsa mer om markanvändningens påverkan på klimatet och/eller biologisk mångfald hos Jordbruksverket, SLUGöteborgs universitet och Naturvårdsverket.

Agenda 2030 + Resan mot ett fossilfritt liv = SANT

Det kan låta som ett aprilskämt som är för bra för att vara sant, men det stämmer:
Den 25e september 2015 antog 193 länder 17 gemensamma hållbarhetsmål, indelade i 169 delmål.

Läs det en gång till, 193 länder och 17 gemensamma mål – för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. WOW! Vi som knappt ens brukar kunna enas om vad vi ska äta för middag hemma…

Målen kallas för Agenda 2030/Globala målen/ Sustainable development goals/SDGs. Det unika med målen är att de till skillnad från de tidigare Millenniemålen, inkluderar alla länder och både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – eftersom allting hänger ihop.

Det går inte att göra affärer på en död planet, och det går inte att bry sig om miljön om man kämpar för att få ihop mat för dagen. Därför går det inte heller att uppnå en ”hållbar värld” om man exkluderar vissa delar. Därför är det fantastiskt att målen inkluderar både fred, rättvisa, jämställdhet, biologisk mångfald, matförsörjning, och att lösa klimatkrisen!

Det finns såklart viss kritik mot målen. Vissa menar att Agenda 2030 banar väg för ett globalt styre och andra menar att målen är för inriktade på de som redan sitter på resurserna. Samtidigt så befinner vi oss i en global värld och är sammankopplade med varandra, och då är det väl också ganska rimligt att sätta upp gemensamma, globala mål? Har man ingen färdriktning vet man inte vad det är man strävar mot.

Hur som helst så är Agenda 2030 den bästa karta och kompass vi har just nu, och det är imponerade att länderna lyckades enas!

Men vad har då Agenda 2030 att göra med #resanmotettofossilfrittliv? Jo, genom att påbörja sin egen resa mot ett fossilfritt liv, och sätta att måldatum för när du vill vara fossilfri, så bidrar du till genomförandet av flera av målen!

Jag har läst igenom alla 17 mål och 169 delmål och tror jag lyckats fånga upp de flesta som man bidrar till genom att ställa om till fossilfritt! Det var faktiskt betydligt fler mål som är kopplade till fossiloberoende än vad jag först trodde.

Här är listan på de mål man hjälper till att genomföra och hur:

Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

Hur bidrar man? Genom att minska sitt klimatavtryck minskar risken att andra drabbas av klimatrelaterade händelser.

Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Hur bidrar man? Genom mindre förbränning av fossila bränslen som skördar liv. Som exempel så miste 385 000 människor livet till följd av avgaser under 2015, enligt en studie från ICCT.

Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla

4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Hur bidrar man? En del av resan mot ett fossilfritt liv är att sprida kunskap om hållbar utveckling. Genom att väga in och prata om det så sprider man kunskap om konsekvenser från olika val och hållbara livsstilar.

Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

Hur bidrar man? En del av att ställa om innebär att vara sparsam med vatten (vattenanvändningen är en punkt i de flesta klimatavtrycksberäkningar) och att konsumera mindre, vilket leder till mindre utsläpp av farliga kemikalier och material.

Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomligt, tillförlitlig hållbar och modern energi för alla.

7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen

7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.

Hur bidrar man? Genom att välja förnybar och miljömärkt höjer man andelen förnybar energi som används och stöttar forskning genom att välja el märkt Bra miljöval (eller någon annan märkning som stöttar forskning).

Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

Hur bidrar man? Genom att konsumera mer tjänster istället för produkter, så är man med och bryter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, enligt mål 8.4. Genom att välja lokala resmål främjar man mål 8.9 och skapar en efterfrågan som gör det lättare för politikerna att driva genom målet.

Må 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

Hur bidrar man? Genom att efterfråga produkter med högre hållbarhetskrav främjar man utvecklingen och genomförandet av målet.

Mål 11. Gröna städer och bosättningar inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara

11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

Hur bidrar man? Genom att väja mer kollektivtrafik så ökar efterfrågan av densamma. Genom att minska utsläppen minskar antalet klimatrelaterade naturkatastrofer. Städernas negativa miljöpåverkan per person minskar också när man minskar sina utsläpp.

Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd

12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.

12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp krävs det också att man minskar sitt matsvinn, återbrukar produkter, efterfrågar och gör påtryckningar hos företag och sin kommun för att kunna göra hållbara val, vilket hjälper till att genomföra delmålen kopplade till mål 12.

Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Hur bidrar man? Anpassning är ett naturligt steg när man ställer om till fossilfritt. Genom att ställa krav på sina politiker och sprida kunskap om klimatförändringarna genom att dela med sig av sin resa mot ett fossilfritt liv, och lyfta de krav som ställs på samhället för att kunna lyckas ställa om till fossilfritt bidrar man till mål 13.2 och 13.3

Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Hur bidrar man? Genom att konsumera mindre minskar föroreningarna i havet och genom att äta mindre kött så minskar tillförseln av näringsämnen. Att äta mindre fisk bidrar också till mindre tryck på havets ekosystem och mindre nedskräpning som kommer som en följd av fisket.

Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp och konsumera mindre så bidrar man till att minska pressen på ekosystemen. Mindre resursförbrukning kräver mindre markanvändning, vilket krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Må 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

Hur bidrar man? Genom att bli en del av resan mot ett fossilfritt liv är man med i en rörelse där man kan dela kunskap och bidrar till partnerskap inom civilsamhället. Genom att dela resan med andra medresenärer stärker man banden och chanserna att nå målet och Agenda 2030 tillsammans.


Det man kan konstatera är att det skapas flera positiva synergieffekter av att ställa om till fossiloberoende!

