Författare: Resan mot ett fossilfritt liv (sida 1 av 6)

Klimatet och 9 andra miljöproblem

Visste ni att miljöproblem är att paraplybegrepp för olika typer av problem?

Precis som att begreppet ”samhällsproblem” kan inkludera allt från ekonomisk brottsligt, vårdköer, korruption, våld i nära relationer, utanförskap osv. så finns det flera olika typer av problem som burkas benämnas som miljöproblem.

Här är en lista med några exempel på miljöproblem, och som ni ser så är klimatförändringarna bara ett (1) av alla problem.

  • Övergödning av mark och vatten
  • Förlust av biologisk mångfald
  • Förtunning av ozonskiktet
  • Försurning av mark och vatten
  • Erosion
  • Global uppvärmning
  • Utsläpp av kemikalier
  • Luftföroreningar
  • Radioaktiv strålning
  • Spridning av främmande organismer

Något som kan ha en positiv effekt på ett miljöproblem kan innebära positiva synergieffekter för fler områden, eftersom allt hänger ihop. Att inte avverka en (regn)skog är till exempel både bra för den biologiska mångfalden och ur klimatsynpunkt, då skogen binder kol. Dessutom minskar erosionen, då träden håller kvar jorden.

Vice versa kan något som har negativt påverkan inom ett område kan också ha negativ påverkan inom andra områden. Som exempel så bidrar förbränning av fossila bränslen inte bara till den globala uppvärmningen, utan även till luftföroreningar, försurning och direkta utsläpp av olja och kemikalier.

Med det sagt betyder det inte att något som är ”klimatvänligt” per automatik också är miljövänligt. Det kan till exempel ha en positiv effekt för klimatet att använda kärnkraft, men det kan leda till andra problem i form av skadlig strålning och avfallsproblematik från gruvan där uranet bryts.

Det kan alltså uppstå målkonflikter även inom miljöområdet!

Begreppet hållbarhet brukar användas när miljöfrågor diskuteras. I hållbarhetsbegreppets brukar tre ben eller ringar inkluderas; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. För att något ska vara hållbart eller ”sustainable” så måste alla tre områden uppfyllas. Det finns allt mer forskning som tex. visar att det är ekonomiskt lönsamt att agera nu på klimatförändringarna, och därför mer hållbart att agera nu än att vänta.

Det är naivt att tro att vi kommer kunna hitta någon ”perfekt” lösning som fixar alla problem, eftersom alla lösningar kommer vara en kompromiss mellan olika intressen och ha olika effekter på olika områden. Det kommer alltid vara en avvägning, där man får välja det minst dåliga alternativet, eller bästa om man så vill. Som tur är så finns det redan nu flera lösningar som är oändligt mycket bättre än att elda gamla fossiler för att få energi 🙂

Varför är det då så mycket fokus på just klimatet när det finns så många andra miljöfrågor? Jo, för att tiden är så knapp att göra något åt klimatförändringarna (minska och få stopp på utsläppen) och för att effekterna från klimatförändringarna riskerar att bli så fatala. Med det sagt så är inte de andra miljöproblemen oviktiga, tvärt om.

Efter klimatet, eller parallellt med, är det mest akuta problemet förlusten av biologisk mångfald. Du kan läsa mer om det hos Naturvårdsverket (här har de en bra sida om ekosystemtjänster med några filmer), Naturskyddsföreningen eller hos Biologiska mångfaldens dag. Just nu är vi inne i den sjätte massutrotningen på jorden och det är, minst sagt, skrämmande.

Tur i oturen så är många av de lösningar som är bra för att begränsa den globala uppvärmningen även bra när det kommer till att bevara biologisk mångfald. Som exempel så är förändrad markanvändning det kanske största hotet mot biologisk mångfald, samtidigt som markanvändningen står för 15% av utsläppen som orsaker den globala uppvärmningen.

Du kan läsa mer om markanvändningens påverkan på klimatet och/eller biologisk mångfald hos Jordbruksverket, SLUGöteborgs universitet och Naturvårdsverket.

Bygga förening

Som jag tidigare nämnt på instagram, så håller jag på att starta upp Resan mot ett fossilfritt liv som ideell förening. Papperen är inskickade och en styrelse är på plats! 🎉 Det bubblar av tankar och idéer på vad vi kan göra, men innan vi kan dra igång på riktigt och öppna upp för medlemmar, så behöver vi ha en schysst hemsida 💻

Vi i styrelsen är alla rejäla rookies på området, så om du själv kan bygga hemsidor eller känner någon som kan, tveka inte på att höra av dig! 🤗 Skicka DM eller maila info@resanmotettfossilfrittliv.se. All hjälp vi kan få uppskattas! 😍🙏

Vi hoppas få fler att väga in och därigenom ta klimatansvar. När man väger in så inser man nämligen snabbt att:

  1. Det går att påverka sina utsläpp mycket genom individuella val och fortfarande leva ett gott liv ✌
  2. Det går inte att leva fossilfritt i ett fossilberoende samhälle. För att lyckas nå målet att leva fossilfritt krävs det systemförändringar. 🌏

Syftet med föreningen är att underlätta och påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Föreningen ska sträva efter:

🔹️Ett hållbart samhälle med välfärd inom planetens nio gränser.

🔹️Uppfyllandet av Agenda 2030 med fokus på mål 13 – ”Bekämpa klimatförändringarna”.

🔹️Begränsa planetens uppvärmning till under 2 grader, enligt Parisavtalet.