Sen är det klart att ens egna bidrag är en yttepytte-liten del av det stora hela. Men när man bor på en planet med nästan 8 miljarder invånare är det omöjligt att göra hela jobbet själv, utan man får gräva där man står. Helt enkelt göra det som är möjligt idag, utifrån ens egna förutsättningar, maktutrymme och förmåga.

Du kan läsa hela Agenda 2030 på svenska här alternativ hitta mer information hos Agenda 2030 delegationen eller hos Globala målen.

Sveriges klimatpolitik får underkänt

I media och av flera politiker får man ofta höra att Sverige är bra när det kommer till miljö- och klimatpolitik. Experterna säger precis tvärt om.

I veckan kom Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2019, som granskar hur det går med Sveriges mål att nå noll-utsläpp till år 2045, och den bekräftar att Sveriges klimatpolitik inte räcker för att nå målen.

Innan vi går in på rapporten från 2019, kommer här lite bakgrund om det Klimatpolitiska rådet:

Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.

Det här står i rådets första rapport från 2018:

” I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag. Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.”

Vidare står det i rapporten 2018:

” Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.”

Rådet består alltså av experter med ett brett mandat att utvärdera regerings samlande klimatpolitik och är politiskt oberoende. Ni kan läsa mer om rådet och deras arbete på deras hemsida.

Det man bör ha med sig, innan man läser Klimatpolitiska rådets rapport är att:

Målet för Sverige att vara fossilfri till 2045 räcker INTE för att leva upp till Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till under 2 grader.

Tidningen Effekt intervjuade professor Johan Rockström angående Sveriges Klimatmål hösten 2018, och Rockström sa följande till tidningen:

” Inom ramen för den nya svenska klimatlagen, bör nu en vetenskaplig kommission omedelbart sättas upp för att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens mål – netto-noll utsläpp 2045, inte räcker.”

I artikeln går det att läsa att för att leva upp till Parisavtalet så bör Sverige ligga på netto-noll runt 2030, enligt WWF:s experter. Klimatpolitiska rådet har dock inte till uppgift att värdera målet, eller utvärdera hur målet förhåller sig till andra länder eller nationella samarbeten.

Man bör också ha med sig att utsläppen som diskuteras i rapporten i huvudsak är territoriella utsläpp. Hade man räknat med de konsumtionsbaserade utsläppen hade bilden sett ännu värre ut, eftersom de utsläppen snarare ökar enligt Naturvårdsverket. Det bör dock tilläggas att inrikesflyget dock ingår i målet om noll nettoutsläpp till 2045.

Hur går det då med målet att nå målet att nå nollutsläpp till 2045, som rapporten har till uppgift att granska?

Det går åt fel håll! I rapporten från 2019 står det följande:
”Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”

Vilket även Klimatpoliska rådets ordförande Ingrid Bonde trycker på under presskonferensen när hon säger att vi inte kommer nå de klimatmålen som en samlad politisk enhet står bakom om vi inte vidtar ytterligare kraftfulla politiska åtgärder. Läget är allvarligt.

Printscreen från rapporten. Den röda kurvan indikerar vilka utsläpp dagens politik förväntas ge.

Det tas också upp i rapporten att klimatförändringarna fortfarande ses som ett särintresse för miljöområdet, och inte genomsyrar allt på samma sätt som finanspolitiken:

På sidan 43 i rapporten står det följande:

”Klimatpolitiska rådet noterar regeringens snäva tolkning av klimatpolitik, det vill säga att regeringen endast redogör för beslut med ett uttalat klimatsyfte – alltså det som i denna rapport kallas direkt klimatpolitik. Vi konstaterar också att klimatredovisningen presenteras som en underbilaga till budget-propositionens bilaga för Utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Det skulle kunna uppfattas som att klimatförändringar fortfarande ses som en del av miljöpolitiken först och främst, och inte som en sektorsövergripande utmaning som ska genomsyra den samlade politiken. Klimatpolitiska rådet anser att klimatredovisningen bör redovisas på samma nivå som finansplanen, eftersom klimatfrågan berör alla politikområden. Finansplanen är statsbudgetens huvuddokument, där regeringen beskriver sina över­gripande mål och prioriteringar.”

Detta tas även upp under presskonferensen av rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna, då han tydligt säger att klimatpolitiken måste sätta gränser på samma sätt som finanspolitiken idag gör. Klimatmålen måste in i alla offentliga utredningar och propositioner. I alla konsekvensbedömningar.

Det är stort att de orden sägs högt, för det är exakt det som krävs. Att vi tar hänsyn till planetens gränser och håller oss inom vår koldioxidsbudget.

Miljöbalken bör uppdateras

Något annat som också är stort i rapporten är att Preem i Lysekil tas upp som ett exempel på industrianläggningar vars verksamhet står i konflikt med klimatmålen i rapporten. På sidan 40 i rapporten står följande stycke, vilket säger att miljöbalken bör uppdateras:

” Frågor om miljöbalken och klimatet sträcker sig dock längre än till vad som gäller för anläggningar som omfattas av handelssystemet. Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning i samband med att tillstånd prövas för alla verksamheter som påverkar miljön. I miljöbalkens kapitel 6 nämns effekter på klimatet som en av de miljöeffekter som ska beaktas vid dessa bedömningar. Däremot finns inte klimatet uttryckligen med i miljöbalkens portalparagraf, § 1, som anger balkens övergripande mål och tillämp­ningsområde. Där listas människors hälsa och miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kultur-miljöer, resurshushållning och återanvändning – men inte klimatet.

I regeringsförklaringen 2019 aviserar regeringen att all relevant lagstiftning ska ses över utifrån det klimatpolitiska ramverket. Klimatpolitiska rådet anser att regeringen i detta sammanhang bör föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf.”

Rådet tar fram 16 olika rekommendationer, med fokus på transporter. Ett mål är bland annat att sätta ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel. Ett annan rekommendation är att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen (det finns alltså målkonflikter här) och ett tredje handlar om att se över regeringens ledarskap och styrning. Ni kan läsa om alla målen själva i rapporten.