Detta ska uppfyllas genom att:

  1. Skapa mötesplatser, gemenskap och en plattform för de som vill lämna fossilberoendet 🤝
  2. Utbildning och kunskapsspridning om klimatförändringarna och fossilfria alternativ 🤓☀️
  3. Opinionsbildning för att påverka beslutfattare och vara aktiv i debatter med frågor som är förenade med organisationens ändamål ✍
  4. Erbjuda stöd för organisationer, näringsliv och offentlig verksamhet, för att underlätta för dem att lämna fossilberoendet 👏

Föreningen är politisk och religiöst obunden, och välkomnar alla som delar visionen om ett fossilfritt liv! Oavsett vilken bakgrund man har.

Hoppas ni är flera som vill haka på och gå med! 😊 Har ni tankar, frågor eller andra idéer så hör gärna av er, vi kan bara få detta att växa tillsammans🌱

Agenda 2030 + Resan mot ett fossilfritt liv = SANT

Det kan låta som ett aprilskämt som är för bra för att vara sant, men det stämmer:
Den 25e september 2015 antog 193 länder 17 gemensamma hållbarhetsmål, indelade i 169 delmål.

Läs det en gång till, 193 länder och 17 gemensamma mål – för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. WOW! Vi som knappt ens brukar kunna enas om vad vi ska äta för middag hemma…

Målen kallas för Agenda 2030/Globala målen/ Sustainable development goals/SDGs. Det unika med målen är att de till skillnad från de tidigare Millenniemålen, inkluderar alla länder och både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – eftersom allting hänger ihop.

Det går inte att göra affärer på en död planet, och det går inte att bry sig om miljön om man kämpar för att få ihop mat för dagen. Därför går det inte heller att uppnå en ”hållbar värld” om man exkluderar vissa delar. Därför är det fantastiskt att målen inkluderar både fred, rättvisa, jämställdhet, biologisk mångfald, matförsörjning, och att lösa klimatkrisen!

Det finns såklart viss kritik mot målen. Vissa menar att Agenda 2030 banar väg för ett globalt styre och andra menar att målen är för inriktade på de som redan sitter på resurserna. Samtidigt så befinner vi oss i en global värld och är sammankopplade med varandra, och då är det väl också ganska rimligt att sätta upp gemensamma, globala mål? Har man ingen färdriktning vet man inte vad det är man strävar mot.

Hur som helst så är Agenda 2030 den bästa karta och kompass vi har just nu, och det är imponerade att länderna lyckades enas!

Men vad har då Agenda 2030 att göra med #resanmotettofossilfrittliv? Jo, genom att påbörja sin egen resa mot ett fossilfritt liv, och sätta att måldatum för när du vill vara fossilfri, så bidrar du till genomförandet av flera av målen!

Jag har läst igenom alla 17 mål och 169 delmål och tror jag lyckats fånga upp de flesta som man bidrar till genom att ställa om till fossilfritt! Det var faktiskt betydligt fler mål som är kopplade till fossiloberoende än vad jag först trodde.

Här är listan på de mål man hjälper till att genomföra och hur:

Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.

Hur bidrar man? Genom att minska sitt klimatavtryck minskar risken att andra drabbas av klimatrelaterade händelser.

Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar

3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Hur bidrar man? Genom mindre förbränning av fossila bränslen som skördar liv. Som exempel så miste 385 000 människor livet till följd av avgaser under 2015, enligt en studie från ICCT.

Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla

4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

Hur bidrar man? En del av resan mot ett fossilfritt liv är att sprida kunskap om hållbar utveckling. Genom att väga in och prata om det så sprider man kunskap om konsekvenser från olika val och hållbara livsstilar.

Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist.

Hur bidrar man? En del av att ställa om innebär att vara sparsam med vatten (vattenanvändningen är en punkt i de flesta klimatavtrycksberäkningar) och att konsumera mindre, vilket leder till mindre utsläpp av farliga kemikalier och material.

Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomligt, tillförlitlig hållbar och modern energi för alla.

7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen

7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.

Hur bidrar man? Genom att välja förnybar och miljömärkt höjer man andelen förnybar energi som används och stöttar forskning genom att välja el märkt Bra miljöval (eller någon annan märkning som stöttar forskning).

Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten.

8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.

Hur bidrar man? Genom att konsumera mer tjänster istället för produkter, så är man med och bryter sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, enligt mål 8.4. Genom att välja lokala resmål främjar man mål 8.9 och skapar en efterfrågan som gör det lättare för politikerna att driva genom målet.

Må 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation

9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.

Hur bidrar man? Genom att efterfråga produkter med högre hållbarhetskrav främjar man utvecklingen och genomförandet av målet.

Mål 11. Gröna städer och bosättningar inkluderande säkra, motståndskraftiga och hållbara

11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

Hur bidrar man? Genom att väja mer kollektivtrafik så ökar efterfrågan av densamma. Genom att minska utsläppen minskar antalet klimatrelaterade naturkatastrofer. Städernas negativa miljöpåverkan per person minskar också när man minskar sina utsläpp.

Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.

12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd

12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.

12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp krävs det också att man minskar sitt matsvinn, återbrukar produkter, efterfrågar och gör påtryckningar hos företag och sin kommun för att kunna göra hållbara val, vilket hjälper till att genomföra delmålen kopplade till mål 12.

Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.