”Figur 10 – Politiken påverkar aktörerna i samhället, vilka i sin tur påverkar växthusgasutsläppens utveckling”. Själv skulle jag även vilja lägga till att aktörerna i samhället också påverkar politiken, på ont och på gott.

För att sammanfatta det hela så lever Sverige varken upp till Parisavtalet eller till de egna klimatmålen. Den svenska klimatpolitiken får helt enkelt underkänt.

Vad säger då politikerna om rapporten?

Rickard Nordin, Centerns klimatpolitiska talesperson gjorde ett uttalande till Sveriges Radio samma dag som rapporten släpptes, och Nordin säger att han självklart hade skärpt målen ytterligare om det krävdes enligt Parisavtalet.

Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som tog emot rapporten, säger sig välkomna rapporten. Eneroth säger sig vara hoppfull inför framtiden, samtidigt som Sverige troligtvis bara kommer nå hälften av målet om 70 procent minskning av transportsektorns utsläpp till 2030, och förespråkar själv ökad lastbilstrafik, helt i motsatt linje till rådets rapport. Utöver det är han även för en utbyggnad av Arlanda… Så personligen tror jag inte han har förstått vilken utmaning vi står inför, baserat på hans tidigare uttalanden.

I Klotet i Vetenskapsradion så säger Johan Rockström så här om rådets rapport, den 21 mars:

”Det räcker inte att stanna vid 2 graders uppvärmning. Vi måste hålla den globala uppvärmningen så långt nere som 1,5 grad för att undvika katastrofala förändringar. Det innebär att det Klimatpolitiska rådet faktiskt utvärderar regeringen och riksdagen mot mål som inte motsvarar vad vetenskapen faktiskt säger krävs för att nå Parisavtalet.”

Rockström bedömer att dagens mål om netto noll växthusgaser år 2045 skulle behövas ändras till absolut noll växthusutsläpp till år 2035, för att ligga linje med Parisavtalet.

Jag hoppas politikerna tar till sig detta och uppdaterar Sveriges mål, trots att det skulle leda till ännu hårdare kritik mot dem själva, om de inte drastiskt styr om sin politik.

Utsläppen minskar knappt och de behöver minska med 5-8% per år för att ligga i linje med målet om fossilfrihet 2045 (Naturvårdsverket). Minskningen behöver alltså öka med 500-800%. Det är självklart att farten måste öka, och kraftfulla åtgärder behöver införas, vilket rapporten säger svart på vitt.

Dessutom så hade det varit lämpligt att det Klimatpolitiska rådet fick resurser för att även granska hur Sveriges klimatpolitik förhåller sig till Parisavtalet, och inte bara till Sveriges egna klimatmål, som inte räcker för att begränsa uppvärmningen till under 2-grader.

Ps. Sverige lär även misslyckas med att nå 14 av 16 miljömål till 2020. Hur politiker kan hävda att Sverige är bra på klimat- och miljöpolitik förblir en gåta.

Tror du jorden är platt?

Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?

Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.

????

Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.

  • Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
  • Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
  • Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
  • Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
  • Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.

Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)

Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.

Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???

Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.

Min egen villhöver-konsumtion

Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?

Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:

  1. Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
  2. Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
  3. Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
  4. Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
  5. Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.

Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.

Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.

Vad finns det för lösningar?

Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.

För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.

Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.

Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.

Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?

Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.

Allt om klimatet på 15 minuter

Vill du veta mer om klimatförändringar, vad det leder till och hur det hänger ihop med vårt samhälle? Har du inte tid att plugga en kurs eller läsa tjocka böcker? Då har jag ett hett tips!

Efter att dammsugit youtube på vettiga och lättillgängliga filmer om klimatet har jag äntligen hittat en som nästan har allt ? En perfekt fredagsfilm, på bara 15 minuter.  Eller på 16 minuter och 52 sekunder om man ska vara exakt, och det ska man ju.

Om du funderar på vad du, som vanlig medborgare, kan göra för att hjälpa till, så kan jag varmt rekommendera den! Vi har alla någon form av resurser i form av tid, kontaktnät, kunskap eller pengar som kan användas för att hjälpa till och stoppa krisen! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något ?

Eller om du bara vill ha en snygg, enkel och pedagogisk film som du kan hänvisa dina familjemedlemmar och vänner till när de frågar om klimatet, istället för en tung rapport från IPCC.

Ni hittar den här nedan, trevlig fredag!

Jag kan flyga hur många varv som helst runt jorden, bara Polen skärper sig!

”OM BARA POLEN SLUTAR SLÄPPA UT SÅ MYCKET, KAN JAG FLYGA HUR MÅNGA VARV SOM HELST RUNT JORDEN OCH ÄTA KÖTT VARJE DAG ”

Det argumentet hörde jag förra veckan på en middag. Först blev jag förvånad över hur man kan använda ett så felaktigt argument. Har man missat allt vad som sagts de senaste året och helt missat vad Parisavtalet går ut på? Att det handlar om att alla länder måste ta sitt ansvar om vi ska ha en chans att lyckas, att de rika länderna ska gå först och att länder som är starkt beroende av kol och andra fossila industrier ska få ekonomisk hjälp att ställa om?

Jag inser nog inte hur påverkad jag blivit av att sen i höstas, till största delen av tiden omge mig av människor som tar klimatfrågan på allvar, är pålästa och därför inser allvaret. Att plugga miljöfrågor med ett gäng medvetna och kompetenta unga vuxna i åldern 20-30 motsvarar inte hur medelsvensken ser på de här frågorna. Skulle man se befolkningen som en normalfördelningskurva så befinner sig min klass med största sannolikhet i den yttre percentilen.