13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Hur bidrar man? Anpassning är ett naturligt steg när man ställer om till fossilfritt. Genom att ställa krav på sina politiker och sprida kunskap om klimatförändringarna genom att dela med sig av sin resa mot ett fossilfritt liv, och lyfta de krav som ställs på samhället för att kunna lyckas ställa om till fossilfritt bidrar man till mål 13.2 och 13.3

Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Hur bidrar man? Genom att konsumera mindre minskar föroreningarna i havet och genom att äta mindre kött så minskar tillförseln av näringsämnen. Att äta mindre fisk bidrar också till mindre tryck på havets ekosystem och mindre nedskräpning som kommer som en följd av fisket.

Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Hur bidrar man? Genom att minska sina utsläpp och konsumera mindre så bidrar man till att minska pressen på ekosystemen. Mindre resursförbrukning kräver mindre markanvändning, vilket krävs för att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Må 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.

Hur bidrar man? Genom att bli en del av resan mot ett fossilfritt liv är man med i en rörelse där man kan dela kunskap och bidrar till partnerskap inom civilsamhället. Genom att dela resan med andra medresenärer stärker man banden och chanserna att nå målet och Agenda 2030 tillsammans.


Det man kan konstatera är att det skapas flera positiva synergieffekter av att ställa om till fossiloberoende!

Sen är det klart att ens egna bidrag är en yttepytte-liten del av det stora hela. Men när man bor på en planet med nästan 8 miljarder invånare är det omöjligt att göra hela jobbet själv, utan man får gräva där man står. Helt enkelt göra det som är möjligt idag, utifrån ens egna förutsättningar, maktutrymme och förmåga.

Du kan läsa hela Agenda 2030 på svenska här alternativ hitta mer information hos Agenda 2030 delegationen eller hos Globala målen.

Sveriges klimatpolitik får underkänt

I media och av flera politiker får man ofta höra att Sverige är bra när det kommer till miljö- och klimatpolitik. Experterna säger precis tvärt om.

I veckan kom Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2019, som granskar hur det går med Sveriges mål att nå noll-utsläpp till år 2045, och den bekräftar att Sveriges klimatpolitik inte räcker för att nå målen.

Innan vi går in på rapporten från 2019, kommer här lite bakgrund om det Klimatpolitiska rådet:

Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.

Det här står i rådets första rapport från 2018:

” I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag. Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.”

Vidare står det i rapporten 2018:

” Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.”

Rådet består alltså av experter med ett brett mandat att utvärdera regerings samlande klimatpolitik och är politiskt oberoende. Ni kan läsa mer om rådet och deras arbete på deras hemsida.

Det man bör ha med sig, innan man läser Klimatpolitiska rådets rapport är att:

Målet för Sverige att vara fossilfri till 2045 räcker INTE för att leva upp till Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till under 2 grader.

Tidningen Effekt intervjuade professor Johan Rockström angående Sveriges Klimatmål hösten 2018, och Rockström sa följande till tidningen:

” Inom ramen för den nya svenska klimatlagen, bör nu en vetenskaplig kommission omedelbart sättas upp för att uppdatera Sveriges utsläppsminskningsmål. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att dagens mål – netto-noll utsläpp 2045, inte räcker.”

I artikeln går det att läsa att för att leva upp till Parisavtalet så bör Sverige ligga på netto-noll runt 2030, enligt WWF:s experter. Klimatpolitiska rådet har dock inte till uppgift att värdera målet, eller utvärdera hur målet förhåller sig till andra länder eller nationella samarbeten.

Man bör också ha med sig att utsläppen som diskuteras i rapporten i huvudsak är territoriella utsläpp. Hade man räknat med de konsumtionsbaserade utsläppen hade bilden sett ännu värre ut, eftersom de utsläppen snarare ökar enligt Naturvårdsverket. Det bör dock tilläggas att inrikesflyget dock ingår i målet om noll nettoutsläpp till 2045.

Hur går det då med målet att nå målet att nå nollutsläpp till 2045, som rapporten har till uppgift att granska?

Det går åt fel håll! I rapporten från 2019 står det följande:
”Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”

Vilket även Klimatpoliska rådets ordförande Ingrid Bonde trycker på under presskonferensen när hon säger att vi inte kommer nå de klimatmålen som en samlad politisk enhet står bakom om vi inte vidtar ytterligare kraftfulla politiska åtgärder. Läget är allvarligt.

Printscreen från rapporten. Den röda kurvan indikerar vilka utsläpp dagens politik förväntas ge.

Det tas också upp i rapporten att klimatförändringarna fortfarande ses som ett särintresse för miljöområdet, och inte genomsyrar allt på samma sätt som finanspolitiken:

På sidan 43 i rapporten står det följande:

”Klimatpolitiska rådet noterar regeringens snäva tolkning av klimatpolitik, det vill säga att regeringen endast redogör för beslut med ett uttalat klimatsyfte – alltså det som i denna rapport kallas direkt klimatpolitik. Vi konstaterar också att klimatredovisningen presenteras som en underbilaga till budget-propositionens bilaga för Utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Det skulle kunna uppfattas som att klimatförändringar fortfarande ses som en del av miljöpolitiken först och främst, och inte som en sektorsövergripande utmaning som ska genomsyra den samlade politiken. Klimatpolitiska rådet anser att klimatredovisningen bör redovisas på samma nivå som finansplanen, eftersom klimatfrågan berör alla politikområden. Finansplanen är statsbudgetens huvuddokument, där regeringen beskriver sina över­gripande mål och prioriteringar.”