Normalfördelningskurva, bild från Wikipedia

Faktum är att en undersökning från 2018 visade att hela 11% av svenskarna är skeptiska till ,eller tror inte alls på att människor påverkar klimatet. Alltså mer än vad 10:e person som man möter på gatan! Därför borde man inte bli förvånad över att man stöter på folk som är mer eller mindre skeptiska.

Illustration från GP – Läs hela deras artikel HÄR

Varför är då det här argumentet så fel?

Att använda argumentet, att om andra länder bara sänker sina utsläpp så kan vi fortsätta som vanligt, är precis lika orimligt som att argumentera för att det är okej att fortsätta misshandla sin partner då och då, eftersom att grannen är ännu värre och misshandlar sin fru varje dag. Det duger inte att rättfärdiga sitt eget dåliga beteende med att någon annan är ännu värre. Det är samma debatteknik som används i sandlådan när barn mular varandra med sand och skriker ”Ameeeeen durråååå”. Ett felaktigt beteende kan aldrig rättfärdiga ett annat. Vi måste vara bättre än så.

Alla länder måste ta klimatansvar och ansvar för sina egna utsläppskurvor. Vi har inte tid att sitta och fortsätta peka finger och tjafsa om vem som ska börja. Man har gjort den sen den första klimatkonferensen för snart 30 år sedan, och hur har det gått sen dess? Utsläppen har ökat med 60% sen 1990! Det är livsfarligt att fortsätta använda det här argumentet. Vi måste sluta peka finger och börja agera med full kraft.

Men Sverige är ju så bra på klimatarbete?

Det är lätt att tro det, eftersom den bilden målas upp i media. Det stämmer att vi är betydligt bättre än många andra, och i förra veckan publicerades det en undersökning som visar att Sverige klimatrankas som bäst i världen!

Det ser ju väldigt bra ut på pappret, eller om man bara läser rubriken. Men det betyder inte att vi på långa vägar gör tillräckligt! Att vi är ”bäst” betyder egentligen bara att vi är minst dåliga, i en riktigt urusel skolklass. I samma undersökning, så var de tre första platserna tomma, eftersom att inget land har gjort tillräckligt för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Jag upprepar: Inget land gör tillräckligt för att begränsa uppvärmningen under 2 grader, inte ens Sverige. Utsläppen måste minska med 5-8 procent PER ÅR om vi ska lyckas nå vårt klimatmål och följa the Carbon Law. Räknar man med Sveriges konsumtion så minskar inte våra utsläpp alls. Vi måste helt enkelt sluta slå oss själva för bröstet, kavla upp armarna och börja jobba om vi ska ha en chans att lyckas uppnå Parisavtalets mål och hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi får inte gå på tankevurpan att det vi gör räcker, bara för att vi är bland de bästa.

För att veta hur man själv ligger till och lära sig relatera till siffrorna så är min varma rekommendation att själv väga in. Då ser man vilka val som genererar höga respektive låga utsläpp. Det var först när jag insåg vad mina utsläpp kom ifrån som jag lyckades vända mina utsläpp med 19% på ett år.

Nästa gång jag möter det här argumentet ska jag inte drabbas av chock, utan ta ett djupt andetag och med snälla ögon förklara varför det är så fel.

Har du stött på liknande argument? Eller har du något bra svar på lager? Hör gärna av dig! 🙂

Vad spelar en grad för roll?

Jag förstår att det kan kännas löjligt att diskutera en grads uppvärmning när man bor i ett land där det inte är ovanligt att temperaturen skiljer sig 5 grader eller mer, från en dag till en annan. Vad kan då en liten fjuttig grad spela för roll? Faktum är att ”bara” en halv grads höjning av medeltemperaturen gör stor skillnad, och kan vara det som skiljer mellan liv och död för många människor.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), kom i oktober ut med en rapport som förtydligar skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders höjning av medeltemperaturen på jorden. Rapporten är skriven av drygt 90 forskare från 40 olika länder. Den innehåller över 6000 vetenskapliga referenser, så det är inget litet hafsjobb.  Skillnaderna är tydliga och det är stora saker som står på spel.  Som exempel är mänsklighetens mat- och vattenförsörjning beroende av ett stabilt klimat.

Några av effekterna vid 1,5 grads uppvärmning:

  • 70 till 90 procent av korallreven försvinner.
  • Havshöjningen skulle bli 10 cm lägre jämfört med en 2 graders ökning. Det skulle betyda att 10 miljoner (lika många som hela Sveriges befolkning) färre människor skulle behöva fly
  • Risken för tröskeleffekter minskar, det vill säga att planeten själv sätter igång processer som förstärker uppvärmningen som inte går att stoppa.
  • Ökad risk för konflikter vid brist av vatten och naturresurser.
  • Tillgången på mat minskar. Näringsinnehållet i ris och vete sjunker. Fångsten av fisk skulle minska med 1,5 miljoner ton. (Den varma sommaren vi hade i Sverige i år gav den lägsta skörden på 25 år,  tänk då vad 10 eller 20 sådana somrar på raken kan göra)
  • Sannolikheten att havsisen skulle försvinna helt i Arktisk på sommaren är 1 gång per 100:e sommar.

Som ni förstår är det inte lattjo lajban vid 1,5 grader heller, men alternativet, en höjning med 2 grader eller mer av medeltemperaturen, är ännu värre.

Några av effekterna vid 2 graders uppvärmning:

  • Över 99% av korallreven skulle försvinna. Korallreven är inte bara hem till mängder av arter och otroligt vackra, reven fungerar också som viktiga vågbrytare för många ö-nationer, ger ett naturligt skydd mot erosion runt städer och bidrar med jobb och försörjning till miljontals människor.
  • Havshöjningen skulle bli 10 cm högre, jämfört med 1,5 grader. Detta innebär att fler områden blir obeboeliga.
  • Vi kan nå en tipping point vid 2 graders uppvärmning där planeten själv förstärker uppvärmningsprocesserna. Som ett exempel kan man ta smältningen av isen i Arktis.. Idag reflekterar den bort solljus med sin vita yta, men om den skulle smälta, skulle det mörka vattnet under bli synligt och dra åt sig värme vilket skulle göra planeten ännu varmare.
  • Ännu större ökad risk för konflikter och massflykt jämfört med 1,5 grader
  • Bristen på mat skulle öka ännu mer vid ett ännu varmare klimat. Fångsten av fisk skulle minska med 3 miljoner ton, alltså dubbelt så mycket som vid 1,5 grader.
  • Fler personer dör av värmeböljor och av sjukdomar som malaria och denguefeber som kan spridas till fler områden.
  • Havsisen i arktiskt skulle försvinna helt på sommaren minst en gång vart 10:e år

Effekter vid 3 grader uppvärmning eller mer
Just nu går vi mot en 3 eller 4 gradig ökning av jordens medeltemperatur. Det är ett scenario som gör det svårt för människor att överleva på jorden.

Vi går alltså mot vår egen utrotning om vi fortsätter med business as usual. De närmsta 10 åren är helt avgörande. Naturskyddsföreningen sammanfattar det hela bra:

” De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader – det vill säga en global katastrof.

Nu måste världens länder använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål vid det kommande klimattoppmötet COP24 i december. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.

I Sverige behöver utsläppen nå noll senast 2030. För att det ska lyckas måste ansvariga politiker snarast besluta om ett förbud mot att använda fossila bränslen efter 2030, och fasa ut de fossila subventionerna.” Naturskyddsföreningen

Tycker du fortfarande det känns lite med en grads uppvärmning? För att relatera kan du tänka på att medeltemperaturen under den senaste istiden bara skilde sig 5 grader från dagens medeltemperatur!  (Klotet, Sveriges Radio) Få grader gör alltså stora skillnader.

HÄR finns en sammanfattning av IPCC:s rapport. Du kan även läsa bra sammanfattande artiklar om skillnaderna mellan 1,5 och 2 grader hos SMHI, DN, Naturskyddsföreningen och Supermiljöbloggen .

I kommande inlägg tänkte jag försöka reda ut varför man mäter medelvärdet, vad ett ton koldioxid egentligen är och hur klimatförändringarna förväntas påverka Sverige. Har du någon fråga eller fundering som du klurar på så får du gärna lämna en kommentar eller maila mig på info@resanmotettfossilfrittliv.se. Det går också bra att lämna ett önskemål via Instagram 🙂

Sveriges klimatlag sågas, men det finns hopp!

Just nu pågår FN:s stora Klimattoppmöte i Katowice, COP 24. Här träffas representanter från alla läder som har skrivit under Parisavtalet och ska diskutera och (förhoppningsvis) besluta hur man ska göra för att nå 1,5-gradersmålet, eller åtminstone hålla oss under 2 grader. Jag är på helspänn! Jag vet inte när jag senast bevakade något med en så här stor förväntan.

Det är nu det gäller! En anledning att jag är så nervös är att det idag endast är ett fåtal länder som gör tillräckligt, och tyvärr hör inte Sverige till ett av de länderna. En insikt som jag fick efter att ha sett en föreläsning där Kevin Anderson, brittisk klimatforskare och gästprofessor vid Uppsala universitet, gav sin bild av Sveriges klimatlag, den 5 maj 2018. Här kan ni se den 20 minuter långa föreläsningen.

I november publicerades en rapport som publicerades i Nature Communications som visade vilken temperaturhöjning jorden beräknas ha år 2100 om man följer de åtaganden som respektive land har åtagit sig. Skulle alla länder i världen följa Europas lagstiftning och åtaganden hade vi gått mot en uppvärmning på 3.2 grader till 2100! Det är riktigt skrämmande. Orkar ni inte läsa hela rapporten så finns det en sammanfattning i The Guardian och en bild som tydligt illustrerar den uppvärmning som respektive lands lagstiftning leder till för hela världen.

Tanken med rapporten är inte att skrämmas, utan att skapa incitament för det civila samhället att kunna visa att deras ledare inte gör tillräckligt.

“It is interesting is to see how far out some countries are, even those that are considered leaders in the climate mitigation narrative,” said the study’s author, Yann Robiou du Pont of Melbourne University.”

Tidigare trodde jag, ganska naivt, att Sveriges klimatlag var vass, eftersom det är den bild som media och politiker i Sverige förmedlar. Kevin Anderson ger klimatlagen underkänt och han har fog för sin kritik. Jag fick ärligt talat en chock efter att ha sett filmen för första gången i september. Jag har sett den tre gånger till, och den är fortfarande tungt att ta in. Efter att ha sett den kan man inte förstå varför detta inte är på första sidorna, varje dag!

Om du är ett uns intresserad av vår gemensamma framtid – Se filmen! Dela den med alla du känner. Skicka filmen till alla politiker du kryssat till valet. Prata om den. Vi måste vakna från illusionen de flesta lever i. Illusionen om att Sverige gör tillräckligt.

Nedan har jag försökt sammanfatta föreläsningen och lagt till några andra relevanta länkar.