Detta tas även upp under presskonferensen av rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna, då han tydligt säger att klimatpolitiken måste sätta gränser på samma sätt som finanspolitiken idag gör. Klimatmålen måste in i alla offentliga utredningar och propositioner. I alla konsekvensbedömningar.

Det är stort att de orden sägs högt, för det är exakt det som krävs. Att vi tar hänsyn till planetens gränser och håller oss inom vår koldioxidsbudget.

Miljöbalken bör uppdateras

Något annat som också är stort i rapporten är att Preem i Lysekil tas upp som ett exempel på industrianläggningar vars verksamhet står i konflikt med klimatmålen i rapporten. På sidan 40 i rapporten står följande stycke, vilket säger att miljöbalken bör uppdateras:

” Frågor om miljöbalken och klimatet sträcker sig dock längre än till vad som gäller för anläggningar som omfattas av handelssystemet. Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning i samband med att tillstånd prövas för alla verksamheter som påverkar miljön. I miljöbalkens kapitel 6 nämns effekter på klimatet som en av de miljöeffekter som ska beaktas vid dessa bedömningar. Däremot finns inte klimatet uttryckligen med i miljöbalkens portalparagraf, § 1, som anger balkens övergripande mål och tillämp­ningsområde. Där listas människors hälsa och miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kultur-miljöer, resurshushållning och återanvändning – men inte klimatet.

I regeringsförklaringen 2019 aviserar regeringen att all relevant lagstiftning ska ses över utifrån det klimatpolitiska ramverket. Klimatpolitiska rådet anser att regeringen i detta sammanhang bör föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf.”

Rådet tar fram 16 olika rekommendationer, med fokus på transporter. Ett mål är bland annat att sätta ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel. Ett annan rekommendation är att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen (det finns alltså målkonflikter här) och ett tredje handlar om att se över regeringens ledarskap och styrning. Ni kan läsa om alla målen själva i rapporten.

”Figur 10 – Politiken påverkar aktörerna i samhället, vilka i sin tur påverkar växthusgasutsläppens utveckling”. Själv skulle jag även vilja lägga till att aktörerna i samhället också påverkar politiken, på ont och på gott.

För att sammanfatta det hela så lever Sverige varken upp till Parisavtalet eller till de egna klimatmålen. Den svenska klimatpolitiken får helt enkelt underkänt.

Vad säger då politikerna om rapporten?

Rickard Nordin, Centerns klimatpolitiska talesperson gjorde ett uttalande till Sveriges Radio samma dag som rapporten släpptes, och Nordin säger att han självklart hade skärpt målen ytterligare om det krävdes enligt Parisavtalet.

Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som tog emot rapporten, säger sig välkomna rapporten. Eneroth säger sig vara hoppfull inför framtiden, samtidigt som Sverige troligtvis bara kommer nå hälften av målet om 70 procent minskning av transportsektorns utsläpp till 2030, och förespråkar själv ökad lastbilstrafik, helt i motsatt linje till rådets rapport. Utöver det är han även för en utbyggnad av Arlanda… Så personligen tror jag inte han har förstått vilken utmaning vi står inför, baserat på hans tidigare uttalanden.

I Klotet i Vetenskapsradion så säger Johan Rockström så här om rådets rapport, den 21 mars:

”Det räcker inte att stanna vid 2 graders uppvärmning. Vi måste hålla den globala uppvärmningen så långt nere som 1,5 grad för att undvika katastrofala förändringar. Det innebär att det Klimatpolitiska rådet faktiskt utvärderar regeringen och riksdagen mot mål som inte motsvarar vad vetenskapen faktiskt säger krävs för att nå Parisavtalet.”

Rockström bedömer att dagens mål om netto noll växthusgaser år 2045 skulle behövas ändras till absolut noll växthusutsläpp till år 2035, för att ligga linje med Parisavtalet.

Jag hoppas politikerna tar till sig detta och uppdaterar Sveriges mål, trots att det skulle leda till ännu hårdare kritik mot dem själva, om de inte drastiskt styr om sin politik.

Utsläppen minskar knappt och de behöver minska med 5-8% per år för att ligga i linje med målet om fossilfrihet 2045 (Naturvårdsverket). Minskningen behöver alltså öka med 500-800%. Det är självklart att farten måste öka, och kraftfulla åtgärder behöver införas, vilket rapporten säger svart på vitt.

Dessutom så hade det varit lämpligt att det Klimatpolitiska rådet fick resurser för att även granska hur Sveriges klimatpolitik förhåller sig till Parisavtalet, och inte bara till Sveriges egna klimatmål, som inte räcker för att begränsa uppvärmningen till under 2-grader.

Ps. Sverige lär även misslyckas med att nå 14 av 16 miljömål till 2020. Hur politiker kan hävda att Sverige är bra på klimat- och miljöpolitik förblir en gåta.