  • Generationen som växer upp nu har blivit sviken av tidigare generationer. Första rapporten från IPCC som sa att vi måste sänka våra utsläpp av koldioxid för att undvika en global uppvärmning kom 1990. I 28 år har man känt till vad som måste göras, men istället för att ta tag i problemet, när det fortfarande var relativt lätthanterligt, har man fortsatt vräka ut växthusgaser i atmosfären. 2016 var utsläppen 60% högre än 1990! 2017 gick utsläppen upp med ca 1.5%. Utsläppen har alltså ökat trots att man vetat om att människor kommer dö på grund av klimatförändringarna. Det är ett oförlåtligt svek och generationen som växer upp nu borde höja sina röster ännu mer, eftersom föräldragenerationen VETAT OM DETTA och ändå fortsatt på den ohållbara, fossila vägen.
  • Sveriges klimatlag som politikerna är så stolta över har allvarliga brister. Lagen inkluderar inte sjöfart, flyg eller import/export av varor. Detta är illa, då flyget och sjöfarten beräknas stå för 15% av Sveriges utsläpp. Dessutom importerar vi större delen av våra varor. Räknar man med det (vilket man givetvis borde) så har inte Sverige minskat sina utsläpp. Utsläppen har tvärt om ökat! Sverige är ledande när det kommer till klimatpolitik i Europa och därför är det alarmerande att Sveriges klimatlag har så stora brister. Andra länder tittar på vad Sverige gör och tar efter vår politik. Man borde därför förvänta sig mer av ett progressivt land som Sverige. Så även om vår klimatlag är bättre än många andras länders bristande politik, så räcker den inte på långa vägar.
  • Man förlitar klimatavtalet på teknik som ännu inte finns. Teknik som går ut på att suga ut koldioxid ur atmosfären, CCS. Som om det inte vore nog med att man fortsatt släppa ut koldioxid fast man visste om vilka konsekvenser det skulle få, har man också lagt ansvar på att den yngre generation ska ta fram teknik som ännu inte fungerar. Feel no pressure 90´s kids!
  • Man tar inte hänsyn till rättviseaspekten som är en del av Parisavtalet. Rättvisa är en stor del av Parisavtalet, men trots det tar vår klimatlag inte hänsyn till det. Ser man all koldioxid som mänskligheten har kvar att släppa ut om vi ska klara 2-gradersmålet som en stor paj, har Sverige, med sin pajbit, kvar mellan 300 och 600 miljoner ton koldioxid att släppa ut. Sen är det slut! Och när den är slut kan vi inte släppa ut ett enda gram koldioxid till om vi ska lyckas nå målet. Sveriges klimatlag bygger på att andra, fattigare länder, som inte har haft möjlighet att bygga upp sin infrastruktur, ska ta ett större ansvar än andra länder som redan släppt ut mycket mer. Detta står i strid med Parisavtalet.
  • Parisavtalet är mycket svårare att uppnå än vad politikerna erkänner. Om Sverige ska vara ärlig med sitt antagande måste vi minska vårt utsläpp med 10% i år och sen öka minskningen till 15% per år. De 6% som vår klimatlag förespråkar räcker inte på långa vägar.
  • Långsiktiga mål spelar ingen roll. Alla utsläpp vi gör idag kommer att stanna i atmosfären mellan 100 och 1000 år. Det spelar alltså ingen roll om vi har ett mål om nollutsläpp till 2045. Det som spelar roll är vad vi gör NU. De kommande åren är avgörande för vår framtid.
  • Den politik som förs idag garanterar ett misslyckande. Garanterar! Även om den genomförs så räcker den inte till. Vi måste tänka om. Vi kan inte förändra ett så här stort problem om man fortsätter att tänka som man gjorde på 1800- eller 1900-talet.
  • Politikerna behöver support. För att kunna genomföra de systemändringar som krävs så måste politikerna ha stöd. De förändringar som behöver genomföras kommer möta kritik från flera partier, från näringslivet och från media. Därför är miljö/klimatrörelsen/trädkramarna, eller vad man än väljer att kalla de som går i täten när de gäller dessa frågor, viktigare än någonsin. Politikerna behöver stöd av privatpersoner och företag för att kunna driva igenom den systemändring som krävs.

Det är därför som jag stått utanför Göteborgs kommunhus under tre dagar under hösten för att stötta kampanjen #Fridaysforfuture för att stötta Greta Thunbergs klimatstrejk och uppmärksamma klimatfrågans betydelse för politikerna. Mötena med människorna på klimatmanifestationerna ger mig mer kraft än föreläsningarna på universitet. Ni kan se bilder från manifestationerna på Resan mot ett fossilfritt livs Instagram. Haka mer än gärna på och ställ dig utanför ditt kommunhus nästa fredag!

Greta Thunberg bad medierna att börja behandla krisen som en kris i sitt inledande tal på COP24. Hon bad också människor runt om i världen att inse att våra politiska ledare har svikit oss. DN har citerat talet och det finns att läsa här.


Jag trodde naivt att Sveriges klimatlag var riktigt vass, nu vet jag att den inte är det. Dessutom stod det klart under hösten att 1,5-gradesmålet med största sannolikhet inte kommer kunna att uppnås. Något som inte heller Kevin Anderson tror på längre.

Detta gör ont att ta in, jag vet. Jag tänker på detta flera gånger varje dag. Men det är bara att genom att ta in detta och genomföra de radikala förändringar som krävs som vi kan uppnå resultaten som krävs för att undvika en katastrof. Jag tänker göra allt jag kan för att nå nollutsläpp senast 2030, för att ge upp – Det är inget alternativ. Sverige kan fortfarande bli det första fossilfria välfärdslandet. Vi vet vad som måste göras och nu är det dags att göra det.

Samtidigt finns det hopp. Vi kan halvera utsläppen i världen till 2030, med befintlig teknik och befintliga lösningar! För att klara det måste alla krafter mobiliseras. Alla privatpersoner, alla företag och alla politiker måste gå samman, och personligen tror jag att det är exakt det vi har sett början på. Gobal Climate Action Summit är ett exempel på ett fantastisk initiativ som samlade flera företag och ledare, världen över, som vill ställa om. I fredags, den 30 november 2018, samlades människor på över 100 platser i Sverige och på hundratals andra platser över hela världen, för att visa sitt missnöje med den politik som förs. Bollen är i rullning, för människor som har insett vidden av krisen har fått nog.

Det finns människor som agerar med all sin kraft, och därför finns det också hopp.

Men Kina då!?

Ett argument som man ofta får höra är att det inte spelar någon roll vad Sverige gör, eller vad en enskild person gör åt sina utsläpp, eftersom den procentuella andelen som Sverige, eller den enskilda individen står för, är så liten.

Visst, det stämmer att Kina släpper ut betydligt mer än Sverige, men att ha det som argument för att man själv inte skulle sänka sina utsläpp är ytterst märkligt. Låt oss ta det från början.

  • När du pratar om utsläpp, jämför alltid per capita! Att jämföra totala utsläpp per land ger en felaktig bild, eftersom det i Sverige bor 10 miljoner människor, och det i Kina bor nästan 1,4 MILJARDER människor. I flera städer i Kina bor det fler än vad det gör i hela Sverige! (Landguiden) Att jämföra Kinas totala utsläpp med hela Sveriges ger alltså en mycket skev bild av verkligheten.
  • Lyft blicken! Innan du kastar dig med uttrycket ”Men Kina då!?!” kanske du bör reflektera över att Kina inte är värst i klassen. Du bör åtminstone variera dig och säga ”Men USA då!?” eller ”Men Ryssland då!?”, eller helt enkelt peka ut Qatar, Trinidad och Tobago eller Kuwait som var värst i klassen 2014, om man ser på utsläppen från det geografiska perspektivet / de territoriella utsläppen (Gapminder).
  • Även om Kina släpper ut mer än Sverige per person så är det ett ytterst korkat att argumentera för att det skulle göra att vi i Sverige inte behöver sänka våra utsläpp. Det är ungefär som att argumentera för att det är okej att fortsätta att misshandla sin sambo då och då, eftersom att grannen faktiskt är ännu värre och misshandlar sin sambo varje dag… Ni förstår ju förhoppningsvis att det resonemanget inte håller. Man kan inte rättfärdiga sitt eget felaktiga beteende med att någon annan är ännu värre.
  • Spinner man vidare på den logiken (eller bristen på den) och argumenterar för att Sverige inte behöver sänka sina utsläpp för att Sveriges utsläpp utgör en så liten andel av hela värdens utsläpp, kan man ju också hävda att man som enskild individ inte behöver betala skatt, eftersom ens egna bidrag utgör en så liten andel av totalen. Argumentet faller på sin egen orimlighet.
  • Statistik från FN från 2014, visar att Sverige ligger på 4.48 ton per person och plats 65 i världen och att Kina ligger på 7.4 ton och på plats 34 av 192 länder, men denna statistik räknar inte in importerade varor eller internationella flygresor (Gapminder). Eftersom vi i Sverige har flyttat mycket av vår produktion av varor utomlands (outsourcing) och importerar de mesta av det vi handlar, så ger inte denna siffra en korrekt bild av våra verkliga utsläpp. Med tanke på hur många prylar du lär ha i ditt hem och på din arbetsplats som det står ”Made in China” på eller ”Made in Något-annat-land” på, så blir detta sätt att räkna orättvis. På pappret är det Kina (eller något annat land) som står för dessa utsläpp, men i praktiken är det vi svenskar som använder prylen. Eftersom vi flyger så mycket utomlands i Sverige så är våra verkliga utsläpp med största sannolikhet högre än 4.48 ton per person.
  • Det finns tre olika sätt att räkna utsläpp på. Territoriella utsläpp, produktionsbaserade utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp (Naturvårdverket). Inkluderar utsläppen konsumtionen av varor så ligger Sveriges utsläpp på ungefär 11 ton per person (Sveriges Natur). En ny beräkningsmodell kallad ”PRINCE”, visar att 65 procent av alla utsläpp av växthusgaser från svenskar sker i utlandet (Sveriges Radio). Om man räknar på konsumtionsbaserade utsläpp har Sveriges utsläpp ökat med ca 15 procent mellan 1993 och 2010. Enligt det geografiska perspektivet / de territoriella utsläppen som FN utgår från, så har Sverige minskat sina utsläpp med 20 procent under samma period (Chalmers). Utsläppen varierar alltså kraftigt beroende på hur man räknar, men oavsett så ligger Sverige högt över en hållbar nivå (SVT Nyheter).
  • För att vi ska klara 2-gradersmålet (eller 1,5-gradersmået i bästa fall) och följa Parisavtalet så måste utsläppskurvorna sänkas senast 2020 (Nature). Det gäller den globala utsläppskurvan, det gäller Sveriges utsläppskurva och det gäller min och din utsläppskurva. Återigen: Man blir inte fri från ansvar för att någon annan släpper ut mer.
  • Det är dessutom ekonomiskt lönsamt för Sverige att gå först i omställningen till ett fossilfritt land. Vi kan då bli först med lösningar som sedan går att exportera till resten av världen. (Fossilfritt Sverige).

Men varför resonerar människor så här? Är det för att dem är dumma? Nej, detta är ett exempel på The tragedy of the commons. Mer om det i ett annat inlägg.

Härlig teckning från Max Gustafson. Undra om dessa herrar tycker det är i Kina utsläppen ska minska istället? ?

Min sista flygresa?

Jag ska strax berätta om min sista semesterflygning, men först lite flygfakta, för att värma upp.