För oss

Jag gör det för han som ska växa upp i det här rummet. För han som kommer fylla 32 år 2050, samma år som planeten Jorden ska vara fossilfri. Han som ännu inte vet om att besluten som fattas under de år när han ska lära sig att gå, prata, springa och cykla, kommer vara avgörande för resten av hans liv.
?
Jag gör det här för dem som inte har möjligheten. Som saknar de demokratiska möjligheterna, de ekonomiska förutsättningarna eller både och.
?
Jag gör det för alla de som redan drabbats, och för de som står näst på tur. För alla de som bidragit minst, men som får ta de hårdaste smällarna. Som människorna i Bangladesh, som släpper ut 0,46 ton per person och år, men som redan fått in saltvatten i dricksvattnet på grund av havshöjningen.
?
Jag gör det för dem som medierna inte uppmärksammar, och för människorna som just nu balanserar på sina översvämmades hus tak och väntar på hjälp som aldrig kommer. Jag gör det för vildhästarna som dog i hettan vid det torkade vattenhålet i Australien, för haven och för regnskogen som huggs ner för att bli palmoljeplantag, trots att den förser oss med syre och är hem till så många.
?
Jag gör det för dem som ännu inte vågar bryta normerna. För de som är fast i det fossila tankesättet och konsumtionsstressen. Som inte hinner. Jag gör det här för dem som inte vet om att det finns någon kris, och för dem som tror att allt är under kontroll.
?
Jag gör det här för tjejerna i stallet som pärlar armband och säljer, för att ridskolan ska ha råd att köpa in mat till hästarna efter torkan i somras. Jag gör det här för bönderna som tvingades se skörden torka bort och nödslakta sina djur, i samma land där politiker föreslog subventioner på diesel som en del av lösningen.
?
Jag gör det här för dem som ännu inte fötts. För dem som är helt oskyldiga, men som riskerar att födas in i en värld där temperaturökningen passerat två grader och inte går att stoppa.
?
Jag gör det här för mig själv. För mitt framtida 80-åriga jag. Som också kommer behöva mat på bordet och ett samhälle som fortfarande kan ta hand om sina svagaste.

Jag gör det här för oss ?

Varför engagerar du dig i klimatfrågan?

PS. Följ Resan mot ett fossilfritt liv på Instagram och Facebook för att inte missa några uppdateringar. Finns flera bilder från klimatstrejken 15 mars där, bland annat 🙂

Mission 2020

De flesta är nog överens om att man vill klara temperaturmålen som sattes under Parisavtalet, det vill säga att begränsa uppvärmningen till under 2 grader, så att vi undviker utdöende. Men vad krävs för att lyckas med det? Jo, att utsläppen vänder år 2020, för att sedan fortsätta plana ut i en snabb takt.

I en artikel ”Three years to safeguard our climate”, publicerad i tidningen Nature i juni 2017,  beskriver Figurers och Rockström tillsammans med fyra kollegor varför året 2020 är så viktigt. Allt handlar om timing när det kommer till klimat och dem i maktpositioner måste stå upp för forskningen. Artikeln är väl värd läsning, och jag tar med mig citatet ”impossible is not a fact, it’s an attitude”. Det är däremot deprimerade att Macrons reformer tas upp som ett positivt exempel i artikeln, nu när man vet vilket motstånd reformerna mött. Däremot så nämns inte Kanadas mer rättvisa klimatskatt i artikeln (eftersom den inte fanns när artikeln skrevs) så det har ändå gått framåt på andra områden sedan den skrevs, vilket är hoppfullt.

Vilka konkreta delmål behöver då bockas av för att hela världen ska bli fossilfri till 2050 och Agenda 2030 ska uppfyllas?

Genom mission 2020, samordnat av FN:s före detta klimatchef Christiana Figueres och stöttat av världsledande forskare, så konkretiserar man vad som krävs.

Mission 2020 har satt upp delmål till 2020, för att kunna uppnå Agenda 2030 och en fossilfrivärld, inom sex olika områden: Energi, Infrastruktur, Transport, Markanvändning, Industri och Finansmarknad.

Några exempel på genomförbara och mätbara delmål under respektive område till år 2020 är:

  • Inga nya kolkraftverk byggs och förnybar energi står för 30% av världens elförbrukning
  • Nya byggnader byggs med noll eller nära noll som energistandard (Alltså, hur kan detta inte vara ett lagkrav i Sverige med plusenergihus?! Skärpning.)
  • Uppdatera och energieffektivisera befintliga byggnader
  • 15-20% av nyförsäljningen av bilar är elbilar
  • Flyget minskar sina utsläpp per kilometer med 20% under 2013 års värden
  • Avsluta avskogning till 2020

Hur det går med respektive mål kan ni läsa på www.mission2020.global.se och där kan ni också hitta mängder av positiva exempel på att det faktiskt händer saker.

Det finns flera av dessa mål som du själv kan vara med och påverka redan idag! Det finns många fler mål på deras hemsida, så det är bara att välja och vraka. Något av målen kan du med största sannolikhet driva i din vardag eller på din arbetsplats. Det är helt enkelt bara att kavla upp ärmarna och börja jobba, klockan tickar, och allt man gör räknas.

Själv tänker jag kontakta några politiker (flera av målen går att göra om till konkreta politiska förslag), skriva en motion till min BRF om att ska skaffa solceller och peppa några fler att väga in med förhoppning om att få fler att börja agera. Vad tänker du göra? ?

Tror du jorden är platt?

Antagligen inte. Det är lätt att vara hånfull mot de personer som envist fortsatte hävda att jorden var platt, trots att de var motbevisade. Men frågan är om vi är ett dugg bättre själva?

Idag kräver vår livsstil i världen 1,7 jordklot, trots att vi vet att vi bara har en (1) bebolig planet. Vårt ekologiska fotavtryck är GIGANTISKT. I Sverige förbrukar vi resurser som om vi har 4 jordklot idag (WWF), trots att vi vet att vi bara har en. Det är för att tala klarspråk, helt sjukt.

????

Läser man den senaste Konsumtionsrapporten från 2018 möts man av stigande siffror.

  • Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 11,5 procent jämfört med 2016, och från 2007 har den ökat med 77 procent.
  • Totalt så ökade konsumtionen med 16,2 procent från 2010 till 2017.
  • Svenska folket köper MINDRE ofta på second-hand och reparationer av våra prylar har minskat mellan 2008 och 2017.
  • Engångsartiklar ökar och det konstateras att stiftade lagar inte implementeras och att politiker, konsumenter och företag inte tar ansvar.
  • Dessutom så underskattar vi hur mycket pengar vi lägger på transporter, möbler och kläder.

Att den utländska konsumtionen har ökat hänger givetvis ihop med att vårt konsumtionsutsläpp av CO2 inte har minskat i Sverige. (Naturvårdsverket)

Det fungerar inte att köpa nyproducerade grejer, bara för att vi vill ha (villhöver) en nyare modell eller för att matcha våra andra prylar, när vi lever på en planet med ändliga resurser. Det går inte ihop, hur gärna vi än vill. Vi har inte råd att gå på illusionen om att vi kan shoppa oss ur den här krisen.

Men kan man inte fortsätta shoppa ekologiskt eller återvunnet då?
Ett nytt plagg man villhöver, som delvis innehåller återvunna material är dessvärre inte heller hållbart. Den är förvisso bättre än vissa, ännu sämre (!) alternativ, men den kräver fortfarande begränsade naturresurser. Att de flesta shoppar för att man ”vill ha” och inte för att man behöver (inklusive mig själv) är bara ytterligare ett tecken på att de flesta inte förstår eller vill inse att vi befinner oss i en kris ???

Om vi ska lyckas leva fossilfritt inom planetens gränser, så kan vi inte fortsätta så här. Vi måste leva i verkligheten, i den verklighet där vi är nästan 8 miljarder människor på en liten planet, som mår allt sämre. För att det ska ske en förändring behövs ledarskap och styrmedel, för att sätta tron på människors moral kommer inte att räcka till. Att vi fortsätter shoppa som om vi hade ett lager med extra jordklot i bakfickan, att kasta fram när den första planeten tar slut, är bevis nog.

Min egen villhöver-konsumtion

Sedan jag läst på mer om textilindustrin har jag blivit allt mer äcklad av mina tidigare konsumtionsvaror när jag klickade hem mängder av kläder från nätet i tid och otid. Textilindustrin är den näst mest smutsiga industrin efter oljeindustrin. Men hur gör man för att ställa om från villhöver-shoppingen?

Jag har inget facit och inga revolutionerade lösningar du inte hört förut, men här är hur jag själv gör för att minska min konsumtion av prylar och kläder:

  1. Inventerar det jag har hemma regelbundet och tar hand om det jag redan äger. Så gott som alltid har jag, eller någon i min umgängeskrets, det plagg eller den pryl som behövs.
  2. Skriver en in- och utlista på prylar som kommer in och ut ur hemmet.
  3. Undviker affärer för att inte lockas av onödiga spontanköp och sagt upp alla mail-utskick.
  4. Läser på och hittar inspiration. Mitt tips är att läsa Konsumtionsrapporten och bloggar som skriver om minimalism, för att se alternativ till att bara handla mer och mer.
  5. Skriver listor (som alltid…) på vad jag vill ha och behöver. Fyller den med upplevelser först och sedan med saker som jag tycker mig behöva. Sen låter jag det gå tid emellan eventuella inköp. Ställer man saker emot varandra blir det inte så svårt, 4 nya t-shirts eller en startplats i något kul lopp? För mig blir valet lätt då.

Det funkar faktiskt förvånansvärt bra! Men det är inte lätt att bryta sig loss från shoppingsnurran. Samhället och våra normer belönar oss när vi köper saker. Det haglar komplimanger över en ”Åh, är den ny?” så fort man handlat något. Att det nu även går trender och ”säsonger” i vilka kuddar och inredning man ska ha hemma är absurt. Jag kör på med samma gardiner och kuddar året om. Jag menar, finns det någon som ligger på sin dödsbädd och önskar att man bytt gardiner oftare!? Skulle inte tro det.

Det jag vill komma fram till är att man bör reflektera innan man spontanshoppar saker. Det är så lätt att glömma bort att vi bara har en planet så fort det rycker i den där vill-ha-tarmen. Om man uppskattar det man har, och tänker igenom och längtar efter sina inköp, så är chansen större att man tar hand om sina prylar bättre och har dem längre. Att stötta de delnings- och cirkulära initiativ som finns är också bra, även om det kan vara svårt att ta sig den tiden i vår stressade värld, där tid tycks vara den största bristvaran för alla.

Vad finns det för lösningar?

Att vi är beroende om tillväxt i vårt samhälle idag är som en gylleneregel, som sträcker sig från höger till vänster på den politiska skalan. Det är nog naivt att tro att vi kan ställa om hela samhället från tillväxt som mål inom överskådlig tid, men att eftersträva en tillväxt som bygger på tjänster istället för prylar, vore inte vara för mycket begärt i en tid när klimatkrisen bankar på dörren.

För att lyckas med den omställningen krävs kraftig beskattning på allt det som har dålig inverkan på miljön och subventioner på det som skyndar på omställningen, så det blir lätt för människor att välja rätt. Det som förstör för miljön, och därmed också för allmänheten, måste ha en prislapp där efter. Det är inte rimligt att det går att boka flygbiljetter för några hundralappar, att klicka hem saker från andra sidan jorden för några kronor och att det går att köpa en ny t-shirt för en 50-lapp. Att det är så billigt betyder bara att det är någon annan som får stå för kostnaden.

Att få politiker att ställa om, utan att vara villig att börja själv är nog omöjligt, åtminstone när vi har så korta mandatperioder. Det krävs en gräsrotsrörelse som bubblar och efterfrågar förändring, för att få politikerna att våga följa efter. Det är därför jag skriver om detta, för att försöka lyfta frågan.

Jag drömmer mig bort om koldioxidskatten i Kanada och hoppas på att något likande införs i Sverige, samtidigt som jag läser att Rebecka Le Moines förslag på en likande skatt röstas ner i riksdagen. Vi lever inte ens längre i en slit-och-släng-ekonomi, vi lever i en köp-och-släng-värld, och det är framtida generationer som kommer få stå för den notan som vi springer ifrån nu.

Frågan är om någon politiker vågar gå på val på att införa styrmedel på den miljöskadliga handeln i EU-valet och i så fall, om den politikern eller partiet hade fått några röster i ett Europa där extremhögern som skyller de mesta på andra, drar fram? Vad tror ni är lösningen?

Själv tror jag på en koldioxidsbudget på nationell och individuell nivå som minskar successivt tills dess att den håller sig inom planetens gränser. Det hade även gett incitament till näringslivet att ta fram hållbarare alternativ, som håller sig inom budgeten för vad den enda planet vi har, klarar av.

Fokus på målet

Det är lätt att drabbas av en förlamande skräck när man tänker på klimatförändringarna och vad de kommer att innebära, och redan innebär för så många. Havshöjning, torka, bränder, intensivare orkaner, missväxt, och så vidare ?

Men det finns hopp! Det finns ju SÅ mycket att vinna på att ställa om, utöver att man får mindre av alla otrevligheter nämnda ovan. Själv brukar hitta inspiration hos elitidrottare ? Det är osannolikt att bli bäst i världen på något, men trots det så finns det människor som lyckas med den bedriften! ?

Inom idrottspsykologin så fokuserar man på den lilla chans man har att vinna, och ser till att låta den växa sig större ? Genom att sätta upp delmål, göra planer, träna stenhårt, skaffa ett team, utvärdera, träna smartare, peppa sig själv och inte ge upp, så höjer man hela tiden sina chanser att lyckas. Samma angreppssätt går att applicera även på klimatfrågan! ?

Nu är det visserligen inte en enda persons prestation som är i fokus, utan en hel samhällsomvandling, men chanserna att lyckas är detsamma, relativt minimala – Men det är fortfarande fullt möjligt! ?

Elitidrottare fokuserar inte på vad som kan gå fel och på vad man kan förlora om man misslyckas. De fokuserar på vinsten, visualiserar och ser till att omvandla den minimala chans man har till att bli verklighet och segrar ?

Så här kan man översätta omställningen till ett fossilfritt samhälle till vinster:

Fossilfria transporter – Frisk luft, schysstare städer och bättre hälsa och färre dödsfall kopplade till luftföroreningar ?

Mindre köp&släng-konsumtion – Mindre stress psykisk ohälsa och mer förnöjsamhet ?

Klimatsmarta boenden – Giftfria miljöer, energieffektivisering och en demokratisering av energiproduktionen ?

Mer närproducerad mat – En levande landsbygd och skydd vid kris och turbulens ?

Mindre flyg – Möjlighet att upptäcka allt det som finns nära som man aldrig hade sett annars ?

En friskare natur – Ökad biologisk mångfald och större möjligheter till rekreation (och överlevnad, vi är inte så kaxiga utan pollinatörer… ?)

Genom att fokusera på vinsterna med att ställa om från fossilberoendet blir det lättare att både hantera klimatfrågan och att få med sig fler! ? Jag menar, vem vill inte ta del av vinsterna ovan? ??‍♀️

Syntokning: Målgång. Det var varmt och jobbigt, med vi satte upp delmål och fokuserade på målet (inte på att benen brände och att svetten rann) och klarade det! ✌

Vad ska vi göra med skogen?

Skogen är en fantastisk! Den är hem till mängder av djur, den binder kol, ger oss syre, naturupplevelser, rekreation och biomassa som det går att göra mängder av fantastiska saker av.

Men vad ska vi använda skogen till?

Det var en av frågorna som diskuterades under ett seminarium och under en tentafråga i kursen Naturresurshållning som jag läste i höstas.

Sett till kolbalansen, så är det mycket smartare att göra mer långlivade produkter som CLT (korslimmat massivträ) och andra material så som tex. textiler, istället för att göra engångsartiklar eller att använda skogen till biobränslen.

Men vänta lite nu… Biobränslen framställs ju som vår räddning? Vissa politiker säger ju att det bara är att fylla upp flygpanstanken med biobränsle och så kan vi fortsätta som vanligt? Stämmer inte det?

Det finns forskning som visar sig att det ta över 20 år innan skogen bundit tillbaka kolet efter avverkning. Om vi då förbränner skogen (biobränsle), så släpps kolet ut i igen, men om man istället använder skogen till att tex. bygga hus eller göra andra mer långlivade material och produkter, så fortsätter kolet att vara bundet.

Som ni säkert vet vid de har laget så måste de globala utsläppen halveras till 2030. Det är 11 år dit. Vi har helt enkelt inte tid att elda upp skogen, eftersom det tar så lång tid innan man gör en kolvinst! Denna insikten kom ärligt talat lite som en chock för mig, eftersom det är så vedertaget i media att biobränsle är något riktigt bra. Men vi måste se till att använda de naturresurser vi har så smart som möjligt.