  • En undersökning av Sifo 2017 visade att 58 procent av svenskarna reser utomlands minst en gång om året (Källa: GP). 2018 visade en liknade undersökning att 3 av 4 svenskar flyger utomlands varje år. Källa: Ny teknik
  • Resandet ökar och 2040 riskerar Utsläppen från svenskarnas inter­nationella flygresor att bli högre än hela Sveriges övriga ­rapporterade ­utsläpp! Källa: SvD
  • En flygresa Stockholm-madrid ger utsläpp på ungefär ett halvt ton koldioxid. Källa: DN Så även om flygen har blivit något effektivare, säger det sig självt att det inte är hållbart att fortsätta att flyga om den hållbara utsläppsnivån ligger på 1,5-2 ton per person år. Vi måste ju kunna äta och bo med och kan inte bränna hela kolbudgeten på en weekend!
  • Svenskarna flyger ungefär 7 gånger så mycket som snittmedborgaren på jorden. Källa: DN
  • På 25 år har flygtrafikens utsläpp nästan fördubblats! Källa: DN

Tillbaka till min senaste semesterflygning: Det var i början av 2018 och vi hade bestämt oss för att spendera semestern i Östersund, för att kombinera en träff med min mans syster, få fina naturupplevelser och äntligen få se lite snö. Planen var att ta tåget, och vi var beredda att både lägga mer tid och hosta upp fler av våra dyrt förvärvade slantar för att undvika flyget. Här skulle det resas klimatsmart!

Som vanlig var det mycket som skulle stämma. Båda två skulle kunna ta ledigt från jobbet samma dagar och min mans syster och hennes sambo, som båda är studenter, skulle inte vara inne i en hektisk studieperiod. Vi lyckades tillslut hitta ett datum som fungerade för alla fyra, och det var dags att boka! Jag klickade mig förväntansfull in på SJ:s hemsida, men kände snabbt hur hoppet föll. Året innan hade vi gjort samma resa och bekvämt tagit nattåget tur och retur från Göteborg, men nu fanns det inga direkta nattåg! Hur jag en klickade mig runt var det här den enda resan jag hittade.

Ett 2 timmars stopp i Sundsvall mellan 03:14 och 05:03! Om tågen gick i tid vill säga. Tusan! I Mölndal och Göteborg så låser man tågstationerna på natten och jag antog att samma sak gällde i Sundsvall. Jag såg framför mig att jag skulle stå ute på perrongen i minusgrader i två timmar med all packning och frysa. I vanliga fall kanske jag hade kunnat härda ut och se det som en ”rolig grej att berätta om efteråt” men till saken hör att jag var höggravid i snart sjunde månaden och inte laddad för fler strapatser. Så vi tog den enkla vägen och bokade ett flyg istället. Flyget kostade mindre än halva tågpriset och som tog 2 timmar istället för 12. Trots att vi var villiga att betala mer och resa längre tid så tog vi av bekvämlighetsskäl flyget i stället för tåget. Det kändes som ett misslyckande.

Radioprogrammet Kaliber gjorde ett intressant inslag om detta i veckan, Klimatresan heter avsnittet. Deras reportrar testade att ta tåget till Mallorca. Reportrarna hade en vecka på sig, och deras tågresa tog så lång tid (eftersom flera nattågslinjer har lagts ner i Europa) att de bara kunde spendera en dag på ön, övriga 6 dagar på veckan gick bort som resdagar. Dessutom kostade deras tågresa 10 000 kronor jämfört med en sista minuten med flyg, som kostade 400 kronor och bara tog några få timmar!

Det här gör det så tydligt att det krävs systemändringar. Det måste bli lätt att välja rätt! Det miljövänligare alternativet kan inte vara både dyrare, svårare att boka, obekvämare OCH ta längre tid. Då kommer majoritet av befolkningen aldrig att välja det! Och så kan vi inte ha det, eftersom vi har ett 2-graders mål vi måste klara och för att göra det måste vi vända utsläppen neråt senast år 2020.

På vägen hem från Östersund tog vi ett nattåg som gick hela vägen utan stopp, och under vistelsen i Östersund hyrde vi en elbil från en bilpool. Men det spelar ingen roll, vår flygresa dit stod ändå för oförsvarbart stora utsläpp.

De senaste åren har jag flugit. Mycket. Jag har varit i flera olika länder i Europa och även besökt Australien, Asien, Latinamerika, Nordamerika och Mellanöstern. Kors och tvärs har jag flugit och jag har verkligen älskat det! Att med egna ögon få upptäcka och utforska ett nytt land. Det har varit lätt, roligt och bekvämt att flyga, men nu är det slut på det. Jag kommer inte nå mitt mål att leva fossilfritt 2030 om jag fortsätter.

Jag har bestämt mig! Den 19 januari 2018 gjorde jag min sista semesterflygresa. Jag stannar på marken.

Jag har försökt argumentera med mig själv, men det finns inte längre en enda försvarbar anledning att fortsätta flyga på semester med fossila flygplan. Inte en enda. Under 2017 hade jag någon tanke om att man ändå kan göra en flygresa per år, men jag vet ju att det inte går, så nu lägger jag ner flygandet. Vad är det som är så kul med att flyga att det ger mig rätten att förstöra för kommande generationer? Att resa för att se vacker natur, samtidigt som man förstör den är kontraproduktivt, och långt ifrån hållbart. Dessutom finns det hur många fantastiska ställen att upptäcka som helst som man kan ta sig till med tåg, buss eller bil. Det ser jag fram emot!

Jag kan inte på heder och samvete lova att jag kommer stanna på marken i all evig framtid. Kommer det eldrivna flygplan som går på förnybar el, om jag befinner mig i en krissituation, eller har ett arbete som kräver att jag flyger, kommer jag kanske att sätta mig på ett plan igen. Men jag ska göra allt jag kan för att undvika flyga med fossila flygplan i framtiden! Det får räcka nu.

Hur gör du? Flyger du på semester? Om ja, hur motiverar du det?

Lämnade ett soligt västkusten.



För mellanlandning i Stockholm

 

För att tillslut komma fram till Vinterstaden

 

Gled runt i vår hyrda elbil

Stod för andra gången i mitt liv på längdskidor i lånade kläder. Är inget jag kan rekommendera om man har foglossning, men det är en annan obekväm historia…



Magiskt vackert vinterlandskap



Magiskt vackert vinterlandskap

I väntan på nattåget hem