För den som vill veta mer har jag lagt upp en tentafråga jag hade om kolbalansen kopplat till avverkning och fördelar och nackdelar nedan, med referenser till vidare läsning.

Det finns minst sagt mycket kvar att lära! Just nu tror jag på att en elektrifiering som ersättare till förbränningsmotorer är mycket smartare än att tanka bilen/bussen/planet med skogen, trots alla problem och risker som finns kopplade till batterierna, och att skogen ska användas till andra typer av produkter än bränsle. Vad tror du på?

Dessutom kommer det inte vara möjligt för skogsägare att ställa om skogsbruket om det inte finns en efterfrågan efter långlivade produkter, men det är en annan fråga… ?


Tentafrågan. Fick 4 av 4 poäng på svaret, som rättades av en forskare i biologi.

Fråga:

Redogör för kolbalansen (in- och utflöde samt lagring) över tid för dels en skog som brukas genom regelbunden kalavverkning, dels en skog som inte brukas. Redovisa grafiskt med x-axeln som tidsskala.

Redovisa också kortfattat i punktform argument för och emot de två alternativen åtgärderna för att minska klimateffekterna: 1) låta skogen stå 2) hugga ned träden och använda som bränsle.

Svar:

I graferna ovan visas kolbindningen för skog som inte avverkas och för skog som avverkas regelbundet med kalavverkning som metod. Skogen växer exponentiellt efter plantering (jag ber om ursäkt för mina något skakiga linjer i grafen, ritverktyget var inte helt lätt att använda) och då ökar kollagringen i båda fallen. Skogen som inte avverkas uppnår en platå av kolbindning/kollagring, när skogen är fullväxt.

Skogen som avverkas regelbundet avverkas något innan att skogen är fullväxt. Direkt efter att skogen har avverkats med kalavverkning binder skogen ingen kol, utan den släpper istället ut växthusgaser, vilket illustreras av den röda färgen och sträcken under X-linjen i den högra grafen.

Den första tiden direkt efter avverkningen (man brukar tala om de första 15-20 åren, beror något på tillväxt och skogstyp) bidrar alltså skogen med ökade kolutsläpp istället för kollagring! När skog sedan återplanteras så ökar kolbindningen exponentiellt i takt med att skogen växer sig större. Sedan avverkas skogen igen (oftast efter ca 70 år i Sverige) och processen återupprepas.

1) Fördelar/nackdelar med att låta skogen stå

+ Binder kol

+ Bra för biologisk mångfald och rekreation och andra värden.

–  Skogen kan inte användas för att ersätta fossila bränslen

– Skogen kan inte heller användas för att genom långlivade och förnybara produkter minska utsläppen, (tex. genom CLT ersätta cement i byggbranchen) om den står kvar

2) Fördelar/nackdelar med att avverka träden för att använda som bränsle

+ Är en förnybar energikälla

+ Man kan använda hela trädet

– Per energienhet så är inte bioenergi det effektivaste bränslet, det är bättre att använda GROT:en (grenar, rötter och toppar) till mer långlivade produkter som dessutom binder kolet längre tid. Viss forskning har visat att utsläppen till och med är lägre per energienhet för fossila bränslen, jämfört med biobränsle, så klimatnyttan med att bränna bioenergi är tveksamt, även om bioenergi tillskillnad från kol är en förnybar källa.

– Sett till tidsaspekten för klimatet är det tveksamt om mer skog bör avverkas de närmsta åren med syfte att tillverka biobränslen, eftersom att avverkad skog/mark leder till ökade utsläpp av kol och andra växthusgaser de första åren (bla. metan). Om vi ska klara att nå 1,5-graders målet måste vi enligt IPCC:s senaste rapport sänka utsläppskurvorna innan år 2020. Att då avverka skog, vilket leder till ökade växthusgasutsläpp, är då tveksamt, eftersom det dröjer flera årtionden innan skogen binder kol netto och vi har så kort om tid på oss.

Referenser:

  • Birdsey, et al. ”Climate, economic, and environmental impacts of producing wood for bioenergy”, Environ. Res. Lett. 2018 050201
  • Josep G. Canadell, E. Detlef Schulze, ”Global potential of biospheric carbon management for climate mitigation”, NATURE COMMUNICATIONS | DOI: 10.1038/ncomms6282

Syntolkning: Jag och mina 159 centimeter som knappt syns framför en stor gran på julafton 2015.

 

Allt om klimatet på 15 minuter

Vill du veta mer om klimatförändringar, vad det leder till och hur det hänger ihop med vårt samhälle? Har du inte tid att plugga en kurs eller läsa tjocka böcker? Då har jag ett hett tips!

Efter att dammsugit youtube på vettiga och lättillgängliga filmer om klimatet har jag äntligen hittat en som nästan har allt ? En perfekt fredagsfilm, på bara 15 minuter.  Eller på 16 minuter och 52 sekunder om man ska vara exakt, och det ska man ju.

Om du funderar på vad du, som vanlig medborgare, kan göra för att hjälpa till, så kan jag varmt rekommendera den! Vi har alla någon form av resurser i form av tid, kontaktnät, kunskap eller pengar som kan användas för att hjälpa till och stoppa krisen! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något ?

Eller om du bara vill ha en snygg, enkel och pedagogisk film som du kan hänvisa dina familjemedlemmar och vänner till när de frågar om klimatet, istället för en tung rapport från IPCC.

Ni hittar den här nedan, trevlig fredag!

Äldre inlägg